LEDER

Gikt

Gikt är en ledinflammation som kommer i attacker och gör mycket ont. Inflammationen kommer snabbt, är mycket kraftig och läker sedan oftast ut helt inom en till tre veckor. Du kan få läkemedel som förebygger gikt om du ofta får besvär.

När man får gikt inflammeras oftast stortåns inre led, men även andra leder kan bli inflammerade. Orsaken är att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Kristallerna kan liknas vid små vassa nålar och orsakar smärta och inflammation i den led där de bildats.

Giktattacker kan lättare utlösas i samband med hög påfrestning på kroppen, till exempel vid en operation eller en kraftig infektion. En giktattack kan även utlösas av att man äter mycket, särskilt proteinrik mat, och samtidigt dricker alkohol. Att stortåns inre led blir inflammerad brukar ibland kallas portvinstå eller podager.

Symtom

Vid en giktattack brukar besvären komma plötsligt och ofta starta på natten. En led, ofta stortåns grundled, blir snabbt öm, röd och svullen. Smärtan ökar under några timmar och leden blir väldigt känslig för beröring. Ett lätt tryck från exempelvis ett lakan kan göra mycket ont. Det är vanligt att få lite feber och känna sig sjuk och frusen.

När inflammationen börjar gå tillbaka, vanligtvis efter dagar till en vecka, kan huden över leden börja fjälla.

Flera leder kan inflammeras

Det är vanligast med gikt i stortån, men vilken led som helst kan angripas. Du kan få gikt i senskidor eller slemsäckar, till exempel kring hälsenan eller i en slemsäck på utsidan av armbågen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har gikt. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Sök vård direkt på en akutmottagning eller jourmottagning om du har kraftiga besvär eller om det är första gången du får ett anfall och inte vet säkert att det är gikt.

De flesta fall av gikt handläggs av läkare på vårdcentralen, men ibland får man remiss till sjukhusens akutmottagning. Om läkaren har svårt att ställa diagnos eller om det uppstår problem med behandlingen kan du få remiss till en reumatolog.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur kan jag minska risken för gikt?

Det här är några saker som du kan göra själv för att lindra giktbesvären:

  • Undvik alkohol.
  • Undvik öl, både med och utan alkohol.
  • Undvik mat med högt purininnehåll.
  • Rör på dig regelbundet.
  • Gå ner i vikt om du har en övervikt.
Skåne

Kostråd

Läs mer om kostråd vid gikt:

Bra mat vid gikt

Undersökningar och utredningar

Det brukar vara ganska lätt för en läkare att ställa diagnosen gikt genom att undersöka till exempel stortåns grundled. Snabbt tillkommen ledvärk tillsammans med att leden är öm, svullen och blåröd är typiska symtom. Ibland kan läkaren behöva komplettera utredningen med en ledpunktion eller röntgenundersökning, för att diagnosen ska vara helt säker.

Kontroll av blod och ledvätska

Du får lämna ett blodprov, så kallat urat, för att kontrollera halten av urinsyra i blodet. Den kan variera av olika anledningar och räcker inte för att läkaren ska kunna ställa diagnosen gikt. Det beror på att urinsyranivån kan vara normal hos vissa trots en pågående giktattack. Höga urinsyranivåer i blodet betyder inte heller automatiskt att du har eller kommer att få gikt. Om det råder osäkerhet om diagnosen kan du få genomgå en provtagning av ledvätskan. Den undersöks i mikroskop och har du gikt syns det tydligt, som kristaller formade som små nålar.

Röntgenundersökning

Lederna kan undersökas med ultraljud och avancerad röntgenteknink, så kallad dual energy CT eller dect. Men tillgången till dessa undersökningar varierar beroende på var man bor. Lederna kan förändras på ett typiskt vis så småningom om du har haft gikt under flera år. Det syns vid en vanlig röntgenundersökning av lederna.

Behandling

Det är vanligt att du endast får läkemedel som dämpar inflammationer och lindrar smärta om du bara har någon enstaka giktattack. Men du bör få förebyggande behandling om du har återkommande attacker. Det finns förebyggande receptbelagda läkemedel som sänker halten av urinsyra. Läs mer om läkemedel vid gikt.

Förebyggande behandling vid gikt är målstyrd. Det betyder att man ger behandling med mål att sänka halten av urinsyra i blodet, så det inte kan bildas kristaller i leden. Det uppnår man genom att ge förebyggande läkemedel, kontrollera urinsyran i blodet och öka dosen av läkemedlet tills du nått en målnivå på urat 360 µmol/liter eller därunder. Därefter fortsätter behandlingen med den doseringen och attackerna försvinner.

Vad är gikt?

Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Urinsyra bildas när kroppen bryter ner en grupp ämnen som kallas för puriner. Dessa ämnen ingår bland annat i arvsmassan i kroppens alla cellkärnor och i andra viktiga funktioner i cellerna. Puriner finns även i proteinrik mat och öl.

Det kan bildas kristaller framför allt i lederna om halten av urinsyra blir för hög. Kristallerna kan liknas vid små vassa nålar och orsakar inflammation i den led där de bildats. Det gör att du får plötslig och kraftig smärta, svullnad och rodnad i leden.

En annan ganska vanlig plats i kroppen där kristaller kan bildas är urinvägarna, i form av njursten.

Hur mycket urinsyra som finns i blodet beror dels på hur mycket som bildas i kroppen och dels på hur mycket av urinsyran som försvinner ut med urinen.

Risken att få gikt ökar med åldern eftersom halten av urinsyra i blodet stiger när du blir äldre. Kvinnor har mindre urinsyra än män fram till klimakteriet, därefter ökar halten, och gikt blir då vanligare även hos kvinnor.

Mycket urinsyra behöver inte orsaka gikt

Det är ganska vanligt att ha för mycket urinsyra i blodet och det behöver inte betyda att du kommer att få gikt. Av alla som har förhöjd halt av urinsyra är det cirka 15 procent som utvecklar gikt. Det är enbart om du får besvär som du behöver behandling.

Ärftlighet har betydelse

På senare tid har det visat sig att våra gener har en stor inverkan på risken att få gikt. Om du har gener som ger dålig utsöndring av urinsyra via njurarna får du högre nivå av urinsyra och en ökad risk att få gikt. Detta är en förklaring till att förekomsten av gikt varierar stort över världen.

Alkohol ökar risken för giktattacker

Alkohol är en viktig orsak till för hög halt av urinsyra i blodet. Alkoholhaltiga drycker, framför allt öl, innehåller puriner som gör att det bildas mer urinsyra. Alkohol gör dessutom att du kissar ut mindre urinsyra.

Även alkoholfri öl innehåller puriner.

Purinrik mat och ökad vikt

Ju mer du väger, desto mer urinsyra bildas i blodet. Därför är det bra att gå ned i vikt om du har gikt. En kost som innehåller mycket puriner kan bidra till att halten av urinsyra höjs. Det finns mycket puriner i rött kött, inälvsmat, skaldjur, öl och dryck med fruktos och sådan kost ökar halten av urinsyra och risken för gikt. Ärtor, bönor, spenat och majs är grönsaker med högt purininnehåll, men de ökar inte halten av urinsyra i blodet eller risken för gikt.

Andra sjukdomar kan vara bidragande orsak

Det är vanligare att du får gikt om du har någon annan sjukdom, till exempel högt blodtryck eller höga halter av blodfetter. Då brukar du ofta ha mycket urinsyra, vilket gör att kristaller lättare kan bildas i lederna.

Även sjukdomar som innebär att kroppens celler omsätts snabbare än vanligt påverkar halten av urinsyra. Några exempel är psoriasis och olika typer av blodcancer.

Läkemedel kan öka urinsyran i blodet

Vissa läkemedel kan öka halten av urinsyra i blodet:

  • Vätskedrivande läkemedel som används vid framför allt högt blodtryck och hjärtsvikt är den vanligaste sortens läkemedel som ökar mängden urinsyra. 
  • Acetylsalicylsyra, som finns i flera mediciner, kan i låga doser höja urinsyrahalten.
  • Cytostatika som används för behandling av cancersjukdom i blodet kan göra att halten av urinsyra höjs kraftigt. För att motverka detta får du samtidigt läkemedel som sänker urinsyran.

Komplikationer och följdsjukdomar

Urinsyran kan bilda knölar på olika ställen i kroppen om du har haft höga nivåer urinsyra i blodet under många år. Då har du sannolikt också haft upprepade giktattacker. Det syns som små gulvita knottror, så kallade tofi, på till exempel fingrar, tår eller ytterörat. Knölarna innehåller en stor mängd urinsyrakristaller. Denna typ av gikt, så kallad kronisk gikt, tar många år att utveckla och kan medföra att lederna blir deformerade. Sjukdomen övergår från attacker till mer kroniska besvär.

Hjärt-kärlsjukdom och diabetes

Det är mycket vanligt att ha hjärt-kärlsjukdomar och diabetes om man har gikt. Därför rekommenderas screening för dessa tillstånd vid gikt.

Njursjukdom

Höga halter av urinsyra kan också leda till stenbildning i njuren, njursten. Gikt kan också leda till att kristaller av urinsyra bildas i njurarna så att de fungerar sämre. Men risken för att njurarna ska ta skada av enbart gikt är liten. Man brukar då även ha andra sjukdomar som skadar njurarna samtidigt, till exempel diabetes eller högt blodtryck.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling och kunna ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan