Just nu inställda operationer på Akademiska sjukhuset. Om du påverkas blir du kontaktad, annars är du välkommen som vanligt.

CANCERFORMER

Malignt melanom – hudcancer

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att minska risken för att få malignt melanom när du blir äldre.

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras.

Det här kan vara tecken på att en förändring är ett malignt melanom:

  • Den är oregelbunden i formen och ojämn i kanten.
  • Den är ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • Den är större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som också kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

Olika typer av malignt melanom

Ett ytligt växande malignt melanom i ett tidigt stadium.
Ett ytligt växande malignt melanom i senare stadium.
Lentigo maligna melanom på näsan.
Ett nodulärt melanom.

Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan du ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

Akralt lentiginöst melanom

Akralt lentiginöst melanom är en ovanlig typ av malignt melanom som inte alls beror på solstrålning. Melanomet kan sitta i handflatan, på foten, fotsulan eller under naglarna. Det är lätt att förväxla melanomet med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du tror att du kan ha malignt melanom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden, oavsett vilken färg förändringen har. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du får klä av dig och lägga dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och många vårdcentraler används ett hudmikroskop, ett så kallat dermatoskop.

Det är viktigt att du berättar vad du själv har lagt märke till hos hudförändringen.

Standardiserat vårdförlopp vid malignt melanom

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har malignt melanom.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Hudförändringen tas bort för att analyseras

Förändringen opereras bort och analyseras i mikroskop vid minsta misstanke om malignt melanom. 

Undersökningar om du har malignt melanom

Hudläkaren behöver undersöka dig mera om analysen av hudförändringen visar att du har malignt melanom.

Undersökning av lymfkörtlar

Läkaren känner igenom lymfkörtlarna på halsen, i armhålorna och ljumskarna.

Ibland behöver en svullen lymfkörtel undersökas mer. Då för läkaren in en nål i lymfkörteln och suger ut lite celler som sedan kan analyseras.

En lymfkörtel som kallas portvaktskörteln behöver tas bort helt och hållet för att undersökas om melanomet har vuxit djupt ner i huden.

Portvaktskörteln är den första lymfkörtel som cancercellerna når om sjukdomen har spridit sig. Kirurgen tar bort portvaktskörteln samtidigt som du opereras igen för melanomet. Se mer under kapitlet Behandling.

Röntgenundersökningar kan behövas

Du kan behöva bli undersökt med PET-kamera och datortomografi för att läkaren ska kunna utesluta att melanomet har spridit sig i kroppen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått diagnosen malignt melanom och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Behandling

Ett malignt melanom måste opereras eftersom det annars finns risk att cancern sprider sig. De flesta blir av med sjukdomen efter operationen. Hos uppemot två av tio personer sprider sig sjukdomen, oftast till de lymfkörtlar som sitter närmast det opererade stället. Då får du mer behandling.

Maligna melanom opereras bort

Det är vanligt med ytterligare en operation efter att hudförändringen tagits bort och analysen av den visat att det var malignt melanom. Den andra operationen kallas utvidgad excision. Då tar kirurgen bort lite mer av den friska vävnaden runt stället där melanomet satt, för säkerhets skull.

Oftast görs operationen med lokalbedövning. Du kan åka hem samma dag. Såret läker efter ungefär två veckor.

Ett stort operationssår kan behöva täckas med transplanterad hud från någon annan del av din kropp. Då görs operationen antingen med lokalbedövning eller med narkos. De flesta kan åka hem dagen efter en operation med transplantation. Såret läker efter ungefär tre till fyra veckor.

Det är olika när man kan gå tillbaka till sitt vanliga liv, med till exempel jobb eller studier. Några behöver vara sjukskrivna, men de flesta behöver inte vara det.

Ibland kan man få stickningar eller nedsatt känsel i eller omkring ärret, men det går för det mesta över.

Om portvaktskörteln också ska opereras

Portvaktskörteln och melanomet opereras samtidigt, om portvaktskörteln behöver undersökas. Först behöver portvaktskörteln identifieras.

Du får en spruta i huden med ett radioaktivt ämne som visar i vilken grupp av lymfkörtlar som portvaktskörteln finns.

Sedan får du en spruta med ett blått ämne som färgar själva portvaktskörteln. Den tar kirurgen bort när du opereras. Portvaktskörteln skickas på analys.

Sluta röka inför operationen

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Behandling om cancern kommer tillbaka eller har spridit sig

Du behöver opereras igen och även få annan behandling om cancern kommer tillbaka eller har spridit sig. Det kallas återfall om cancern kommer tillbaka.

Kirurgi

Du behöver opereras igen om du får återfall i det gamla ärret eller om du får hudmetastaser. Hudmetastaser betyder att melanomet har spridit sig i huden.

Du blir också opererad om analysen av den borttagna portvaktskörteln visar att den innehöll cancerceller. I bland behöver alla lymfkörtlar i halsen, armhålan eller ljumsken tas bort.

Du kan få svullnader i en arm eller ett ben, beroende på vilka lymfkörtlar som har tagits bort. Det kallas lymfödem. Det finns hjälp att få.

Immunterapi och målsökande behandlingar

Vid immunterapi och målsökande behandlingar används läkemedel som på olika sätt stärker immunförsvaret eller attackerar specifika cancerceller. Läkemedlen kan användas om cancern har spridit sig eller om det finns risk för att du ska bli sjuk igen.

Läkemedlen får du som tabletter eller som dropp i blodet. De kan verka snabbt men det kan också dröja innan de ger resultat. Ibland kan cancercellerna bli resistenta och då behöver du byta läkemedel.

Behandlingen kan pågå från några månader till flera år.

Det finns andra läkemedel som motverkar biverkningarna, om du behöver.

Immunterapi: Antikroppar hjälper immunförsvaret

Det finns läkemedel med antikroppar som förstärker immunförsvaret för att stoppa cancercellerna. Det finns två grupper av läkemedel:

Till gruppen CTLA-4-hämmare hör läkemedel med det verksamma ämnet ipilimumab.

Till gruppen PD1-hämmare hör läkemedel med de verksamma ämnena nivolumab och pembrolizumab.

De biverkningar som du kan få beror på att immunförsvaret blir så stimulerat att det börjar angripa friska delar av kroppen. Det kallas för autoimmuna reaktioner. Du kan till exempel få ledvärk eller andra symtom som påminner om influensa. Du kan också få hudutslag, inflammationer, känna dig trött eller nedstämd, eller bli mycket känslig för solljus.

Målsökande behandlingar: Ämnen söker upp och stoppar cancerceller

Det finns läkemedel som söker upp cancercellerna och stoppar dem från att dela sig och bli fler. Läkemedlen fungerar på maligna melanom som har en viss sorts genförändring. Det finns två grupper av läkemedel:

Till gruppen BRAF-hämmare hör läkemedel med de verksamma ämnena vemurafenib eller dabrafenib.

Till gruppen MEK-hämmare hör läkemedel med de verksamma ämnena trametinib eller kobimetinib.

Biverkningar kan till exempel vara att du får hudutslag, håravfall, muskelvärk, feber eller att du blir mycket känslig för solljus.

Cytostatika

Cytostatika är en form av cellhämmande läkemedel som du kan få om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Det finns flera olika cytostatika.

Läkemedlen kan på olika sätt göra så att cancertumören krymper och hindra att cancercellerna förökar sig. Några av läkemedlen får du som tabletter, andra får du som dropp i blodet. Ibland kan du få en kombination av olika cytostatika.

Det är vanligt att få behandling flera dagar i veckan under några veckor eller en månad. Därefter kan du få göra ett uppehåll på en månad före nästa kur. Ibland kombineras behandlingen med immunterapi.

Behandling med cytostatika kan till exempel göra att du blir illamående, infektionskänslig eller får blodbrist. De flesta biverkningar går att förebygga eller lindra.

Behandling när cancern inte kan tas bort

Du får vård som kan bromsa eller lindra symtomen om det inte går att bli av med cancern. Det kallas palliativ vård och kan göra så att du kan leva ett bra liv med sjukdomen, ibland under lång tid.

Delta i studier

Det pågår mycket forskning och det finns flera studier som testar nya behandlingsformer. Du kan bli tillfrågad om att delta i studier. Det är alltid frivilligt att delta i studier.

Efter behandlingen

För de flesta som har haft malignt melanom finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att leva livet som det var före sjukdomsbeskedet. Ändå är det vanligt att livet blir annorlunda. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig.

Det är vanligt att det känns jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Behöver jag gå på efterkontroll?

Efterkontroller behövs ibland för att se så att cancern inte har kommit tillbaka. Det varierar från person till person hur många efterkontroller som behövs och hur ofta man behöver går. Risken för återfall avtar med tiden.

Det är olika vilka undersökningar som behövs vid en efterkontroll. Läkaren kan till exempel undersöka ärret och övrig hud och känna på lymfkörtlarna. Ibland kan andra undersökningar behövas, till exempel cellprover eller olika typer av röntgenundersökningar.

Du behöver inte gå på efterkontroll om melanomet upptäcktes i en tidig fas.

Det är alltid viktigt att du kontrollerar din egen hud regelbundet och söker vård om du får misstänkta förändringar igen.

Vad beror malignt melanom på?

Malignt melanom är cancer i de hudceller som tillverkar pigmentet melanin. Melanin skyddar oss mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.

Den allra vanligaste orsaken till malignt melanom är att du har bränt sig flera gånger i solen. Solens UV-strålning skadar hudcellerna, även pigmentcellerna. Cellerna klarar för det mesta att reparera skadorna. Cancer uppstår när reparationen inte fungerar. Då slutar cellen bete sig som den ska och kan bilda cancertumörer. Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Ögonmelanom är cancer i de pigmentceller som finns i ögat. Det är en ovanlig sjukdom som man inte riktigt vet orsaken till.

Hur kan jag minska risken för malignt melanom?

Sola försiktigt

Skydda dig mot för mycket UV-strålning

Var vaksam på hudförändringar

Granska själv din hud då och då. Du kan använda två knep: Den fula ankungen eller ABCDE-knepet.

Den fula ankungen - leta efter annorlunda födelsemärken

Leta efter pigmenterade fläckar som på något sätt ser annorlunda ut jämfört med dina flesta andra fläckar och födelsemärken.

Det kan också vara en fläck som växer till skillnad från dina övriga fläckar, eller en helt ny fläck som du har fått när du är över 40 år.

En annorlunda fläck kallas ibland en ful ankunge. Uttrycket kommer från en saga av H C Andersen.

Se till att bli undersökt om du hittar en ful ankunge.

ABCDE-knepet

Asymmetri=oregelbundenhet. Melanom har ofta en oregelbunden form.

Border=gräns. Melanom har ofta en otydlig gräns.

Color=färg. Melanom kan ha blandade färger: brun, svart, blå, röd, rosa, vit.

Diameter. Melanom är ofta större, med en diameter över fem millimeter.

Evolution=utveckling. Födelsemärken eller leverfläckar som förändras på något sätt kan vara melanom.

Var ska jag titta?

Undersök huden på hela kroppen:

  • Ansiktet, huvudet, bakom öronen. Hårtork kan vara till hjälp om du har hår på huvudet. Blås håret åt sidan så att du ser hårbotten.
  • Halsen, bålen och under brösten.
  • Armarna, armhålorna, armbågarna, händerna och naglarna.
  • Nacken, ryggen och skinkorna. Be om hjälp eller använd en handspegel.
  • Benen, fötterna, under fötterna och naglarna.
  • Underlivet.

Du kan behöva vara extra försiktig

Var extra försiktig med solen om en eller flera av följande punkter stämmer in på dig:

  • Du har ljus hy och rött eller ljust hår. Då har du pigment som ger huden ett lägre skydd mot solens UV-strålning.
  • Du har många eller stora födelsemärken. Ett födelsemärke, eller nevus, är stort om det är över fem millimeter i diameter.
  • Flera personer i din biologiska släkt har haft malignt melanom. Sjukdomen kan ibland vara ärftlig.
  • Du använder immunhämmande läkemedel. Då har kroppen en nedsatt förmåga att ta hand om solskadade hudceller. Du får immunhämmande läkemedel om du till exempel har fått en transplantation av ett organ.
  • Du har haft malignt melanom tidigare.

Du kan få gå på regelbundna kontroller om flera biologiska släktingar har haft malignt melanom.

Du har goda chanser att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt och du får behandling.

Pigmentfläckar och malignt melanom om du är gravid

Att vara gravid ökar inte risken för malignt melanom. Det är ovanligt att vara gravid och få cancer. 

Vanligt med ofarliga pigmentförändringar

Pigmenteringen i huden kan förändras när du är gravid. Det innebär att huden runt bröstvårtorna kan mörkna, du kan få pigmentfläckar i ansiktet och en mörk rand från naveln och neråt. Det är ofarligt och försvinner oftast efter graviditeten.

Andra hudförändringar bör du vara vaksam på. Se till att bli undersökt om du upptäcker en fläck eller knuta som växer eller förändras på något annat sätt. Läs mer i kapitlet Symtom och i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Om du är gravid och får malignt melanom

Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt. Datortomografi och PET-kamera kan behöva ersättas med ultraljud eller göras så att fostret skyddas från strålningen.

Du kan opereras. Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att du avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.

Du kommer att få kontakt med specialistmödravården.

Att få ett cancerbesked

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som ska vara särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskor.

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Här kan du läsa mer om hur du kan få stöd och hitta kontaktuppgifter.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Det kan vara bra att utgå från barnets egna frågor. Här kan du läsa mer om att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här kan du läsa mer om stöd för närstående.

Till toppen av sidan