HORMONER

PMS och PMDS

PMS innebär bland annat att humöret kan förändras under perioden innan du har mens. Du kan också få ömma bröst och känna dig svullen i kroppen. PMS står för premenstruellt syndrom. Det finns mycket du kan göra för att må bättre om du har PMS, det finns också behandling som kan hjälpa.

En del har svår PMS med symtom som påverkar humöret mycket. Det kallas för PMDS och står för premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD och står för Premenstrual Dysphoric Disorder.

Vad är PMS?

PMS innebär att ditt humör förändras och att du får andra kroppsliga besvär dagarna före mens.

PMS är vanligt, men det kan variera från person till person vilka besvär man får. Du kan också få olika mycket besvär från månad till månad. Besvären kräver oftast ingen behandling med läkemedel.

Vad är PMDS?

Symtomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra att de upplevs som symtomen vid depression och ångest. Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när du får mensen.

Det är vanligt att PMDS påverkar hela ens tillvaro. Det kan till exempel göra att du hamnar i konflikter eller att du vill vara i fred och undviker att umgås med andra.

Ungefär tre till fem procent av alla som har regelbunden mens har PMDS.

Symtom på PMS och PMDS

Vid PMS kan du få något eller några av symtomen nedan:

  • Du känner dig irriterad och lättretlig.
  • Du känner dig orolig och ångestfylld.
  • Du får snabba humörsvängningar.
  • Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.
  • Du känner dig trött och får mindre energi.
  • Du får svårare att sova.
  • Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.
  • Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.
  • Du får huvudvärk.
  • Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött. 

För att få diagnosen PMDS så ska fem av symtomen ovan stämma in på dig. Ett ska vara bland de fyra översta.

PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan du ska ha mens och minska eller försvinna helt när mensen kommer. Symtomen kan alltså finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen. Ibland kan PMS och PMDS pågå hela perioden från ägglossningen fram till mensens start.

Varför får man PMS eller PMDS?

Det är okänt varför man får PMS eller PMDS. Men forskarna tror att det kan ha att göra med de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner kan ha med det att göra.

Halten av progesteron ökar i kroppen när du har fått ägglossning för att sedan minska igen efter ungefär två veckor, om du inte blir gravid. Att du får PMS eller PMDS kan bero på att du är känslig mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.

Vissa får besvär redan i tonåren men det är vanligast att du är över 30 år. Ibland kan besvären ha blivit svårare efter att du har fött barn. Besvären slutar när man kommer i klimakteriet och slutar få mens.

Vad kan jag göra själv?

Du som har PMS kan må bättre av att göra saker som får dig att må bra och gör att du slappnar av. Detsamma gäller dig som har PMDS, men då kan du även behöva läkemedel.

Här är några fler saker som du kan göra för att lindra besvären med PMS och PMDS:

  • Du kan träna eller röra på dig.
  • Träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness.
  • Ta det lugnt och försök att inte stressa.
  • Försök att sova tillräckligt.
  • Tänk på att äta bra mat och försök att äta regelbundet. 

Håll koll på din menscykel

Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan du lära dig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om du vet vad de beror på och att de går över. 

För att vara bättre förberedd kan du till exempel skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Det finns också flera olika appar som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln du är. 

Du kan också berätta för personer i din omgivning när det är dags för en period med PMS eller PMDS. Då kan personer du umgås mycket med lättare förstå och ge dig stöd.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om du upplever att din PMS eller PMDS påverkar din vardag och livskvalitet på ett negativt sätt. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Till en ungdomsmottagning kan du gå från att du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år. Det är olika på olika mottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling vid PMS och PMDS

Det är olika för olika personer vad som lindrar besvären vid PMS och PMDS. Därför får du pröva dig fram för att hitta det som hjälper just dig. Det kan vara att du får samtalskontakt vid några tillfällen, eller kanske hjälp att öva på avslappning eller mindfulness. För en del kan vissa typer av psykoterapi och psykologisk behandling hjälpa, till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi. 

Behandling med antidepressivt läkemedel

Den vanligaste behandlingen mot PMDS är det antidepressiva läkemedlet escitalopram. Läkemedlet är receptbelagt. Du tar läkemedlet under perioden då du känner av PMDS.

Det här antidepressiva läkemedlet fungerar annorlunda om du tar det vid PMDS än om du skulle använda samma läkemedel vid en depression. Vid PMDS hjälper de oftast inom något dygn, men om du är deprimerad kan det ta flera veckor innan tabletterna verkar.

Behandling med p-piller

Läkemedel som gör att du inte får någon ägglossning kan också hjälpa mot PMS och PMDS, till exempel p-piller. Men för vissa blir besvären värre av de hormoner som finns i hormonella preventivmedel. P-piller som innehåller drosperinon och har en låg östrogendos fungerar oftast bättre än andra. Prata med en barnmorska för att få ett preventivmedel som passar dig.

Behandling med vätskedrivande läkemedel

Ett annat läkemedel som kan hjälpa är spironolakton. Det är ett vätskedrivande läkemedel som delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Du tar läkemedlet en till två veckor före mens. Övriga dagar tar du inget läkemedel.

Att vara närstående till någon med PMDS

Du som är närstående till någon med PMS eller PMDS påverkas också. Det finns saker du kan göra för att hjälpa till. Både för att du själv ska må bättre och för att den med PMS eller PMDS ska må bättre.

Här är några tips:

  • Håll koll på datumen för din närståendes mens och var förberedd när en period med PMS eller PMDS är på väg.
  • Prata med personen om hur ni ska hantera perioderna med PMS eller PMDS. Det är oftast bättre att prata om detta när hen inte är mitt i en period.
  • Gör en handlingsplan tillsammans. Vad kan personen som har PMS eller PMDS göra för att må bättre när det är som värst? Vad kan du göra?

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan