Ibland används ordet fertilitet. Det betyder din förmåga att bli gravid. Fertiliteten kan påverkas av flera olika saker.

Här kan du läsa mer om hur befruktningen går till.

Det här kan vara orsaker till att graviditet inte uppstår:

• Ungefär en tredjedel beror på spermierna.
• Cirka en tredjedel beror på livmodern eller äggen.
• För ungefär en tredjedel handlar det om flera olika orsaker tillsammans.
• Ibland går det inte att hitta någon tydlig förklaring.

Det finns undersökningar som kan visa vad barnlösheten beror på.

Ibland hittar läkarna ingen förklaring till barnlösheten. Undersökningarna och proverna visar inte något problem. Det kallas för oförklarad barnlöshet.

Barnlöshet kan bero på spermierna. De kan röra sig för långsamt, vara för få eller saknas helt i sädesvätskan.

Ibland går det inte att veta varför spermierna rör sig långsamt eller är för få. Men det kan bero på en eller flera av dessa saker:

• Du har haft en infektion i bitestikeln, till exempel gonorréeller klamydia.
• Du har opererats för exempelvis pungåderbråck.
• Du har testiklar som inte har kommit ner i pungen.
• Du har påverkats av strålningeller cytostatika vid tidigare behandling för cancer eller andra sjukdomar.
• Testiklarna fungerar sämre på grund av användning av anabola steroider
• Du har ett medfött tillstånd som till exempel Klinefelters syndrom.

Spermier och ålder

Spermier börjar bildas när du kommer in i puberteten. Sedan produceras nya spermier under hela livet. När du blir äldre kan spermierna bli sämre, men det behöver inte alltid vara så.

Ibland beror barnlösheten på problem med ägglossning eller förändringar i äggledare eller livmodern.

Det kan bero på en eller flera av dessa saker:

• Ägglossning uteblir, till exempel vid PCOS.
• Äggledarna fungerar sämre efter en infektion som klamydiaeller gonorré.
• Du har endometrios.
• Du har påverkats av strålningeller cytostatika vid behandling för cancer eller andra sjukdomar.
• Du tar läkemedel som påverkar din menscykel, till exempel anabola steroider, testosteron eller gulkroppshormon.
• Du har polyper eller muskelknutor i livmodern eller livmoderhalsen.
• Din vikt kan påverka ägglossningen, till exempel om du väger för lite eller har kraftig övervikt.
• Du har ett medfött tillstånd som till exempel Turners syndrom.

Äggens kvalitet försämras med åldern

Du kan bli gravid under en viss del av livet. För att det ska vara möjligt måste du först ha fått mens. Då har kroppen blivit könsmogen och ägglossningarna har startat.

Efter klimakteriet slutar ägglossningen. Då går det inte längre att bli gravid med egna ägg.

Åldern har stor betydelse

Åldern har stor betydelse för möjligheten att bli gravid. När du blir äldre finns det färre ägg kvar i äggstockarna. Äggen får också sämre kvalitet. Det gör det svårare att bli gravid eller behålla en graviditet.

Hur svårt det är att bli gravid skiljer sig mellan olika personer. Men det är vanligt att det blir svårare att bli gravid från ungefär 35 år. Efter ungefär 40 år är det vanligt att det blir mycket svårare att bli gravid.

Det kallas för primär infertilitet när du aldrig har fött barn eller varit gravid.

Det finns också något som kallas för sekundär barnlöshet. Då har man tidigare blivit gravid, men det har inte gått att bli gravid igen.

Livsstilen kan påverka både spermier och ägg. Du kan öka dina chanser att bli gravid om du har en hälsosam livsstil.

Här är exempel på vad som menas med en hälsosam livsstil:

• Undvik alkohol, tobak och andra droger.
• Ha en lagom vikt. Det är inte bra att ha övervikt eller undervikt.
• Ät en varierad kost och ät hälsosamt.
• Träna och rör på dig.

Vissa läkemedel kan påverka

Vissa läkemedel kan tillfälligt påverka ägglossningen. Det gäller till exempel antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID. De kallas också cox-hämmare. I denna grupp av läkemedel ingår olika verksamma ämnen, till exempel ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. 

Prata med en läkare för att få råd om du regelbundet tar dessa läkemedel och samtidigt försöker bli gravid.

Prata också med en läkare om du har en kronisk sjukdom och behandlas med läkemedel.

Ta extra folsyra

Folsyra påverkar inte chansen att få till en graviditet. Men det är ändå bra att ta extra folsyra när du vill bli gravid. Folsyra är en sorts B-vitamin som ökar chanserna för att fostret utvecklas som det ska under de första veckorna av graviditeten.

Brist på folsyra kan orsaka missbildningar som exempelvis ryggmärgsbråck hos fostret extra folsyra när du vill bli gravid. Du kan köpa folsyra receptfritt på ett apotek.

Påverkar stress möjligheten att bli gravid?

Det är svårt att veta om stress kan påverka möjligheten att bli gravid. En del studier hittar inget samband mellan stress och barnlöshet. Enligt andra studier kan stress göra att en del får svårare att få till en graviditet.

Ni kan få en fertilitetsutredning om följande stämmer:

• Ni har försökt bli gravida och har haft regelbundna samlag vid ägglossning i minst ett år.

Sök vård tidigare om ni vet att det kan vara svårt att bli gravid utan hjälp. Det kan till exempel vara om du har:

• mens sällan eller inte alls
• PCOS eller endometrios
• komplikationer efter en operation i magen, till exempel operation för utomkvedshavandeskap.
• haft en tumörsjukdom och behandlats med cytostatika.

Kontakta en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en fertilitetsmottagning om du är ofrivilligt barnlös.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.  
 
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. 

En fertilitetsutredning kan ibland förklara barnlösheten. Utredningen kan ta några månader, men det kan skilja sig mellan olika kliniker. I en utredning ingår flera olika prover och tester.

Det här är behandlingar som kan hjälpa för att få till en graviditet:

• stimulerad ägglossning
• insemination med spermier, egna eller donerade
• IVF, provrörsbefruktning
• operation.

Vilken behandling som passar bäst för dig beror på orsaken till barnlösheten. Ibland kan det behövas flera olika behandlingar.

Om din livsstil gör att du har svårt att bli gravid kan behandlingen gå ut på att du ska ändra vanor. Det kan innebära att du ska sluta röka eller öka eller minska i vikt.

Väntetiderna för behandling är olika. En del regioner har beslutat att behandlingarna ska ingå i vårdgarantin och då är väntetiden tre månader.

I regioner där behandling inte omfattas av vårdgarantin kan väntetiden vara längre. Det är oftast längre väntetider om ni behöver donerade ägg eller spermier.

På regionernas kliniker betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. Avgiftens storlek kan variera mellan olika regioner. Behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.

Barnlöshet kan väcka känslor av sorg och frustration. Det kan vara svårt att förstå sina känslor. För en del kan barnlösheten leda till en kris.

Många upplever att det känns bättre efter att ha kontaktat vården för att få hjälp. Men utredningar och behandlingar kan ta tid. Det kanske inte alltid går som ni hoppas. Det finns ingen garanti för att ni kommer få barn. Det kan skapa osäkerhet.

Barnlöshet kan också påverka sexlivet negativt. Det är lätt att koppla ihop sex med barnlösheten. Sex kan då upplevas som ett krav eller en prestation. Det kan göra att lusten minskar.

Det kan hjälpa att prata

En del vill prata, andra behåller tankar och känslor inom sig. Ofta hjälper det om ni vågar prata med varandra.

Det kan också kännas bra att få prata med någon inom vården. De är vana vid att prata om de känslorna som kan komma vid barnlöshet. De flesta fertilitetskliniker har kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.