Urinvägsinfektion hos män

Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan.

Kroppen försvarar sig mot bakterier

Du som är man har ett långt urinrör. Det gör det svårare för bakterierna att komma in i urinvägarna än hos kvinnor som har ett kort urinrör.

Bakterierna förökar sig snabbt om de kommer in i urinblåsan. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att du får olika symtom.

Två typer av urinvägsinfektion

Det finns olika typer av urinvägsinfektion.

Urinvägsinfektion utan feber

Du kan ha urinvägsinfektion utan feber. Då finns infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Urinvägsinfektion utan feber kallas också för cystit som betyder inflammation i blåsan. Därför kallas urinvägsinfektion ibland också för blåskatarr.

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger.

Urinvägsinfektion med feber

Du kan också ha urinvägsinfektion med feber. Då har infektionen spridit sig till urinledarna och njurarna. Det kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.

Olika bakterier kan orsaka urinvägsinfektion

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.

Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om du har urinvägsinfektion utan feber:

• Du behöver kissa ofta.
• Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt.
• Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan.
• Du kan känna dig lite småfrusen. 
• Det kan ibland finnas lite blod i urinen.
• Du kan känna en tyngdkänsla i underlivet och det kan ömma när du sitter. Då har prostatakörteln också blivit inflammerad.
• Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om du har urinvägsinfektion med feber:

• Du känner dig oftast ordentligt sjuk och kan må illa. 
• Du har ofta ont i magen, ryggen eller ena sidan som ibland kallas flanken. 
• Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt. 
• Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, det gäller också vid urinvägsinfektioner.

Du behöver alltid få behandling om du har urinvägsinfektion med feber.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du måste kissa oftare än vanligt och det svider.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande gäller för dig:

• Du har feber och urinvägsinfektion.
• Du misstänker att du har njurbäckeninflammation.
• Du misstänker att ett barn under två år har urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. 

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Du får lämna ett urinprov. Provet kan visa om du har urinvägsinfektion eller inte.

Lämna ett mittstråleprov

Du ska lämna ett så kallat mittstråleprov. Det innebär att du först börjar kissa i toaletten och sedan för in burken i strålen under tiden du kissar. Helst ska du inte ha kissat på fyra timmar när du lämnar provet.

Du kan lämna provet direkt på vårdcentralen, eller så kan du ta provet hemma. Burkar för provtagning kan du hämta på vårdcentralen eller köpa på apotek. Lämna burken till vårdcentralen så snart som möjligt. Kan du inte lämna provet på en gång bör du ställa det i kylskåpet.

Urinprovet kan visa om du har en infektion

På vårdcentralen undersöks urinprovet oftast med urinsticka. Stickan kan ibland visa direkt om det finns bakterier i urinen. Men den visar inte vilken sorts bakterie det är. Ibland kan det finnas bakterier trots att stickan inte visar det.

Stickan visar om det finns vita blodkroppar

Urinstickan visar också om det finns mycket vita blodkroppar i urinen. Vita blodkroppar kan betyda att du har urinvägsinfektion. Vita blodkroppar kallas också leukocyter.

Urinodling

Ibland beställer läkaren en så kallad bakterieodling av urinprovet. Provet skickas då till ett laboratorium. Det tar ett till tre dygn innan svaret kommer.

Odlingen kan visa vilken bakterie som orsakar besvären och hur många bakterier det finns. Den visar också om de antibiotika som brukar användas vid urinvägsinfektion kommer att hjälpa eller om bakterien är resistent. Att en bakterie är resistent innebär att ett visst antibiotikum inte hjälper. 

Risken är större att infektionen är orsakad av resistenta bakterier om du nyligen har varit utomlands.

Du kan få lämna blodprov

Du kan få lämna ett blodprov om läkaren misstänker att du har njurbäckeninflammation. Det provet kallas för CRP-test eller snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP-värdet snabbt.

Om proverna inte ger svar

Ibland går det inte att avgöra vad besvären beror på. Då kan du bli undersökt på andra sätt.

Förutom urinprov och en urinodling kan man ibland också få lämna urinprov för klamydia.

Prostataundersökning

Läkaren kan undersöka din prostata. Det gäller framför allt om du har feber eller har haft besvär att kissa en längre tid. Ofta är prostatakörteln också infekterad om du har symtom på urinvägsinfektion.

Undersökningar om du får urinvägsinfektion ofta 

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra fler undersökningar. Då kan hen se om det finns någon annan sjukdom som orsakar besvären och du kan få behandling.

Vanliga undersökningar om du får urinvägsinfektion ofta är till exempel de här:

• Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat.
• Du kan bli undersökt med röntgen om njurarna behöver undersökas.
• Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då får du lokalbedövning och läkaren undersöker urinröret, prostatan och urinblåsan med ett smalt instrument som förs upp i urinröret.

Du behöver få behandling med läkemedel om du har urinvägsinfektion. Vilket läkemedel du får beror på om du har feber eller inte.

Olika slags antibiotika

Du kan få behandling med olika slags antibiotika när du har urinvägsinfektion. Vilket läkemedel du får beror på om du har feber eller inte. Med hjälp av det urinprov du har lämnat kan läkaren se vilka bakterier som har orsakat infektionen. Du får då ett läkemedel som är anpassat till de bakterierna.

Bakterierna är ibland motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Det kallas att bakterierna är resistenta. Då får du behandling med den typ av antibiotika som efter urinodlingen har visat sig hjälpa mot dessa bakterier.

Vid feber kan du få behandling på sjukhus

Prostatakörteln är ofta är infekterad om du har urinvägsinfektion med feber. Då får du behandling i två veckor. Ibland behövs behandling på sjukhus. Då får du antibiotika direkt i blodet.

Det är vanligt att du som är äldre får urinvägsinfektion flera gånger. Det kan bero på olika saker.

Vanligt om du inte tömmer blåsan helt

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger om du inte tömmer blåsan när du kissar. Det kan ibland bero på att prostatakörteln är förstorad.

Då kan en del urin och även bakterier bli kvar i urinblåsan efter det att man kissat klart. Det gör att bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna. Därför ska du försöka tömma blåsan helt varje gång.

Du kan minska risken för att få urinvägsinfektion på olika sätt.

Kissa efter sex

Du kan ta som vana att kissa efter att du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.

Annan förebyggande behandling om du får besvär ofta

Läkaren kan ibland skriva ut ett antibiotikum i låg dos för behandling under en längre tid. Det gäller om du har urinvägsinfektioner som kommer tillbaka ofta. Behandlingstiden är då oftast sex månader.

En kombination av tranbärsjuice, probiotika och ett läkemedel som hindrar bakterierna att föröka sig kan också provas om du har  urinvägsinfektioner som kommer tillbaka ofta. Läkemedlet innehåller det verksamma ämnet metenamin. Det finna bara ett svagt vetenskapligt stöd för en sådan behandling.

Prata med din läkare för att se om denna behandling kan vara aktuell för dig. Oftast kan du ta behandlingen i sex månader.

Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.

Njuren kan påverkas                                                     

Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad. Det gäller speciellt hos små barn och äldre personer.

Blodförgiftning

Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare hos äldre. Du behöver få vård på sjukhus om du får blodförgiftning. Då får du behandling med läkemedel direkt i blodet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.