HJÄRTA, BLOD OCH LYMFKÖRTLAR

Ont i bröstet

Ont i bröstet beror ofta på att musklerna i bröstkorgen är överansträngda. Psykisk spänning kan också göra att du känner obehag i bröstet. Ibland kan bröstsmärtor bero på något allvarligt som kärlkramp eller hjärtinfarkt. Ring därför 112 om du får en stark smärta i bröstet som inte snabbt går över.

Det kan finnas många olika orsaker till att du får ont i bröstet. Därför är det bäst att låta en läkare undersöka dig om du är osäker på vad som orsakar bröstsmärtorna.

Olika typer av bröstsmärtor

Bröstsmärtan kan kännas på olika sätt beroende på orsaken till att du har ont. Det här är några olika typer av bröstsmärtor:

  • Tryckande smärta, som känns som en tyngd på bröstet.
  • Krampartad smärta, som gör intensivt ont.
  • Huggande smärta, som ofta är kopplad till andning eller kroppsläge.
  • Smärta som strålar ut mot till exempel ryggen, armarna eller halsen.
  • Smärta som påverkar andningen.

När och var ska jag söka vård?

Ring telefonnummer 1177 om du har ont i bröstet. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om något av följande stämmer för dig:

  • Du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom en kvart.
  • Du har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som du inte vet vad den beror på.
  • Du har ont i bröstet och känner dig samtidigt andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Undersökningar och utredningar

Du får beskriva dina symtom, din livssituation och om du har haft några sjukdomar tidigare. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat. Du kan även få genomgå någon eller några av de följande undersökningarna beroende på vilka symtom du har.

För att se hur hjärtat arbetar får du ofta göra ett arbetsprov då EKG registreras under ansträngning.

EKG och arbetsprov

För att se hur ditt hjärta arbetar tas ofta ett EKG. Ett EKG kan bland annat visa om du har haft en hjärtinfarkt. EKG visar också om hjärtmuskeln lider av syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Även störningar i hjärtrytmen som kan orsaka bröstsmärtor syns vid EKG. Du får ofta även göra ett arbetsprov då EKG registreras under ansträngning.

Ultraljudsundersökning

En ultraljudsundersökning av hjärtat som även kallas ekokardiografi kan bland annat visa om mängden vätska i hjärtsäcken har ökat. Det kan tyda på att du har en hjärtsäcksinflammation. Undersökningen kan också visa om det är fel på någon hjärtklaff eller på hjärtmuskeln.

Blodprover

Blodprover kan visa om proteiner har läckt ut från celler i hjärtmuskeln. Det är ett tecken på att cellerna är skadade eller har dött av syrebrist.

Kranskärlsröntgen

Genom en kranskärlsröntgen ser läkaren om du har förträngningar i kärlen som kan orsaka kärlkramp.

Undersökningar av lungorna

Dina lungor undersöks med röntgen om läkaren misstänker en lungsäcksinflammation eller att du har luft i lungsäcken på grund av en lungblåsebristning.

Någon av följande undersökningar kan bli aktuell för dig om det finns misstanke om en blodpropp i lungan, så kallad lungemboli:

Övriga undersökningar

Det kan behövas fler undersökningar om läkaren misstänker att du har någon sjukdom.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din och ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Vad kan ont i bröstet bero på?

Det här några orsaker till smärtor i bröstet:

Muskelvärk och psykisk spänning

Det finns många olika orsaker till muskelvärk. Flera olika typer av spänningstillstånd i bröstkorgens muskler kan också ge bröstsmärtor. Muskelspänningar är vanliga i samband med psykisk spänning, oro, ångest och nedstämdhet. Det kan göra att du får hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd. Långvarig psykisk spänning kan leda till långdragna muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler.

Kärlkramp

Orsaken till att det gör ont i bröstet vid kärlkramp är oftast att ett eller flera av hjärtats kranskärl har fått åderförfettning, som också kallas åderförkalkning. Kranskärlen blir då trängre och släpper igenom mindre blod till en del av hjärtmuskeln.

Hjärtinfarkt

Vid en hjärtinfarkt har förträngningen i blodkärlen lett till att det blivit helt stopp för blodflödet i ett av hjärtats kranskärl.

Hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation

En hjärtsäcksinflammation kan uppstå av en virusinfektion. Samtidigt med inflammationen kan du också ha hjärtmuskelinflammation. Virusinfektionen innebär oftast att du samtidigt har symtom av influensa eller halsont, men ibland kan du ha bara inflammation i hjärtsäck eller hjärtmuskel.

Hjärtmuskelsjukdom eller förstoring av hjärtmuskeln

Sjukdomen beror på att hjärtmuskeln växer på ett sätt som den inte ska göra. En vanlig orsak är högt blodtryck.

Blodpropp i lungan

Blodproppar kan bildas i venerna, som är de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar. En del av en blodpropp eller hela blodproppen kan lossna och föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De blodproppar i lungorna som då uppstår kallas lungembolier.

Blodproppar bildas ofta i benen men kan uppstå även i andra delar av kroppen. Risken för att få blodproppar i benen är större än vanligt under och efter en operation och i samband med vissa andra sjukdomar, som till exempel tumörsjukdomar.

Bristning av lungblåsor

Bristningar är vanligast om du är äldre och har en lungsjukdom som gör att de små lungblåsorna är förstorade. Bristningar kan förekomma även hos yngre, men då ofta hos personer som idrottar.

Lungsäcksinflammation

Ofta beror lungsäcksinflammation på en virusinfektion, men ibland kan den orsakas av lunginflammation, eller av vissa allergiska sjukdomar.

Bristning av kärlväggen i stora kroppspulsådern

Kärlväggen kan brista på stora kroppspulsådern, den så kallade aortan. En orsak till att det händer är åderförkalkning, men det kan också bero på en medfödd svaghet i själva kärlväggen.

Andra orsaker som kan ge ont i bröstet

Även följande tillstånd kan göra att du får bröstsmärtor:

  • Den övre magmunnen sluter sig ibland inte helt och då läcker surt maginnehåll från magsäcken upp i matstrupen, så kallad magsaftsreflux. Slemhinnan i matstrupen tål inte syran och reagerar med inflammation och kramp. Du kan också få sår i matstrupen.
  • Magsår kan uppstå i slemhinnan i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Det orsakas bland annat av en bakterie som kallas helicobacter pylori.
  • Hårda gallstenar kan bildas i gallblåsan. Gallstenar kan passera ut genom gallgången, men kan också fastna där. Gallstenar kan också leda till en inflammation i gallblåsan och ibland till akut inflammation i bukspottkörteln.
  • Tietzes sjukdom är en inflammation i bröstkorgsmuskler och i bröstbenets benhinna. Då gör det ofta ont om du trycker på bröstbenet
  • Åldersförändringarna i halsryggraden kan leda till svår värk om det uppstår ett tryck på de nerver som går ut mellan halskotorna till armarna och bröstkorgen.
  • Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor och visar sig som utslag på huden.

Behandling

Vilken behandling du får beror på vad som har orsakat dina bröstsmärtor.  En tillfällig muskelinflammation behöver ofta inte behandlas, medan vissa sjukdomar i hjärtat och lungorna kan behöva behandlas med en operation.

Till toppen av sidan