För att få donera en njure behöver du ha fyllt 18 år.  

De flesta som donerar har en nära relation till den som ska ta emot njuren, till exempel en släkting. Att vara släkt och dela gener kan vara en fördel för transplantationen. Men det kan också gå bra att donera till någon som man inte är släkt med.  

En del väljer att donera anonymt. Då vet inte donatorn vem som får njuren och den som får njuren vet inte vem donatorn är.  

Läs mer om organdonation. 

Prover, undersökningar och samtal 

För att donera en njure behöver du vara frisk och må bra både fysiskt och psykiskt. Det är också viktigt att valet att donera är av egen fri vilja. För att ta reda på det behöver vårdpersonalen göra en utredning.  

Utredningen brukar ta mellan tre och sex månader. Här är exempel på vad som ingår i utredningen: 

• Du får lämna blodprov och urinprov. 
• Du undersöks med röntgen och EKG.  
• Du får träffa en kurator eller psykolog. 

När alla undersökningar är färdiga så berättar vårdpersonalen om du kan donera och hur operationen går till.  

Du har rätt att säga nej 

Du kan ändra dig och säga nej till att donera om du vill. Det gäller även om utredningen och alla förberedelser är klara. Du har rätt att ändra dig och säga nej ända fram till operationen.  

När får man inte donera? 

Man får inte donera en njure vid ett eller flera av följande tillstånd: 

• Du är gravid. 
• Du har diabetes.  
• Du har en hjärtsjukdom. 
• Du har en njursjukdom. 
• Du har obesitas. 
• Du har alkoholberoende eller är beroende av droger.  
• Du är yngre än 18 år. 

Du behöver göra ett uppehåll med att röka och att dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det minskar risken för komplikationer och du återhämtar dig fortare efteråt.  

Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation. 

Om du tar några läkemedel  

Du kan behöva sluta ta vissa läkemedel tillfälligt inför operationen. Berätta därför för läkaren om du tar några läkemedel, kosttillskott eller naturläkemedel.   

Om du behöver tillfällig smärtlindring kan du använda läkemedel som innehåller paracetamol.   

Fasta innan operationen 

Du är sövd med narkos under tiden du opereras. Därför behöver du fasta och får alltså inte äta eller dricka under några timmar före operationen. Vårdpersonalen berättar vad du behöver tänka på.   

Ordna med transport  

Du ska inte köra bil hem när du lämnar sjukhuset. Därför är det är bra om någon kan skjutsa hem dig. Du kan också ha rätt till sjukresa.  

Läkaren gör tre små hål i huden på magen. Det kallas titthålsteknik. Hålen är ungefär en till två centimeter i storlek. Läkaren för in smala instrument genom hålen, och en liten kamera. Kameran för över bilder till en skärm som läkaren tittar på. 

Läkaren gör sedan ett större snitt som är mellan sex och åtta centimeter på magen och opererar ut njuren. Sedan syr läkaren ihop hålen och snittet på huden. 

Operationen tar ungefär två timmar.

De flesta kan åka hem från sjukhuset efter tre till sju dagar.  

Efter operationen kan du känna dig mycket trött. Du kan också ha ont i magen och ryggen. Besvären brukar gå över efter några veckor. Läkaren ger dig recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du behöver. 

Ta det försiktigt efter operationen 

Du behöver ta det försiktigt under fyra veckor efter operationen. Undvik att lyfta tungt och att träna.

Men det är bra om du rör på dig. Det gör att du återhämtar dig snabbare och minskar risken för komplikationer. Så snart du orkar kan du till exempel börja med att ta promenader.  

Du blir sjukskriven från jobbet 

Det är vanligt att bli sjukskriven i fyra till sex veckor efter operationen. Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du återhämtar dig och vilken typ av arbete du har.   

Du får komma på återbesök 

Du får komma tillbaka till mottagningen ungefär en månad efter operationen. Då tar läkaren ditt blodtryck och du får lämna blodprov. Läkaren undersöker också hur såret har läkt efter operationen.

Efter ett år får du komma på besök igen för att se hur du mår. Du kommer också att erbjudas hälsokontroller varje eller vartannat år därefter. 

Det är också bra att regelbundet mäta blodtrycket.  

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.      

Efter operationen kan en del få komplikationer som infektion, bråck i såret eller urinvägsinfektion.  

Andra komplikationer kan vara en större blödning i operationssåret eller att få blodpropp i lungorna. Men det är ovanliga komplikationer.  

När och var ska jag söka vård? 

Kontakta mottagningen där du blev opererad om något av följande händer: 

• Du känner dig sjuk. 
• Du får mycket ont. 
• Du har feber.  

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Din hälsa kan påverkas 

Att ha en njure i stället för två njurar kan ge ökad risk för vissa tillstånd och sjukdomar. Till exempel ökad risk för att få högt blodtryck. Det gäller särskilt när du blir äldre.

Kroppen anpassar sig så att du kan leva som vanligt även om du endast har en njure. Men det är bra om du tänker på att ta hand om dig. Att ha sunda vanor minskar risken för följdsjukdomar.

Försök att göra följande: 

• Äta hälsosamt. 
• Röra på dig. 
• Behålla en hälsosam vikt. 
• Undvika att röka. 
• Dricka mindre alkohol, eller sluta helt. 

Kan jag bli gravid och föda barn med endast en njure? 

Du kan bli gravid och föda barn även om du endast har en njure. Men du kan behöva fler kontroller under graviditeten än någon som har två njurar.  

Kroppen behöver återhämta sig ordentligt efter att du har donerat en njure. Därför ska du helst vänta med att bli gravid mellan sex månader och upp till ett år efter operationen.  

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.