Akuta råd – första hjälpen

Hjärt-lungräddning

Hjärt-lungräddning är en första hjälpen-behandling som ges för att få i gång hjärtat och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. Ju tidigare bröstkompressioner och inblåsningar startas, desto större är chansen att överleva ett hjärtstopp. Hjärt-lungräddning brukar förkortas HLR.

Denna text handlar om hjärt-lungräddning på vuxna. Läs mer om hjärt-lungräddning på barn.

Hjärt-lungräddning består av bröstkompressioner och inblåsningar.

Bröstkompressioner innebär att du trycker rytmiskt med händerna på bröstkorgen för att få blodet att cirkulera i kroppen. Inblåsningar kallas även mun till mun-andning och görs för att tillföra syre till blodet.

Om en hjärtstartare finns tillgänglig ska den användas så snart som möjligt. Hjärtstartaren analyserar hjärtats rytm och kan vid behov ge en strömstöt för att starta hjärtat igen. Hjärtstartaren ger tydliga instruktioner och kan användas av alla.

Så här gör du hjärt-lungräddning på vuxna

Filmen visar hur du gör HLR på en vuxen person.

Innan du börjar ge hjärt-lungräddning ska du se till att platsen är säker för dig och personen som behöver hjälp.

Kontrollera om personen är vid medvetande

  • Prata eller ropa till personen.
  • Skaka i axlarna för att se om personen reagerar.

Ring 112

Larma direkt 112 om personen är medvetslös och inte går att väcka.

Aktivera högtalarfunktionen i mobilen. Då kan larmoperatören ge dig instruktioner på telefon, till exempel om hur du ska göra för att kontrollera andning och hur du gör hjärt-lungräddning.

Är ni två personer ska en person börja med hjärt-lungräddning och den andra larma 112 och hämta hjärtstartare, om en sådan finns tillgänglig. Larmoperatören kan hänvisa till närmaste hjärtstartare.

Kontrollera om personen andas normalt

  • Öppna luftvägen genom att lägga en hand på pannan och två fingrar under hakspetsen. Lyft hakan och böj huvudet bakåt.
  • Lägg ditt öra nära personens näsa och mun. Se, lyssna och känn efter normala andetag, samtidigt som du tittar om bröstkorgen höjer sig regelbundet.

Onormal andning och kramp kan vara tecken på hjärtstopp. Andning med glesa, djupa och suckande andetag kan förekomma vid hjärtstopp, men det är inte normal andning.

När ska jag starta hjärt-lungräddning?

Du ska utgå ifrån att det är ett hjärtstopp om personen inte reagerar och inte andas normalt. Då kan du börja med hjärt-lungräddning.

Det är viktigt att starta med hjärt-lungräddning omedelbart. Möjligheten att personen överlever ökar om behandlingen startar direkt.

Så gör du bröstkompressioner och inblåsningar

Växla mellan att göra bröstkompressioner och inblåsningar när du gör hjärt-lungräddning. Bröstkompressionerna gör att blod med syre cirkulerar i kroppen. Genom att blåsa in luft får kroppen nytt syre.

Så här gör du hjärt-lungräddning:

  • Lägg personen på rygg. Om personen ligger på ett mjukt underlag kan du kompensera genom att trycka hårdare. Flytta inte personen.

  • Placera din ena handlov mitt på bröstkorgen, placera din andra hand ovanpå. Tryck ner bröstkorgen minst 5 centimeter men inte mer än 6 centimeter. Håll en takt av 100 till 120 tryck per minut. Tryck 30 gånger, hårt och snabbt. Tänk på att släppa upp bröstkorgen helt mellan varje brösttryck, men behåll hudkontakten.

  • Växla sedan till att göra inblåsningar med mun till mun-andning. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakan med två fingrar och böja den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.

  • Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. En inblåsning ska ta cirka 1 sekund. Du ska alltid göra 2 inblåsningar efter varandra.

  • Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar. Fortsätt så utan avbrott tills ambulanspersonal tar över, eller tills personen tydligt vaknar och andas normalt.

Du kan lägga en tunnare textilbit över munnen om du tycker att det känns obehagligt att ge mun till mun-andning, till exempel en näsduk eller en t-shirt.

Om du inte kan ge mun till mun-andning är det bättre att bara göra enbart bröstkompressioner än att inte göra något alls i väntan på ambulans. Enbart bröstkompressioner kan också rädda liv.

Använd hjärtstartare om det finns

Vid hjärtstopp ges ofta behandling med en hjärtstartare. Det är en apparat som kan användas för att ge en strömstöt som kan starta hjärtat igen.

I dag finns lättanvända hjärtstartare på flera platser i samhället. De kan användas av vem som helst och kräver inga förkunskaper.

Så använder du hjärtstartaren

Starta hjärtstartaren och följ instruktionerna. Apparaten ger röstinstruktioner som är enkla att följa.

Hjärtstartaren är säker att använda. Den känner själv av om den ska ge en strömstöt eller inte. Du kan inte skada personen.

Du kan se var det finns hjärtstartare

Det finns kartor där du kan se var den närmaste hjärtstartaren finns. En karta finns hos hjärtstartarregistret som drivs av Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Besök Sveriges hjärtstartarregister på adressen www.hjartstartarregistret.se.

Du hittar också en karta med info om hjärtstartare genom 112-appen från SOS Alarm. Du kan ladda ner appen.

Viktigt att tänka på

Det finns saker du bör tänka på när du hjälper en person som har fått hjärtstopp.

Om personen börjar andas

Det är viktigt att fortsätta med hjärt-lungräddningen tills ambulanspersonal kan ta över. Enbart hjärt-lungräddning startar oftast inte hjärtat, men skapar blodcirkulation i väntan på hjärtstartare. Om personen vaknar ska du avbryta hjärt-lungräddningen.

Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och är inte normal andning.

Att kontrollera andningen under hjärt-lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses möjlighet att överleva. Du ska fortsätta med hjärt-lungräddning så länge du orkar, tills personen andas normalt eller någon annan tar över.

Byt av varandra om ni är flera

Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning. Därför är det bra om ni är flera som hjälps åt. Byt av varandra efter ungefär två minuters behandling.

Kom ihåg när hjärtstoppet inträffade

Om du vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för ambulanspersonalen. De vill även ofta veta hur länge du har gett hjärt-lungräddning.

Ingen sjukvårdsutbildning behövs

Du behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära dig hjärt-lungräddning. Det räcker med att du går en kort kurs på ett par timmar för att lära dig hur du ska göra. Då får du träna på att utföra hjärt-lungräddning och att använda en hjärtstartare på en övningsdocka.

Det finns flera organisationer som anordnar sådana kurser, till exempel Svenska LivräddningssällskapetSvenska rådet för hjärt-lungräddningCivilförsvarsförbundetRöda Korset och företagshälsovården.

På HLR-rådets sajt finns en interaktiv webbutbildning med namnet Alla kan HLR. Utbildningen passar vuxna och barn från 10 års ålder. Länk till samma utbildning finns även i 112-appen från SOS Alarm.

Vad händer i kroppen vid hjärtstopp?

En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom några sekunder och slutar därefter att andas.

Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund. Den vanligaste orsaken till plötsligt, oväntat hjärtstopp hos vuxna är hjärt- och kärlsjukdomar.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera vid drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Leder till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen upphör får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer i gång tillräckligt snabbt finns det risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter några minuter. Är kroppen nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med hjärt-lungräddning är att försöka hålla i gång hjärtverksamheten i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare.

Hjärt-lungräddning av barn

Vissa moment i hjärt-lungräddning av barn skiljer sig något från hjärt-lungräddning av vuxna. Därför rekommenderas du att också gå en kurs i barn-HLR. Förutom att vända dig till anordnare av kurser i vuxen-HLR kan du höra med din barnavårdscentral om de kan erbjuda utbildningar riktade till föräldrar.

I en akut situation är det bättre att ge hjärt-lungräddning som för vuxna men med mindre kraft till ett barn, än att inte göra något alls.

När ska jag inte ge hjärt-lungräddning?

Börja inte med hjärt-lungräddning om personen är medvetslös men andas normalt. Då ska du lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna hålls öppna. Vänd personen mot dig.

Stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer. Under tiden du väntar på ambulansen behöver du kontrollera att personen fortfarande har en öppen luftväg och andas normalt. Tillståndet kan förändras.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

Du kan lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobilien för att underlätta för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga. ICE står för engelskans In Case of Emergency och betyder i händelse av nödsituation. ICE används internationellt.

Läs mer om ICE.

Läs mer på 1177.se

Hjärt-lungräddning på barn

Hjärt-lungräddning är en första hjälpen-behandling som ges för att få i gång hjärtat och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. Ju tidigare inblåsningar och bröstkompressioner startas, desto större blir chansen att överleva ett hjärtstopp. Hjärt-lungräddning brukar förkortas HLR.

Vanliga frågor om plötsligt hjärtstopp

Vad är plötsligt hjärtstopp och vad kan du göra? Här får du svar på flera vanliga frågor om när hjärtat plötsligt stannar.

Psykisk livräddning - Så kan du hjälpa någon som mår dåligt

Du kan rädda en annan persons liv genom så kallad psykisk livräddning, precis som vid hjärt-lungräddning. Genom att se, lyssna och agera i rätt ögonblick kan du vara den första som hjälper personen att söka hjälp. Du behöver inte vara utbildad för att göra skillnad.

Till toppen av sidan