Carcinoider

Skriv ut (ca 6 sidor)

En carcinoid är en cancertumör som kan finnas antingen i mag- och tarmkanalen eller i lungorna. Många som får en carcinoid blir av med den, eller lever ett bra liv länge trots sjukdomen. Carcinoider är ovanliga. De flesta som får en carcinoid är omkring 60 år.

Skriv ut

Vad är carcinoider?

Vad är carcinoider?

En carcinoid är en cancertumör som kan bildas om celler som ska producera hormoner förändras så att de blir cancerceller. Carcinoiden kan fortsätta att tillverka hormoner eller hormonliknande ämnen, fast på ett sätt som ger de besvär som beskrivs i kapitlet om symtom.

Carcinoider kan bildas i hela mag-tarmkanalen eller i lungorna, men är vanligast i tunntarmen. Du kan läsa mer i texten om tunntarmscancer.

Carcinoider kallas också för NET som är en förkortning för neuroendokrina tumörer.

Det är oklart vad som orsakar sjukdomen.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vilka symtom du kan få beror på var carcinoiden sitter.

I tunntarmen kan en carcinoid göra att ansiktet rodnar. Rodnaden kommer plötsligt om du äter starkt kryddad mat, dricker alkohol eller stressar. Du kan också få magknip, diarré eller tarmvred.

I tjocktarmen eller ändtarmen kan en carcinoid göra så att du får blod i avföringen.

I lungorna kan en carcinoid göra att du får rodnader och blir svullen i ansiktet och på halsen.

I magsäcken ger en carcinoid oftast inga symtom alls, utan brukar upptäckas i samband med att magsäcken undersöks av något annat skäl.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en carcinoid. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Här kan du läsa mer om 1177 Vårdguiden på telefon.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får mycket ont i magen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Här kan du hitta vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren gör en utredning för att ta reda på om du har en carcinoid. Då kan du behöva undersökas på olika vis. Om du har en carcinoid behövs undersökningar för att läkaren ska få reda på så mycket som möjligt om cancertumören.

Blodprov och urinprov

Du får lämna blodprov och urinprov. Proverna kan visa om hormonerna i kroppen avviker på något sätt.

Undersökningar som kan hitta och kartlägga sjukdomen

En eller flera undersökningar behövs för att se om det finns någon tumör och om den har spridit sig. Läkaren kan vilja göra en ultraljudsundersökningdatortomografiundersökning med magnetkamera eller en PET-undersökning.

Ibland görs en scintigrafiundersökning. Då får du en spruta i blodet med ett radioaktivt märkt ämne. Har du cancer, söker sig ämnena dit. Det syns när du blir undersökt i en gammakamera.

Vävnadsprov för att få veta mer om sjukdomen

Ibland behövs ett vävnadsprov som kan ge mer information om en misstänkt tumör. Vävnadsprovet kallas också biopsi. Det tas med en nål som läkaren för in i tumören, ofta med hjälp av ultraljud eller datortomografi för att styra nålen rätt. Själva provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter. Det kan kännas obehagligt men brukar inte göra så ont. Undersökningen görs oftast med lokalbedövning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Operation är den vanligaste behandlingen vid carcinoider. Du är sövd med narkos under operationen som görs genom ett snitt eller med titthålsoperation som också kallas laparoskopi.

Kirurgen tar bort så mycket som möjligt av cancertumören. Om den växer bara på ett avgränsat ställe kan den tas bort helt och hållet. Då behövs ingen mer behandling.

Efter operationen

Det är vanligt att behöva stanna på sjukhuset från några dagar till en vecka efter operationen. Det beror på hur du mår. 

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Behandlingen mot cancer kan vara skadlig för ett foster. Därför bör du vänta tills du är färdigbehandlad och rådgöra med din läkare om du planerar att bli gravid eller att använda dina spermier i en graviditet. Du bör inte heller amma medan du får cancerbehandling. Berätta för läkaren om du är gravid när du har cancer. Ibland går det att få behandling som inte skadar fostret. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Fäll ihop

Efterkontroller

Efterkontroller

Det varierar om man behöver gå på efterkontroll och i så fall hur länge. Det beror på vilken behandling du har fått.

Fäll ihop

Om sjukdomen kommer tillbaka

Om sjukdomen kommer tillbaka

Det är olika vilken behandling som går att få om cancern kommer tillbaka. Det beror på hur cancertumören beter sig och på var den sitter.

Fäll ihop

Om sjukdomen inte går att ta bort

Om sjukdomen inte går att ta bort

Ibland går det inte att operera bort en carcinoid. Då kan du inte bli av med den. Men carcinoider växer långsamt och kan därför oftast hållas tillbaka länge med hjälp av olika behandlingsmetoder. Läkemedlet interferon stärker immunförsvaret och bromsar cancercellerna så att de inte fortsätter att växa. De flesta får också behandling med hormoner som minskar symtomen på sjukdomen. Ett sådant läkemedel är somatostatin som hindrar cancertumören från att utsöndra andra hormoner som kan orsaka till exempel diarréer, hudutslag och flush. Flush betyder att man får en kraftig rodnad och värmekänsla. Det är vanligast i ansiktet eller på överkroppen.

Läkemedlen kan bromsa och lindra sjukdomen så att man kan leva ungefär som vanligt i många år.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva gott om tid att tala med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts. Här kan du läsa mer om att få ett cancerbesked.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor. Du kan också kontakta Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Det finns olika patientföreningar där du kan få stöd. Carpa är en patientförening bland annat för personer som har carcinoider eller är närstående.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Berätta för barnen

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Fäll ihop

Hur påverkas livet?

Hur påverkas livet?

Hur livet påverkas efter behandling mot carcinoider beror helt på hur du mår och vilken sorts behandling du har fått. 

Det är vanligt att känna sig mycket trött under behandlingen och även efteråt. Tröttheten kallas fatigue. Använd orken till sådant som du tycker om och som känns viktigt för dig. Vila korta stunder i taget. Långa pausvilor kan göra att du känner dig ännu tröttare. Rör på dig så mycket du kan.

Livet kan kännas jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Stöd om du är närstående

Ibland kan det kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Om du har människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texterna Att få ett cancerbesked och Närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Den ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här är förslag på sådana frågor:

  • Vilket är syftet med undersökningarna och behandlingarna?
  • Vilket är nästa steg i vården och när det ska ske?
  • Vad kan jag göra själv för att må bättre?
  • Hur kan jag få den rehabilitering jag behöver?
  • Vem kan jag kontakta om jag plötsligt mår sämre eller känner mig orolig?

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning. Fråga din läkare om du vill veta mer.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-27
Skribent och redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Henriksson, läkare, professor, specialist i cancersjukdomar, Umeå universitet