Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Sunda vanor

Så bedömer du din vikt

Det är en risk för din hälsa om du har övervikt. Det finns olika sätt för hur du kan ta reda på om du har en övervikt som ökar risken för vissa sjukdomar. Det vanligaste sättet är att mäta midjan.

Den här texten handlar om hur du som vuxen kan ta reda på om du har en övervikt som är ohälsosam. Du kan läsa om hur du kan minska i vikt och om vilka behandlingar som finns mot övervikt i texten Obesitas – övervikt och fetma hos vuxna.

Vikten och hälsan

Din vikt kan påverka din hälsa. Ju mer fett som samlas i kroppen desto större är risken för att få vissa sjukdomar.

Fettet inuti magen är det mest ohälsosamma

Det har viss betydelse var på kroppen fettet sitter. Det är sämre för hälsan att ha mycket fett inuti magen än att ha mycket fett runt höfterna.

Fettet som finns inuti magen kallas bukfett. Det ligger innanför bukhinnan och runt om organen i magen. Bukfettet är en annan sorts fett än det ytliga fettet som ligger under huden, till exempel runt höfterna. Bukfettet ökar risken för sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärtinfarkt.

Bukfettet kan öka om du känner stress, har oregelbundna matvanor och om du äter mycket så kallade snabba kolhydrater. Snabba kolhydrater är onyttiga kolhydrater och ökar risken för övervikt.

Ta reda på om din vikt är bra för din hälsa

Du kan göra på följande sätt för att ta reda på om din vikt är bra för din hälsa:

  • Du kan mäta måttet runt din midja.
  • Du kan räkna ut ditt BMI, alltså förhållandet mellan din vikt och din längd.

Att mäta måttet runt midjan

Ett sätt att ta reda på om din vikt är bra för din hälsa är att mäta måttet runt midjan.

Gör så här när du mäter din midja:

  1. Använd ett måttband.
  2. Stå upp och lägg måttbandet vågrätt strax ovanför navelhöjd.
  3. Känn var övre delen på höftbenet och nedre delen av revbensbågen sitter. Lägg måttbandet däremellan.
  4. Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter.
  5. Mät utan att dra åt måttbandet.

Ju högre mått runt midjan desto större risk för sjukdom

Ju högre mått du har runt midjan, desto större är risken för att du får en sjukdom på grund av din övervikt. Det gäller nästan helt oberoende av hur lång du är.

Risken för sjukdomar ökar redan vid ett midjemått på 80 centimeter eller mer för kvinnor och 94 centimeter eller mer för män. Risken ökar om du har ett BMI över 25,0.

Ett midjemått på 88 centimeter eller mer hos kvinnor och 102 centimeter eller mer hos män ökar risken ännu mer för till exempel hjärt-kärlsjukdomar.

Måttet runt midjan skiljer inte på yttre och inre fett

Genom att mäta midjan får du ett mått på hur stor du är runt magen. Men måttet runt midjan visar inte hur mycket som är underhudsfett och hur mycket som är bukfett. Att mäta midjan är ändå en bra metod för att bedöma risken för sjukdomar på grund av övervikt.

Högt mått runt midjan kan vara en risk även vid ett lågt BMI

Du kan ha ett högt mått runt midjan även om du har ett lågt BMI. Du kan alltså vara lite stor runt magen även om du inte har någon övervikt. Du som har ett högt mått runt midjan kan ha ökad risk för sjukdomar även om du har ett lågt BMI.

BMI för att bedöma vikten

BMI används för att räkna ut om man har undervikt, normalvikt, övervikt eller obesitas. Obesitas är samma sak som fetma. BMI står för body mass index.

Kom ihåg att BMI endast bedömer vikten. BMI bedömer inte din hälsa. För att bedöma hälsan i sin helhet behövs andra mätningar, till exempel blodtryck och vissa blodprover.

Så räknar du ut BMI

Räkna ut BMI så här:

  • Väg dig och ta din vikt i kilo.
  • Multiplicera din längd i meter med din längd i meter.
  • Dividera vikten med det talet.

Exempel: Du väger 70 kilo och är 1,70 meter lång.

Då räknar du så här: 70 / (1,70 X 1,70) = 70/2,89 = BMI 24,2.

Här nedanför ser du vad olika BMI kan innebära.

BMI under 18,5 visar att du har undervikt

Du som har ett BMI under 18,5 har undervikt. Det innebär att du väger så lite att du skulle kunna må bra av att öka i vikt. Du kan till exempel känna dig piggare och orka mer om du ökar lite i vikt. Att ha undervikt kan vara ett tecken på att du får i dig för lite näring och energi. Undervikt kan också öka risken för sjukdomar. Bra tips för hur du kan öka i vikt får du bland de allmänna hälsoråden här på 1177.se. Läs till exempel Så äter du hälsosamt.

Kontakta en vårdcentral för att få hjälp om ditt BMI ligger under 18,0.

BMI 18,5 – 24,9 bedöms som normalvikt

Du som har ett BMI mellan 18,5 och 24,9 har troligtvis en vikt som är bra för dig och din hälsa. Försök att behålla den vikten genom att äta hälsosamt och att röra på dig i vardagen. Tänk också på att även om du har normalvikt enligt BMI så är det en hälsorisk att ha ett högt mått runt midjan.

BMI 25,0 – 29,9 visar att du kan ha övervikt

Du som har ett BMI mellan 25 och 29,9 väger troligtvis mer än vad som är bra för din hälsa. Ett BMI mellan 25 och 27 kan innebära en måttlig ökning av risken för ohälsa. Från BMI 27 och uppåt ökar riskerna ofta för högt blodtryckförhöjda blodfetter och diabetes typ 2.

BMI 30,0 eller mer kan visa att du har obesitas

Du som har ett BMI 30,0 eller mer visar att du troligtvis har obesitas. Det ökar risken för sjukdomar som högt blodtryckförhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Hur stora riskerna är för dig beror på hur mycket obesitas du har och hur du mår i övrigt. Även din ärftlighet påverkar hur stor risken är för dig att få sjukdomar av din övervikt.

Du kan minska riskerna med ett högt BMI genom att äta hälsosamt och röra på dig mer. Det gör stor skillnad för hälsan om du rör på dig mycket, lite eller inte alls. Att minska stress och få bättre sömn förbättrar också hälsan oavsett hur högt BMI du har.

Det kan vara svårt att minska i vikt utan stöd även om du gärna vill. Ta då kontakt med en vårdcentral för att få det stöd och den hjälp du behöver.  

BMI har begränsningar

Att bedöma vikten med hjälp av BMI har vissa begränsningar.

BMI passar inte för barn. För barn 2 – 18 år används i stället en formel som heter ISO-BMI. Den tar hänsyn till ålder och hur barnet växer på längden. Detta görs på Barnavårdscentralen, BVC, och i elevhälsan.

BMI passar inte heller för kroppsbyggare med mycket muskelmassa. Orsaken är att BMI inte visar hur stor del av kroppen som är muskler och hur stor del som är fett. Du kan alltså ha ett högt BMI men ändå ha en god hälsa.

BMI visar inte fettets fördelning i kroppen

En annan brist med BMI är att det inte visar hur fettet är fördelat i kroppen. Därför är det bra om du även mäter midjan när du räknar ut ditt BMI. Du som har normalvikt enligt BMI kan ändå ha mer fett runt midjan än vad som är hälsosamt. Du som har övervikt enligt BMI och har mycket muskler kan väga mycket utan att ha något bukfett runt organen inuti magen.

Om du har både högt BMI och högt mått runt midjan

Du som har både högt BMI och högt mått runt midjan kan minska riskerna för sjukdomar. Det kan du göra genom att äta hälsosamt och röra på dig mer. Det gör stor skillnad för hälsan om du rör på dig mycket, lite eller inte alls. Att minska stress och få bättre sömn förbättrar också hälsan oavsett hur högt BMI du har.

Det kan vara svårt att minska i vikt utan stöd även om du gärna vill. Ta då kontakt med en vårdcentral. Det kan också vara bra att få en mer noggrann bedömning av din hälsa genom till exempel blodprover och mätning av blodtrycket.

MER PÅ 1177.SE

Stress

Stress kan ge dig extra energi när du har bråttom eller måste klara något viktigt. Men du kan må dåligt om du är stressad för länge eller för ofta. Det är viktigt att få pauser från stress.

Så äter du hälsosamt

Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg. Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad.

Till toppen av sidan