Hjärta, blod och lymfkörtlar

Lipödem

Innehållet gäller Stockholms län

Vid lipödem ökar kroppens fettceller i storlek vilket gör att delar av kroppen ökar i omfång, framför allt över höfter, lår och underben. Sjukdomen orsakas av en störning i fettvävnaden där de ytliga mindre lymfkärlen, blodkärlen och nerverna kan vara påverkade.

Det är oftast kvinnor som får lipödem. Ofta börjar sjukdomen i samband med en stor hormonell förändring, till exempel i puberteten, under en graviditet eller i klimakteriet. Lipödem verkar vara ärftligt, men det finns ännu inga studier som har kunnat bekräfta detta.

Symtom

Vid lipödem samlas fett på vissa delar av kroppen, oftast på underkroppen, höfter, lår och underben, men det kan även förekomma på överarmarna. Fettet fördelas oftast lika på båda sidor av kroppen men påverkar sällan fötter eller händer. Utöver att utseendet förändras är det vanligt med:

  • smärta
  • tryckömhet i huden
  • lätt att få blåmärken
  • diffus spändhetskänsla
  • myrkrypningar
  • överrörliga leder
  • domningar efter längre stunder av stillasittande.

På sikt kan musklerna försvagas, så att det blir svårt att orka stå eller gå längre sträckor eller klara dagliga aktiviteter.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din husläkare för bedömning om du misstänker att du har lipödem.

Undersökningar och utredningar

Det finns ingen specifik undersökning eller test som kan göras för att ställa diagnosen lipödem. Läkaren gör en kroppsundersökning och frågar om din sjukdomshistoria. Ibland kan det vara svårt att skilja lipödem från andra sjukdomar, till exempel fetma. Men många som har lipödem kan ha högt BMI samtidigt som de har normalt midjeomfång och inte är överviktiga i övrigt.

Andra sjukdomar kan också behöva utredas för att utesluta att problemen orsakas av dem, till exempel lymfödem, venös insufficiens, hypotyreos, sjukdomar relaterade till fettväv eller överrörlighet, smärta (fibromyalgi) eller utmattningssyndrom.

Vad kan jag göra själv?

En aktiv och sund livsstil kan minska besvären vid lipödem. Att vara fysisk aktiv är betydelsefullt både för att du ska må bra och för att din kropp ska fungera. Det är viktigt att du hittar en träningsform som fungerar för dig.

En träningsform som visat sig ha bra resultat hos många med lipödem är träning i bassäng. Vattnets tryck avlastar kroppen och underlättar på så sätt träningen. Att träna upp stabiliserande muskulatur och vara noggrann med teknik vid träningen är en god grund eftersom överrörlighet och annorlunda kroppsproportioner annars kan bidra till felställningar i bäcken, knä och fot.

Påbörja träningen försiktigt för att sedan succesivt öka på intensiteten. Se också till att kroppen hinner återhämta sig mellan träningspassen. Balans mellan aktivitet och återhämtning är viktigt.

Regelbunden fysisk aktivitet kan också bidra till minska eventuell övervikt.

Tvätta, torka och smörj in

Om huden har djupa veck är det lätt att få problem med svampinfektioner. Var noga med att hålla rent och torrt i vecken och rådgör med apoteket om lämpliga produkter att behandla med. Kontakta din vårdcentral om du inte själv kommer tillrätta med infektioner, allergiska reaktioner på huden, sår eller eksem.

Behandling

Det finns ingen botande behandling mot lipödem, men det finns åtgärder som kan minska och förebygga besvär.

Behandling med kompression

Kompressionskläder kan förbättra uthållighet och aktivitetsförmåga, påskynda återhämtning och minska smärtan. Vissa kompressionskläder kan du köpa själv via apotek eller sportaffär. Om dessa inte är tillräckliga kan du kontakta en lymfterapeut som kan ta mått och rekommendera lämplig kompression.

Om lipödemet har övergått till att även bli ett lymfödem kan plaggen förskrivas, du betalar då en egenavgift för sådana hjälpmedel.

Om behandling med kompressionskläder inte ger tillräcklig symptomlindring kan du fråga lymfterapeuten om det finns andra behandlingsalternativ.

Stöd till livsstilsförändringar

Behöver du hjälp att anpassa träningen utifrån dina behov kan du ta kontakt med någon av följande fysioterapeuter.

En dietist kan ge råd om kost, måltidsrutiner och livsmedelsval.

En arbetsterapeut kan hjälpa till att identifiera problem och lösningar i vardagen. Det kan handla om intyg till arbetsgivare, ergonomisk rådgivning eller att prova ut tekniska hjälpmedel i hemmet.

Har du behov av att prata med någon kan du kontakta din vårdcentral. Där finns både kurator och psykologer som kan ge stöd. Du kan också boka ett videomöte med en kurator, psykolog eller psykoterapeut via appen Alltid öppet.

Det finns även patientföreningar du kan kontakta och som även kan ge stöd till anhöriga.

Ställ frågor om det behövs

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Mer information

Här kan du läsa mer om hjälpmedel.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan