Bilder lugnar och förklarar för barn i vården
Innehållet gäller Västra GötalandGenom att använda bilder och annat visuellt stöd före, under och efter ett sjukvårdsbesök kan barn känna sig trygga och kan lättare medverka. Bilder underlättar också för barn att bearbeta upplevelserna efter ett vårdbesök.
Grundproblemet är att vi alla känner oss otrygga inför en okänd situation. Barn – inte minst de som har problem med att kommunicera eller förstå svenska – är särskilt utsatta. Genom att förbereda barnen och ha använda bilder visuellt stöd ökar känslan av kontroll över situationen. Barnen blir lugnare, mindre spända och får faktiskt mindre ont. till hjälp får de mindre ont och är mindre rädda. Bilder ger också barn en känsla av kontroll över situationen.
Ökar förståelsen
Det har visat sig att både barn och vuxna som har fått se på bilder innan vårdbesöket, har haft lättare att förstå viktig information. Det kan gälla att man till exempel inte får äta innan ett ingrepp. Även om det står i den skriftliga informationen att du inte får äta eller dricka så är det inte alla som förstår ordet "inte". En bild med överkryssad mat och dryck förstår däremot de allra flesta.
Kontroll över sitt besök
Bilder kan användas på olika sätt. Vanligast är kanske bildscheman, där varje moment som ingår illustreras med en bild, till exempel när barnet ska opereras eller sövas. Stegvis kan barnet kryssa över bilderna och se vad som är gjort och vad som är kvar. På detta enkla sätt kan både vårdnadshavare och barn ha kontroll och vet precis vad som kommer att hända i nästa steg.
Att exempelvis se en bild på en glass och veta att den kommer efter toalettbesöket, har visat sig vara viktigt för barnet. Bilderna kan till och med bidra till snabbare utskrivning.
Alla kan använda bilder
Som vårdnadshavare går det att fråga personalen om bildstöd, om du inte redan har fått det före besöket. Du kan också själv hitta färdiggjorda bildstöd eller skapa egna bildstöd. På resursen Bildstöd i vården hittar du färdiga bildstöd och kan också se hur du gör eget material. Läs mer om bildstöd.
Ritprat
Så kallat ritprat är också en jättebra metod. Du ritar då själv, nästan som en serietidning, och berättar för ditt barn vad som ska hända. Dessutom En fördel är att du blir du tydligare och långsammare i din förklaring när du måste anpassa talet samtidigt som bilder växer fram. Förstår barnet text, kanske du använder lite enkel tydliggörande text tillsammans med de ritade figurerna.
Bilder hjälper bearbetning
Det har också visat sig att bilder kan ha ett stort värde även efter vårdbesöket. att titta på också efter vårdbesöket. BHar barnet får en möjlighet att bearbeta sina intryck och känslor, i synnerhet om det varit med om en skrämmande eller obehagligt. Det kan vara svårt att sätta ord på det man har varit med om men bilder kan hjälpa barnet att förstå och berätta. Det är också lättare för den vuxna att få kontakt med barnet med hjälp av bilder.
Att leka och hålla på med rollspel är också ett bra sätt för barn att förbereda sig eller bearbeta sina upplevelser.
Individuell anpassning av bilder
Du får försöka sätta dig in i barnets tankevärld när du använder bildstöd. Det är bra om bilderna är så naturtrogna som möjligt. Barn – framför allt de med intellektuell funktionsnedsättning – kan ha lättare att identifiera sig med ett avbildat barn än med djur som ibland används i kommunikationen.
Fotografier är bra men de kan bli för detaljrika. Färgbilder är oftast bättre än svartvita.
Det är effektivt med mycket konkreta bilder som visar vad som ska hända steg för steg. Även lite obehagliga saker behöver visas. Då blir till exempel en spruta inte en överraskning. Det viktigaste för barnet är känslan av kontroll.
Passar alla åldrar
Som vårdnadshavare kan du ta hjälp av bilder när barnet är mycket litet. Ett barn börjar tolka bilder redan innan det fyllt ett år. Någon övre gräns för att använda bildstöd finns inte.
Förutom att bilder används för att kommunicera, är de ett stöd för minne och för att förstå tid. De utvecklar barnets begrepp och ordförråd.
Bildstöd fungerar även för vuxna
Även vuxna som har någon form av påverkan på hjärnan, till exempel svårigheter efter stroke eller demens, kan behöva bildstöd. Sedan finns det tillfällen i livet då man inte kan eller orkar ta till sig information, till exempel vid ett chockartat cancerbesked. Även den mest medicinskt belästa personen kan i rollen som patient känna sig rädd, utsatt och ångestfylld. Då behöver man mer stöd för att förstå och tolka informationen.
Mer information hos DART
Mer information om bildstöd finns hos DART, ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättningen specialistenhet för kommunikativt stöd och digital delaktighet. Enheten tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset.