Lungfunktionstest
Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar. Det finns olika tester. Oftast gör man testerna på en vårdcentral. En del tester kan du få lära dig att göra själv.
Vuxna och barn från cirka 5 till 6 års ålder kan göra lungfunktionstest.
Förberedelser
Det kan vara olika hur man behöver förbereda sig. Det här brukar vara viktigt:
- Låt bli att röka timmarna före en undersökning.
- Kom till undersökningen i löst sittande kläder.
Ibland ska man inte använda luftrörsvidgande läkemedel före undersökningen. Läkemedlen kan påverka mätresultatet.
Du får mer information från mottagningen.
Kontakta mottagningen om du är förkyld eller gravid.
Spirometri
Du som ska göra en spirometri får komma till en särskild mottagning.
Spirometern är en mätare som är kopplad till en apparat. Du får blåsa i mätaren flera gånger. Den som undersöker dig kan be dig blåsa fort, långsamt eller som vanligt.
Om det är svårt att blåsa i mätaren kan du få en klämma som håller ihop näsborrarna. En del behöver ha en särskild mask över ansiktet.
Spirometri mäter på olika sätt hur mycket luft du kan andas ut, och hur snabbt du kan göra det.
En spirometri kan svara på följande:
- om du har en sjukdom i lungorna eller luftvägarna, och vilken sjukdom det är.
- hur dina lungor eller luftvägar påverkas av en sjukdom eller behandling.
En spirometri tar mellan 15 och 30 minuter. Det är olika beroende på varför du ska göra mätningen.
Du kan få göra olika saker i samband med spirometrin, till exempel följande:
Provokationstest – metakolintest
Du får göra en spirometri. Sedan får du andas in ett ämne som kallas metakolin. Du får göra det några gånger. Varje gång är dosen högre. Mellan varje dos får du blåsa i spirometern. Testet visar hur snabbt och mycket dina luftrör drar ihop sig. Det kallas provokationstest eller metakolintest.
Om du behöver får du luftrörsvidgande läkemedel som hjälper dig att andas som vanligt igen.
Reversibilitetstest
Du får göra en spirometri före och efter att du har fått ett luftrörsvidgande läkemedel. Du får vänta 15 minuter mellan mätningarna. Testet visar hur läkemedlet påverkar luftrören. Det kallas ibland för reversibilitetstest.
Ansträngningstest
Du får göra en spirometri och sedan anstränga dig intensivt. Du får springa på ett löpband eller cykla på en testcykel. Du kan samtidigt få andas in torr och kall luft. Efter några minuter får du göra om spirometrin.
Testet visar om dina besvär beror på ansträngning. Det kallas ibland för ansträngningstest.
Minispirometri
Vid en minispirometri ska du blåsa hårt några gånger i en liten bärbar mätare.
Mätaren kallas minispirometer och visar hur mycket luft du kan blåsa ut.
Du kan få göra en spirometri om något av följande stämmer:
- Du kan ha KOL.
- Du har KOL och läkaren vill följa hur sjukdomen påverkar dina lungor.
- Du har astma och läkaren vill följa hur behandlingen påverkar dina lungor.
Du som har astma kan ha en särskild minispirometer hemma. Prata med läkaren. Använd minispirometern för att upptäcka om du börjar må sämre och behöver söka vård.
PEF-mätning
Vid en PEF-mätning ska du blåsa hårt några gånger i en bärbar mätare som ser ut som ett rör.
Mätaren kallas PEF-mätare. Den visar hur snabbt du kan blåsa ut luften.
Du kan få blåsa i en PEF-mätare för att läkaren ska se om du har astma eller hur din behandling fungerar.
Du som har astma kan ha en PEF-mätare hemma.Då gör du mätningarna själv, till exempel på morgonen och kvällen eller när du anstränger dig.
En PEF-mätare kan du får förskriven som hjälpmedel eller köpa på ett apotek.
NO-test
Ett så kallat NO-test innebär att du får blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat. Mätningen visar hur mycket kväveoxid du har i utandningsluften. Man har mer kväveoxid vid astma eller andra inflammationer i luftrören.
Du kan få göra testet, till exempel om läkaren behöver se hur din behandling fungerar. NO är en förkortning för kväveoxid.
Andra typer av test
Du kan behöva göra utförligare test av lungfunktionen. Sådana tester görs på ett sjukhus.
Så mår du efteråt
Att göra ett lungfunktionstest kan vara fysiskt ansträngande. Så här kan du må efteråt:
- Du kan känna dig lite yr.
- Du kan vara torr i halsen och hosta en kort stund.
- Du kan ha lite hjärtklappning en kort stund om du har fått luftrörsvidgande läkemedel.
När får jag svar?
Det tar från några dagar till några veckor innan du får svar på vad resultatet av mätningen innebär.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.