ALLERGIER OCH ÖVERKÄNSLIGHET

Komjölksallergi

Komjölksallergi innebär att du är allergisk mot ett eller flera proteiner som finns i mjölken. Allergin är vanligast hos barn som är yngre än ett år. Oftast växer allergin bort innan barnet börjar skolan men den kan finnas kvar i vuxen ålder. Behandlingen går ut på att undvika kost som innehåller komjölk.

Den första delen av den här texten handlar om komjölksallergi hos barn. Du kan läsa mer om komjölksallergi för vuxna längre ner i texten.

Olika typer av komjölksallergi

Det finns två typer av komjölksallergi, båda är lika vanliga. Vid så kallad IgE-förmedlad allergi bildar kroppen mycket av en viss typ av antikropp mot protein i mjölk. Den kallas för immunglobulin E. Vid den här typen av komjölksallergi kommer symtomen oftast snabbt, inom en timme och kan vara kraftiga. Det är vanligt att få ont i magen, diarré, att kräkas eller få hudutslag.

Den andra typen av komjölksallergi kallas för icke IgE-förmedlad allergi. Vid den här typen av komjölksallergi kommer oftast de första symtomen någon till några timmar efter att barnet fått i sig mjölk upp till någon eller några dagar. Det är vanligt att få symtom från magen och från huden.

Symtom på komjölksallergi

Det är vanligt att allergin upptäcks när barnet slutar amma och i stället börjar med komjölksbaserad bröstmjölksersättning eller välling. Bröstmjölksersättning kallas också för modersmjölksersättning. Barnet kan reagera redan första gången hen får i sig komjölksproteiner.

Vanligt med flera symtom samtidigt

De flesta barn som har komjölksallergi har flera olika symtom samtidigt i anslutning till en reaktion.

Här är några vanliga symtom från huden hos barn med komjölksallergisk reaktion:

Här är några vanliga symtom från magen och tarmarna hos barn med komjölksallergi:

Barnet kan också få röda och kliande ögon. Det kan ibland bero på direktkontakt, det vill säga att barnet har fått mjölk på händerna och sedan kliat sig i ögat. 

Symtom på svår komjölksallergi

Barnet kan också få stark sjukdomskänsla och symtom från luftvägarna. Det är inte lika vanligt som symtom från huden, magen och munnen. 

Här är några sådana symtom hos barn med komjölksallergi:

Symtom på komjölksallergi hos barn som ammas

Barn som ammas får i sig små mängder av fragment av komjölksproteiner genom bröstmjölken.

Symtom på komjölkallergi hos barn som ammas kan vara eksemblod i bajset och att barnet skriker mycket, har kolik.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att ditt barn har komjölksallergi. Detsamma gäller om barnet har fått diagnosen komjölksallergi och inte mår bättre trots att hen inte får i sig mjölkprodukter.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om barnet får en svår allergisk reaktion och har svårt att andas, blir väldigt trött, får kraftiga kräkningar. Det gäller också om hen blir blek och verkar medtagen.

Undersökningar och utredningar

Utredningen görs på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Oftast är det sjukhistorien som är viktigast när läkaren ska ställa diagnosen komjölksallergi. Sjukhistorien är det du berättar om barnets symtom i samband med intag av mjölk. Sjukhistorien är också betydelsefull för att bedöma vad som utlöst allergin.

När det har varit tydliga symtom direkt efter intag av mjölkinnehållande mat är diagnostiken ofta lätt. Dessa barn visar också ofta ett tydligt positivt allergitest. Det är svårare att ställa diagnosen när barnet regelbundet äter mjölkprodukter och har besvär kanske under en längre tid och tester inte har givit några tydliga resultat.

Sluta äta mjölkprodukter

Då får barnet ofta helt sluta äta mjölkprodukter och läkaren försöker bedöma om symtomen minskar. Att helt sluta äta mjölkprodukter kallas för elimination. Att börja äta mjölkprodukter kallas provokation. Om barnet lider av komjölksallergi så ska besvären försvinna eller minska betydligt vid elimination.

Besvären återkommer sedan vid provokation. Ibland förbättras symtomen klart och tydligt vid elimination, men det kan ofta vara svårt att utvärdera. För att läkaren ska kunna göra en säkrare bedömning kan barnet behöva upprepa elimination och provokation.

Många barn med mjölkallergi blir av med sina besvär efter några dagar till någon vecka med mjölkfri kost. Därför räcker det ofta att ta bort mjölkprodukter i två till fyra veckor för att bedöma om besvären beror på allergi.

Allergitest

Ibland får barnet göra ett allergitest. Det görs ofta på blodprov för att undersöka om det finns IgE-antikroppar i blodet. Det kan också göras som pricktest som visar att IgE-antikroppar finns i hudens vävnader. Barnet är sannolikt allergisk mot komjölksprotein om testet är starkt positivt. Det gör att hen ofta kan undvika en provokation och därmed risk att få en allvarlig reaktion. Om testerna bara är svagt positiva kan provokation behöva göras.

Allergitester kan bara visa om barnet har IgE-medierad allergi

Blodprovet och pricktestet visar bara om barn har IgE-antikroppar mot mjölkprotein. Det finns mjölkallergi som inte kan testas med blodprov eller pricktest. Det kallas för icke IgE-medierad mjölkallergi.

Regelbundna undersökningar om barnet har komjölksallergi

Barn som har komjölksallergi behöver undersökas regelbundet för att ta reda på om allergin har läkt ut och om barnet växer som hen ska. Ni bör också ha kontakt med en dietist för att planera maten. Det är särskilt viktigt om flera födoämnen har tagits bort ur barnets kost.

Provokation var sjätte månad

Barn som har fått diagnosen komjölksallergi och som har lindriga till måttliga symtom kan få göra en provokation ungefär var sjätte månad. Det gäller upp till att barnet är tre år. Provokationer görs en gång per år när barnet blir äldre.

Provokation mer sällan

Barn som har svår komjölksallergi brukar undersökas av barnläkare regelbundet. Det gäller också om barnet har allergi mot flera andra födoämnen. Du bestämmer tillsammans med läkaren när och hur en eventuell provokation ska göras.

Behandling

Behandlingen består av att undvika komjölk och produkter gjorda av komjölk som till exempel smör, ost, yoghurt, grädde och glass.

Ersätt inte komjölk med mjölk från andra djur som get eller får. Proteinerna i getmjölk och fårmjölk liknar proteinerna i komjölk och kan ge allergiska reaktioner.

Ta hjälp en dietist

Det kan vara svårt att själv få till en kost fri från komjölk. Det kan finnas komjölksprotein i många livsmedel, till exempel i korv, leverpastej och i en del bröd. Mjölk i färdiglagad mat kan ibland vara dolt under ett annat namn, som vassle eller kasein. Ta hjälp av en dietist när barnet ska börja äta mjölkfri kost. Hen kan ge råd om näringsriktig och mjölkfri kost.

Viktigt med helt mjölkfri kost i början

Det är viktigt att barnets kost är helt mjölkfri till en början. Efter en tid, ofta flera år, kan ni bestämma tillsammans med barnets läkare att pröva ha en liten mängd mjölkprodukter i tillagad mat. Ibland får hen pröva första gången på sjukhuset. Kokade mjölkprodukter är mindre allergiframkallande än obehandlad mjölk.

När barnet börjar tåla mjölk är det vanligt att hen gör det stegvis. Det innebär att hen först tål en liten mängd mjölkprodukter i lagad mat och efterhand allt större mängd.  

Amning

Du behöver bara ta bort mjölk ur din kost om ditt barn får tydliga besvär när du har ätit mjölkprodukter.

Bröstmjölksersättning

Mjölk är bas i de vanliga bröstmjölksersättningar och vällingar som barn brukar få. Det finns mjölkfria bröstmjölksersättningar och vällingar som barnet kan få om hen är allergisk. I flera komjölksfria bröstmjölksersättningar har mjölkproteinerna brutits ned så att de inte längre är allergiframkallande.

Barnet kan få komjölksfria produkter från livsmedelsaffärer när hen börjar äta mer vanlig mat. Det kan till exempel vara havrevälling och gröt.

Mjölkfri bröstmjölksersättning på apotek

På apotek finns mjölkfria bröstmjölksersättningar att köpa. De ger samma näring som de ersättningar som innehåller komjölk. Du kan få mjölkfri bröstmjölksersättning utskrivet på recept om du har ett litet barn som har fått diagnosen komjölksallergi. Det kallas för en livsmedelsanvisning. Med en livsmedelsanvisning kan du köpa den mjölkfria ersättningen på apotek till ett rabatterat pris.

Äldre barn kan behöva tillskott

Äldre barn som inte vill dricka mjölkfria modersmjölkersättningar, eller välling, kan behöva extra kalk. Det gäller också äldre barn och vuxna som dricker mjölkfria drycker som sojadrycker, havremjölk och rismjölk. Dessa drycker innehåller inte alltid tillräckligt med kalk. Prata gärna med en dietist. Kalktillskott tas i form av tabletter med olika dosering beroende på ålder.

Barn som är mellan sex månader och sex år behöver i så fall cirka 500 milligram extra kalk om dagen, äldre barn behöver 750 till 1000 milligram extra kalk om dagen.

Extra tillskott av fett och D-vitamin

Barn som inte dricker komjölk kan ibland också behöva tillskott av fett och D-vitamin.

Undvik riskakor och risdrycker

Livsmedelsverket rekommenderar att inte ge riskakor och risdrycker till barn som är yngre än sex år. Det beror på att ris kan innehålla arsenik som är skadligt för barn.

Vad händer i kroppen?

Vid en allergi överreagerar kroppens immunförsvar på ett ämne som egentligen inte är farligt. Överreaktionen kan leda till att kroppen reagerar med något eller några av de symtom som beskrivits i texten ovan. De ämnen som immunförsvaret reagerar på vid en allergi kallas för allergener och dessa är oftast proteiner. Vid komjölksallergi är det ett eller flera proteiner i mjölken som man inte tål.

Vad beror komjölksallergi på?

Det är inte känt varför vissa får komjölksallergi. Risken är större om någon av de biologiska föräldrarna eller ett syskon är allergiskt.

Allergi och intolerans är inte samma sak

Intolerans mot olika livsmedel kan ge liknande symtom som allergi. Vid intolerans är det inte immunförsvaret som reagerar utan reaktionen går till på annat sätt. Den vanligaste formen av intolerans är laktosintolerans, som innebär att tarmen inte kan bryta ner mjölksocker. Laktosintolerans ger aldrig allvarliga symtom och är mycket ovanligt hos barn till och med sex år.

Kan jag förebygga komjölksallergi?

Det går inte att förebygga eller minska risken för att få komjölksallergi.

Komjölksallergi hos vuxna

Det är ovanligt men du kan ändå få komjölksallergi när du är vuxen. De flesta vuxna som är allergiska mot mjölk har varit det sen de var barn. Personer som har kvar en IgE-medierad mjölkallergi när de blir vuxna har ofta en allvarligare allergi.

Vuxna som får diagnosen icke IgE-medierad allergi har ofta symtom från magen. Det kan till exempel vara besvär med att svälja, ont i magen, diarré och förstoppning. De flesta har haft symtomen under en längre tid. En del har även haft komjölksallergi som barn men som gick över för att sedan komma tillbaka.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Till toppen av sidan