Beröring och närhet är livsviktigt

Det är hudens känselkroppar som skickar signaler om beröring via nervtrådar till en del av hjärnan som heter talamus. Därefter går signalerna till hjärnbarken. Du blir medveten om upplevelsen när informationen når känselcentrum i hjärnan. Och där är där undret sker – inte ute på huden.

Beröring kan vara klistret som får våra sociala liv att hålla samman och den stärker relationer. Beröringen får oss att känna trygghet, kärlek, bekräftelse och en känsla av att vara omhändertagen. Du känner dig omtyckt och inkluderad. Beröring minskar dessutom smärta.
Samtidigt som liten smekning skapar välmående, kan en felaktig beröring eller blir berörd av fel person, skapa en känsla av kränkthet, äckel, ledsenhet, tvång, förminskning, och rädsla. Det handlar om vilket sammanhang, beröringen sker och hur den utförs.

Närhet och beröring är livsviktig för ett barn. Nervsystemet behöver beröring för att utvecklas. Det är via närhet som grundtrygghet skapas. De första årens närhet kan påverka hur vi som vuxna kan hantera stress och hur relationer kan skapas.
Barnadödligheten ökar kraftigt när det inte finns närhet. Det har man sett på barnhem och då många barn plötsligt förlorat sina båda föräldrar, till exempel efter andra världskriget. De blir inåtvända, går in i likgiltighet och apati.

Amerikanska psykologen Harry Frederick Harlow gjorde djurexperiment där apungar isolerades. De fick ingen närhet. Resultatet blev att de drabbades av rädsla, ångest, aggressivitet, de kunde inte förstå sig på socialt samspel. Aporna drog sig undan, kramade sig själva och vaggade.
Ett hemskt facit utgör också de barn som förvarades på rumänska barnhem under diktatorn Ceausescus era. Utan närhet och beröring förlorade de förmågan till kommunikation och att tolka andra människors känslor. Efter diktatorns fall adopterades många av barnen av kärleksfulla familjer. Man märkte då att de äldre barnen inte kunde reparera de skador på nervsystemet och psyket som barnhemmens brist på närhet hade skapat. De fick till exempel svårigheter med att skapa starka långvariga relationer med andra människor. Småbarnen (1-2 år) gick det bättre för. De kunde i viss mån reparera skadan.

Människan är i sina bästa stunder en medkännande varelse. Och då vill vi använda våra händer.
– Vi vill gärna spontant ta i andra människor som är ledsna, inte minst barn. Man ser i samband med olyckor eller terrorhandlingar att folk tar i varandra för att visa omtanke och ge tröst Det är också svårt att som sjukvårdspersonal att trösta en patient utan att man får beröra, säger Helena Backlund Wasling som betonar att även våra äldre behöver beröring. Det är viktigt att den medvetenheten finns, inte minst inom vården.

Beröringens kraft har man sett i experiment där de servitriser som lätt rörde sina gäster också fick mer dricks. Gästerna kände sig mer nöjda och omhändertagna. Beröring mellan människor ökar faktiskt vår välvilja att hjälpa varandra. Det var något som regissören Ingmar Bergman utnyttjade när att ville få sina skådespelare att göra som han ville.
Beröring är också ett språk. Inom forskningen har man kunnat se att människor kan urskilja olika slags känslor bara genom att känna en annans persons beröring av underarmen.

Att givaren av beröring också upplever det skönt med fysisk kontakt, visas när man studerat hussar och mattar som klappar sina husdjur. Då frigörs må-bra-hormonet oxytocin och blodtrycket och stresshormonet kortisol sjunker. Även djuren får en ökad produktion av oxytocin.

Beröring finns också i det lilla, exempelvis när vi handlar och får känna expeditens hand i handflatan. Det kan vara att arbetskollegan som lägger sin hand lätt på ens skuldra.
Vi behöver beröring men utvecklingen är faktiskt den motsatta: vi självscannar våra varor, lånar böcker utan beröra en bibliotekarie, handlar via nätet, använder olika digitala vårdtjänster och så vidare.
Denna utveckling kanske är ett skäl till att många tycker om massage eller alternativmedicin där beröring är en del av upplevelsen.
– Vi kanske söker oss till alternativ vård för att just få till stånd taktila möten, resonerar Helena.

Vilken slags beröring är då bäst? Helena Backlund Wasling vet svaret. Genom att konstruera apparater har hon kunnat konstatera att en mekanisk smekning som går i en hastighet av 3 cm per sekund och som är kroppsvarm, är den som upplevs som mest positiv. Det motsvarar en kärleksfull smekning av en hand. Men beröring ska utföras av en annan person. Att beröra sig själv har inte samma effekt.
Helena vill avdramatisera det här med beröring. Hon tycker man måste våga fråga:
– Man kan faktiskt be om att få en kram och även det motsatta, fråga om man får krama eller hålla någon i handen.

FOTNOT: Harry Frederick Harlow är mest känd för sina experiment på rhesusapor som demonstrerade vikten av omvårdnad och närhet för apornas utveckling. Harlow visade därmed att människans grundläggande behov utgörs av mer än bara föda, vätska och sömn. Djurexperimenten har ansetts vara mycket grymma.