Operationer av mage och tarmar

Stomi

En stomi är en öppning i magens vägg som skapas genom en operation. Du kan få en stomi om du har en sjukdom i tarmarna, i urinvägarna eller om du har skadats så att du har svårt att kissa eller bajsa som förut. Du kan ha en stomi en kort tid eller en längre tid, ibland för resten av livet. Det beror på orsaken till att du får en stomi.

Person med stomipåse på magen.
Stomi är en öppning på magen som för ut urin och avföring till en påse på magen. Stomipåsen kallas för ett stomibandage.

Vad är en stomi?

En stomi är en öppning på magen som är gjord av din tarm. Öppningen görs av en kirurg under en operation. Tarmen tas då genom magens vägg och upp på huden där den sys fast.

Efter operationen rinner urin eller gas och avföring ut genom stomin i samma takt som den bildas i kroppen. Det går inte att knipa och hålla emot eller krysta och ta i för att tömma stomin. Det finns inte heller något i en stomi som stoppar upp flödet. Från och med operationen måste du ha en stomipåse fäst över stomin. Stomipåsen kallas för ett stomibandage.

Olika typer av stomi

Det finns flera olika typer av stomi:

  • Stomi för urin, urostomi.
  • Stomi för avföring på tjocktarmen, kolostomi.
  • Stomi för avföring på tunntarmen, ileostomi.
  • Reservoar för avföring.
  • Kontinent stomi för antingen avföring eller urin.

Stomi för urin, urostomi

Urinledarna kopplas ihop med en bit tarm, som sedan blir stomiöppningen. Urinledarna är gröna på bilden.

En urostomi görs när urinblåsan måste opereras bort. En stomi för urin placeras på höger sida av magen.

Kirurgen använder en bit av tunntarmen och fäster urinledarna till den ena ändan av tarmbiten. På den andra ändan av tarmbiten görs en stomi, så att urinen kan ledas ut den vägen.

Tunntarmens funktion påverkas inte av att en bit tas bort.

Påsens innehåll töms i toaletten

Påsar för urin har en liten kran för tömning. De har också backventil för att urinen inte ska kunna rinna upp mot stomin när du ligger ned.

Byt påsen en gång per dygn. Töm innehållet i toaletten flera gånger om dagen. Torka av påsens öppning med toalettpapper.

Påsen kan kopplas till en större uppsamlingspåse när du ska sova. Den har en lång slang och kan läggas på golvet eller hängas på sängkanten. Då slipper du gå upp för att tömma påsen under natten.

Läs mer om urostomi på Tarm- uro- och stomiförbundets webbplats.

Stomi för avföring på tjocktarmen, kolostomi

Vid kolostomi görs stomin av den sista delen av tjocktarmen.

En kolostomi görs när sista delen av tjocktarmen, ändtarmen eller ändtarmsöppningen inte fungerar som de ska och du inte kan bajsa som vanligt.

Den sista delen av tjocktarmen används för att göra kolostomin och den placeras på vänster sida av magen. Avföringens konsistens blir som den var innan operationen. Även gaser bildas som tidigare.

Du behöver byta påse

Stomipåsen som används vid kolostomi är en så kallad sluten modell. Det betyder att påsen inte går att tömma. Du byter i stället hela påsen när det behövs. Oftast byter du påsen en till tre gånger per dygn, men det varierar från person till person.

Läs mer om kolostomi på Tarm- uro- och stomiförbundets webbplats.

Stomi för avföring på tunntarmen, ileostomi

Vid ileostomi görs stomin av den sista delen av tunntarmen.

En ileostomi görs av tunntarmen. Det behövs om hela eller större delar av tjocktarmen måste opereras bort. Ileostomin placeras på höger sida av magen.

Avföring som kommer från tunntarmen har en lösare konsistens och är inte finfördelad. Gaserna som kommer från tunntarmen luktar annorlunda än de som transporterats genom tjocktarmen.

Påsens innehåll töms i toaletten

Byt påsen en gång per dygn. Töm innehållet i toaletten fyra till sju gånger per dygn, till exempel när du kissar. Torka av påsens öppning med toalettpapper.

Mängden under ett dygn brukar vara mellan en halv och en liter. Det varierar från person till person och beror på vad du har ätit och druckit.

Läs mer om ileostomi på Tarm- uro- och stomiförbundets webbplats.

Tillfällig stomi

Ibland görs en så kallad tillfällig stomi på tunntarmen och ibland även på tjocktarmen. Den tillfälliga stomin har oftast två öppningar. Genom den ena öppning kommer avföringen ut. Den andra öppningen har förbindelse med tarmen som är kvar. Den tillfälliga stomin gör att tarmen som är kvar läker bättre.

Reservoar för avföring

Vid vissa sjukdomar kan en reservoar göras av en bit av tunntarmen. Då görs en behållare av tunntarmen. Behållaren ersätter ändtarmen och sys fast på insidan av kroppen vid ändtarmsöppningen. Det kallas för en bäckenreservoar.

Vid det här ingreppet behöver du ha en tillfällig stomi på tunntarmen under tiden som tarmen läker. Du behöver ha stomin i några månader. Den opereras sedan bort. Då kan du gå på toaletten och tömma ut bajset genom analöppningen.

Läs mer om bäckenreservoar på Tarm- uro- och stomiförbundets webbplats.

Kontinent stomi

Du kan också få en kontinent stomi. Det är en typ av reservoar. Då gör läkaren också en behållare av tunntarmen men med en ventil som leder ut i en stomi på magen.

En kontinent stomi är oftast placerad på höger sida av magen. Behållaren sitter precis innanför bukväggen. Bukväggen är den vävnad som finns mellan huden och magens organ.

Du tömmer behållaren själv med hjälp av en tunn slang några gånger per dygn, och behöver därför ingen stomipåse. Stomin skyddas med ett speciellt plåster.

Denna behållare kan göras för antingen avföring eller urin. Oftast görs den för avföring och kallas för kontinent ileostomi. Rinner det ut urin kallas den för kontinent urostomi.

Läs mer om kontinent ileostomi och om kontinent urostomi på Tarm- uro- och stomiförbundets webbplats.

Förberedelser inför en stomioperation

Du kommer att få information om stomin och om operationen. Du som är närstående till en person som ska få en stomi kan vara med under förberedelserna, om personen tycker att det går bra.

En stomiterapeut berättar om stomin

Det är oftast en stomiterapeut som berättar om stomin. En stomiterapeut är en specialistutbildad sjuksköterska och arbetar tillsammans med kirurgen som opererar dig. Hen kommer bland annat att berätta och visa följande:

  • Vad en stomi är.
  • Hur stomin ska skötas.
  • Hur urinvägarna eller tarmarna kommer att fungera efter operationen.
  • Vad som kommer att hända efter operationen.
  • Hur det är att ha en stomi och hur det kan påverka det dagliga livet.

Kirurgen berättar om hur operationen går till

Kirurgen kommer att berätta om operationen. Innan operationen får du också träffa en narkosläkare som berättar om sövning under operationen och smärtlindring efter den.

Prata med den kirurg som ska operera dig om du känner dig orolig inför operationen. Du kan också prata med en stomiterapeut eller en kurator.

Stomins placering anpassas efter din kropp

Du kommer att få en markering på din mage innan operationen. Markeringen visar var stomin kommer att placeras.

Du får både ligga på rygg, sitta och stå upp så att placeringen av stomin blir på ett ställe som känns bra. Det viktigaste är att det blir på ett ställe så att du ser stomin. Placeringen ska även anpassas efter magens utseende.

Placeringen görs tillsammans med en stomiterapeut. Ibland är kirurgen som ska operera dig med.

Vanligt att du får läkemedel före operationen

Det är vanligt att du får läkemedel före operationen. Det är oftast antibiotika och läkemedel som motverkar att blodproppar bildas. Läkemedlet som motverkar blodproppar får du genom en spruta.

Du kan också få lugnande medel och vätska med salter och socker direkt i blodet genom en kateter. Du får läkemedlen av en sjuksköterska på vårdavdelningen.

Du behöver fasta

Du behöver fasta från midnatt natten innan operationen. Att fasta betyder att du inte får äta något. Du får näringsdryck med dig hem för att du ska må så bra som möjligt vid operationen.

Ibland behöver tarmen tömmas så att den är tom. Du får då lavemang. Det kan tas genom ändtarmen eller genom att du får dricka en laxerande vätska.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter.  Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Så går stomioperationen till

Du är sövd under operationen. Oftast får du också ryggbedövning som smärtlindring både under och efter operationen.

Ibland gör kirurgen andra ingrepp samtidigt som du får en stomi. Det kan till exempel vara att operera bort skadade delar av tarmen, operera bort en cancertumör eller operera bort urinblåsan.

Operationen börjar med att kirurgen gör en öppning i magen, oavsett vilken typ av stomi som du ska få. Ibland kan operationen göras med hjälp av titthålsteknik. Kirurgen kan då se och operera i din mage utan att behöva öppna den.

Tarmen viks ner och sys fast

Två bilder som visar hur tarmen fästs utanför huden vid stomi. Illustration.
En bit av tarmen dras upp på magen, viks ner och sys fast.

Kirurgen drar ut den ena änden av tarmen upp på magen, genom öppningen. Sedan viker hen ner tarmen och syr fast den i huden. Det blir tarmens insida som syns utåt. Stygnen runt stomin sys oftast med en tunn tråd som faller bort av sig själv.

Till sist sys operationssåret ihop. Huden försluts ofta med så kallade agraffer, en slags häftklammer. Du får ha förband över såret efter operationen så länge det kommer vätska från såret. Hur lång tid det tar att läka varierar från person till person.

Om du har några häftklamrar tas de bort ungefär tio dagar efter operationen. Det görs oftast av en distriktssköterska på en vårdcentral.

Tarmens insida har många blodkärl. Det gör att stomin har en röd-rosa färg. Det gör inte ont att röra vid stomin eftersom det inte finns någon känsel i tarmen.

Så mår du efter operationen

Du kan ha ont efter operationen. Då får du smärtstillande läkemedel. En del behöver bara smärtstillande under tiden de är på sjukhus, medan andra kan behöva det i några veckor efter operationen.

Du får stanna kvar på sjukhuset några dagar, ibland en till två veckor. Hur länge du får stanna beror på vilka andra ingrepp som har gjorts i samband med operationen och hur du mår.

Det är vanligt att må illa efter operationen

Det är vanligt att må illa och att kräkas. Det beror på att tarmens funktion påverkas av operationen. För att förebygga illamåendet är det viktigt att du kommer upp ur sängen dagen efter operationen och att du försöker att äta.

Ibland kan du få träffa en fysioterapeut som berättar och visar hur du tar dig upp ur sängen och hur du ska göra andningsgymnastik. Andningsgymnastiken gör att det blir lättare att andas och att blodet får mer syre.

Det tar längre tid att återhämta sig efter en större operation

Ibland opereras hela ändtarmen, slutmuskeln och ändtarmsöppningen bort. Då sys ändtarmsöppningen ihop under operationen. Det är en stor operation och det kan ta tid innan området har läkt helt.

Efter operationen kan det vara svårt att sitta på hårt underlag. Då är det ofta bra med en mjuk sittkudde. Det kan också vara svårt att sätta sig på huk eller cykla första året efter operationen. Även om huden läker ihop så är det ett känsligt område den första tiden.

När ändtarmen har opererats bort innebär det att du har ett organ mindre i bäckenet. Det kan göra att livmodern och slidan lutar mer bakåt. Då kan det komma mer flytningar från slidan. Det kan också göra att det känns obehagligt när du har sex.

Du kan känna trängningar

Du som har fått ändtarmen bortopererad kan känna det som om du skulle behöva bajsa på vanligt vis. Det är en falsk känsla, eftersom det inte längre finns någon öppning kvar och ingen förbindelse med tarmen. Det kan hjälpa om du sätter dig på ett fast underlag eller på toaletten och krystar lätt. Den här känslan brukar minska med tiden.

Vad händer efter operationen?

Du får börja lära dig att sköta din stomi på sjukhuset efter operationen. På så sätt får du tid att vänja dig innan du lämnar sjukhuset. När du är hemma igen kan du ofta sköta den helt själv. Hemtjänsten kan hjälpa dig när du är hemma, om du har svårigheter att lära dig på sjukhuset.

Du ska få information om hjälpmedel som du behöver

Innan du lämnar sjukhuset ska stomiterapeuten berätta hur du får de hjälpmedel som behövs för att sköta stomin. Stomiterapeuten förskriver de hjälpmedel som du behöver.

I de flesta regioner hämtar du ut hjälpmedlen på ett apotek. De ingår i högkostnadsskyddet precis som läkemedel. Här kan du läsa mer om kostnader för läkemedel på recept.

I några regioner är hjälpmedel till stomier upphandlade och kostnadsfria för dig som patient. Du kan få dem levererade till din bostad eller till ett utlämningsställe.

Återbesök på en stomimottagning

Du träffar din stomiterapeut regelbundet det första året efter operationen. Då får du råd och du får lära dig mer om hur du ska ta hand om din stomi. Du får också prova ut vilken modell av stomipåse som passar dig bäst. Det kan ibland ta tid att hitta en påse som du trivs med. Hur mycket hjälpmedel du behöver till stomin kan variera över tid. Du kan också komma på frågor när du har haft stomin ett tag. Därför är det viktigt att du håller kontakten med stomimottagningen så länge du har en stomi.

Det är olika från person till person hur man anpassar sig till att leva med en stomi. På stomimottagningen finns det möjlighet att prata med en stomiterapeut om det som känns svårt.

Jönköpings län

Förskrivning av stomihjälpmedel i Jönköpings län

Din stomiterapeut förskriver dina stomihjälpmedel. Kontakta din mottagning för att förnya ditt recept. Du beställer stomihjälpmedel på valfritt apotek.

Praktiska råd för dig som har stomi

Endelsbandage

Stomipåse med en platta brukar kallas för stomibandage. Det finns både så kallat endelsbandage och tvådelsbandage.

Vid endelsbandage sitter häftplattan ihop med påsen. Du byter allt på en gång. Hur ofta påsen ska bytas beror på vilken typ av stomi du har.

Tvådelsbandage

Tvådelsbandage innebär att du har en lös platta som du sätter fast en påse på. Plattan kan sitta på huden så länge den håller tätt, oftast två till tre dagar. Hur ofta påsen ska bytas beror på vilken typ av stomi du har.

Allt material som du fäster på huden är tillverkat av ett hudvänligt och mjukt material. Det orsakar sällan hudirritation. Stomipåsen är tillverkad av plast i flera lager för att vara tät.

Alla påsar för avföring har ett filter som släpper ut gas. Filtret innehåller kol. Det gör att lukten stannar kvar i filtret. När filtret är fullt med fukt behöver påsen bytas eller tömmas. Då är påsen uppblåst och ser ut som en ballong.

Hålets storlek i häftplattan anpassas

Det är viktigt att anpassa hålet i häftplattan till stomins diameter allteftersom tiden går. På återbesöken mäter vårdpersonal eller stomiterapeuten stomins diameter för att hålet i häftplattan ska passa. Ett för stort eller för litet hål kan göra att huden blir irriterad eller att det bildas skavsår på tarmen.

Så byter du stomibandage

När du ska byta ditt stomibandage tömmer du först påsen om du har en tömbar påse eller en påse med kran. Då blir den lättare att hantera. Ta sedan bort stomibandaget försiktigt. Du ska aldrig riva eller snabbt rycka bort en häftplatta, eftersom det kan skada huden.

Det är bra att ha en plastpåse nära, så att du kan kasta det material som är använt. Använd bara mjuka kompresser och ljummet vatten för att göra rent huden runt stomin. Undvik att använda tvål eller lösningsmedel. Använd bara material och medel som din stomiterapeut har rekommenderat eller skrivit ut.

Kostråd om du har en stomi för avföring

Det är bra att fortsätta äta samma typ av mat som du gjorde innan operationen. Det är bra att äta på regelbundna tider, äta långsamt, tugga väl och att dricka mycket vätska.

Om du har en stomi på tunntarmen

Den första tiden efter operationen kan du vara känslig för trådig och svårsmält mat, om du har en stomi på tunntarmen. Exempel på sådan mat är svamp, majs och broccolistjälkar. Det kan därför vara bra att inte äta dessa livsmedel ungefär fyra till sex veckor efter operationen. Du får prata mer om detta med stomiterapeuten.

Kroppen förlorar mer vätska och salt med avföringen genom en stomi på tunntarmen. Det beror på att avföringen inte passerar genom tjocktarmen, där vätska och salt annars sugs upp. Tänk därför på att dricka mer vätska och att salta extra på maten. Detta är särskilt viktigt under varma dagar och om du anstränger kroppen mycket.

Om du har en stomi på tjocktarmen

Du kan uppleva besvär med ljudet från gaser om du har en stomi på tjocktarmen. Du kan då försöka att äta mindre av mat som ger ökad gasbildning. Exempel på sådan mat är lök, ägg, bönor och mat som innehåller sötningsmedlet sorbitol.

Läs mer om vad du kan göra för att minska mängden gas i mag-tarmkanalen.

Att leva med stomi

Det varierar mycket hur man känner sig efter att ha fått en stomi. De flesta anpassar sig till den nya situationen och fortsätter att leva som tidigare. Det som är viktigt att komma ihåg är att en magoperation kan ta många månader att hämta sig från.

En del kan känna det som en förlust att få en stomi. Det kan kännas jobbigt att ha mindre kontroll över hur du kissar eller bajsar. Du kan också känna en sorg över att din kropp inte ser ut som den gjorde innan operationen.

Det finns också fördelar med att ha en stomi. Försök att tänka på vilka fördelar det kan vara för dig. Det gäller särskilt om du har haft stora besvär och inte har kunnat leva som du har önskat. Du kan till exempel ha varit rädd för att läcka urin eller avföring i olika situationer. Med en stomi kan du få tillbaka den kontrollen.

Prata med stomiterapeuten om du har funderingar

Det är vanligt att ha tankar och frågor om hur det är att leva med en stomi och om du kan fortsätta med aktiviteter som du har gjort tidigare.

Vilka frågor du har kan skilja sig beroende på din ålder och var i livet du är, men många har liknande frågor oavsett ålder. Det kan till exempel vara om man vågar duscha efter gymnastik eller annan fysisk aktivitet, om det går att dansa, sova över hos vänner och hur en stomi påverkar ens sexuella samliv.

Prata med din stomiterapeut när det behövs. Hen kan svara på dina frågor och kan ha förslag på hur du kan göra i olika situationer. Dina närstående kan också prata med stomiterapeuten, om de vill.

Ska du ha en stomi resten av ditt liv behöver du ibland byta stomibandage för att din kropp kan ändra sig när du åldras.

För att hjälpa dig och dina närstående i den nya livssituationen är det viktigt att ni träffar stomiterapeuten regelbundet.

Du kan leva som vanligt med stomi

Stomibandaget håller för de flesta vardagliga aktiviteter som till exempel kroppsarbete, sexuellt samliv och fysisk aktivitet. Du kan också sola, duscha, basta och bada i bassäng eller utomhus.

Det går även bra att duscha utan bandage, men var noga med att skölja bort tvål eller schampo från huden.

Många påsar finns i flera storlekar. Det kan underlätta i situationer som sexuellt samliv och fysisk aktivitet.

Bra att ha med extra påsar

Det är klokt att alltid ha ett extra stomibandage med sig, om ett bandage skulle behöva bytas när du inte är hemma.

Resa med stomi

Det går bra att resa om du har en stomi, men tänk på att packa bandaget i ditt handbagage. Du kan också byta till en större påse om du har längre restid framför dig.

Du kan få ett intyg med text som förklarar att du har stomi. Du får intyget av din stomiterapeut.

Sex och stomi

Du kan ha sex efter att du har fått en stomi. Däremot kan stomin påverka hur du ser på din kropp. Det kan påverka viljan att visa sig för andra och påverka lusten att ha sex.

För en del blir sexlivet bättre efter att ha fått en stomi. Så kan det vara om du till exempel har varit svårt sjuk innan stomioperationen eller har haft problem med att knipa och hålla avföringen.

Ibland kan blodcirkulationen och nervförsörjningen till könsorganet bli sämre efter en operation. Det gäller till exempel om urinblåsan har tagits bort eller om en cancertumör i ändtarmen har opererats bort.

Du kan få träffa med en sexolog om det behövs. Det är en person som har specialistkunskaper inom människans sexualitet. Prata med din stomiterapeut eller läkare om du vill träffa en sexolog.

Slidan kan påverkas av vissa operationer

Vissa operationer kan påverka slidan och göra så att den blir kortare. Då kan det bli det svårare att ha slidsamlag. Det är också vanligt att slemhinnan i slidan blir irriterad och torr efter en operation.

Prata med läkaren när du är på ett återbesök. Hen kan ge råd och skriva ut läkemedel om du behöver det. Det går också bra att fråga stomiterapeuten, som har stor kunskap om området. Till exempel kan vattenbaserad glidsalva eller vaselin, vagitorier, smärtstillande gel, alternativa sexställningar eller hormonbehandling hjälpa.

Det kan vara bra att använda kondom på penis eller på fingrarna om du använder smärtstillande gel i slidan.

Nerverna som påverkar ditt stånd kan skadas vid vissa operationer

Nerverna till penis kan skadas under operationen. Det innebär att du kan få svårt att få stånd. En del kan ändå vakna på natten eller på morgonen och ha stånd. Det innebär att förmågan att få stånd finns kvar. Prata med din läkare om du har besvär med detta. Hen kan ge råd och skriva ut läkemedel om du behöver det.

Jönköpings län

Patientföreningar i Jönköpings län

Många patientföreningar erbjuder stöd och gemenskap. I en patientförening kan man komma i kontakt med personer med samma, eller likartade sjukdomar och diagnoser.

Här kan du se några av de patientföreningar som finns i Jönköpings län:

Att vara närstående till någon med stomi

För dig som närstående är det viktigt att få ta del av vad det innebär att leva med stomi. Det är bra om även du får information om hur stomin fungerar och känner till hur den ska skötas. Du kan till exempel följa med till en stomiterapeut, om din närstående tycker att det går bra.

Komplikationer och följdsjukdomar

Den vanligaste komplikationen är hudproblem runt stomin, under påsens häftplatta. Hudproblem orsakas av fukt från urin och bajs. Det kan gå över men ibland kan du behöva få hjälp på en stomimottagning. Kontakta din stomiterapeut om dina hudbesvär inte läker efter några dagar. Då kan stomibandageringen behöva kompletteras eller bytas ut.

Du kan göra följande för att undvika hudproblem:

  • Se till att stomibandaget sitter bra och att plattans hål sluter tätt runt stomin.
  • Kontrollera regelbundet att huden är oskadad och ser ut som huden på andra delar av kroppen.
  • Träffa din stomiterapeut regelbundet.
  • Följ de råd som du får av stomiterapeuten om hjälpmedel och hur ofta du ska byta stomipåsen.

Det är mycket ovanligt att få allergi på grund av själva materialet i en stomiplatta eller stomipåse.

Förstoppning

Det finns en risk att du blir förstoppad om du har en stomi på tjocktarmen. Det är ingen större skillnad jämfört med att inte ha en stomi. Läs här vad du kan göra för att undvika att bli förstoppad.

Prata med stomiterapeuten eller läkaren på stomimottagningen om du har problem med förstoppning. Ibland kan du behöva ett laxerande läkemedel som läkaren kan skriva ut. Du kan också kontakta en vårdcentral om du misstänker att du är förstoppad.

Postoperativt flöde

Du kan få så kallat postoperativt flöde om du inte har tjocktarmen kvar. Postoperativt flöde innebär att kroppen förlorar stora mängder vätska och salter genom avföringen. Då får du behandling med vätskeersättning och stoppande läkemedel.

Samma typ av flöde kan uppstå om du exempelvis blir magsjuk. Då bör du kontakta sjukvården. Du kan till exempel ringa telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsupplysning och hjälp med att bedöma symtom.

Läs mer om magsjuka här.

Bråck

Ibland kan det uppstå ett bråck vid stomin. Då buktar huden ut runt stomin och det kan bli svårt att fästa stomibandaget. Det kan göra ont och kännas tungt runt utbuktningen.

Kontakta en läkare eller en stomiterapeut om du misstänker att du har bråck. Ibland kan du behöva använda en speciell gördel som stomiterapeuten kan hjälpa dig att prova ut. Ibland behöver bråcket opereras.

Läs mer om bråck i texten Ljumskbråck.

Stomi och graviditet

Du kan bli gravid och föda barn om du har en stomi eller reservoar. Det är vanligt att stomin ändrar form och utseende när magen blir större. Det betyder att du kanske måste använda ett större hål i stomibandagets platta. Du kan också behöva byta till ett annat stomibandage.

Kontakta din stomimottagning om du blir gravid och har frågor eller vill ha hjälp med justering av ditt stomibandage. Det kan behövas någon extra kontroll när magen blir större.

Efter graviditeten kan du oftast byta tillbaka till den typ av stomibandage som du använde tidigare.

Det kan bli svårt att tömma reservoaren under en graviditet om du har en kontinent stomi. Kontakta en stomimottagning eller din läkare om du har problem med det.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Kontakta din stomimottagning om du har frågor om din stomi.

Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Barn som opereras med stomi möter oftast en stomiterapeut inom barnsjukvården. När tonåringen har fyllt 18 år kommer hen att få träffa läkare och stomiterapeut inom vuxenvården. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Mer på 1177.se

Narkos

Narkos innebär att du inför en operation eller undersökning blir sövd med hjälp av läkemedel. Därför kallas narkos ibland också för sövning. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont och ta del av det som händer under operationen eller undersökningen.

Ryggbedövning

Du kan få ryggbedövning om du ska opereras i nedre delen av kroppen eller om du ska föda barn. Läkaren sprutar in ett bedövande läkemedel i ryggen. Ditt medvetande påverkas inte av ryggbedövningen. Du är vaken och klar i huvudet.

Laparoskopi

Laparoskopi innebär att kirurgen gör små hål i magen för att undersöka dig eller behandla dig. Laparoskopi är en form av titthålsteknik.

Alkohol och operation

Genom att undvika alkohol före och efter din operation minskar du risken för komplikationer.

Före och efter operation

Här kan du läsa mer om bland annat narkos och tiden efter en operation.

Till toppen av sidan