FETMA

Övervikt och fetma hos barn

Övervikt är när ett barn väger så mycket att det kan vara ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma och är en sjukdom. Barn som har för hög vikt behöver därför ändra sina vanor för att gå ner i vikt. Du som är förälder eller närstående är mycket viktig för att barnet ska kunna göra detta. Ni kan få hjälp och stöd från bland annat barnavårdscentralen och elevhälsan.

Fyra personer i olika åldrar som skär grönsaker. Fotografi.
Oftast blir det lättare om du som närstående ändrar vanor tillsammans med barnet.

Här kan du läsa om vad du och barnet kan göra för att ändra vanor och hur ni kan få hjälp och stöd.  

Den här texten riktar sig till dig som är vuxen. Du som är barn eller ung kan läsa på UMO.se om övervikt.

Vad beror övervikt och fetma på?

Energin som kroppen behöver för att fungera kommer från det du äter och dricker. För att inte öka i vikt behöver kroppen göra av med lika mycket energi som den får i sig. Är du överviktig har du lagrat mer energi än vad kroppen har gjort av med.

Ibland kan fetma vara ett tecken på någon annan sjukdom, men det är ovanligt.

Fetma kallas också obesitas.

Vanor kring mat och motion

Många äter för mycket och rör sig för lite. Allt fler sitter stilla mycket, bland annat på grund av att många tittar på olika typer av skärmar.

Det är vanligt att dricka läsk och äta godis och snabbmat. Det ger mycket energi och är svårt att göra av med.

Socker

Det kan vara svårt för barn och unga att själva minska på mat och dryck med mycket socker. De behöver därför vuxnas hjälp att göra det. Men det är viktigt att inte förbjuda något. Hjälp barnet eller se till att hen äter och dricker sådant som är mer hälsosamt.

Det finns vetenskapliga studier som visar på att det kan finnas sockerberoende, andra studier är inte lika tydliga.

Övervikt brukar vara ärftligt

Om ditt barn är överviktig är hens kropp bra på att lagra energin som fett. Det brukar vara ärftligt, det vill säga att det beror på vilka gener vi föds med. Förmågan att lagra fett har historiskt sett varit mycket viktigt för människans överlevnad.

Det går inte att påverka arvsanlagen. Men vanor går att ändra.

Vanor i barndomen påverkar ofta resten av livet

De vanor man får under barndomen är oftast de vanor man har med sig som vuxen. Därför är det viktigt att få bra vanor som barn.

Barn i olika åldrar

Små barn kan ha mycket kroppsfett utan att ha övervikt. Fettet är naturligt och inte skadligt för hälsan. Det kan också vara ett skydd när de är sjuka och kanske minskar i vikt på grund av att de inte vill äta.

Även om barnen har lite mer fett på kroppen före två års ålder brukar de bli smalare av sig själva. Övervikt och fetma före två års ålder har sällan betydelse.

Från två till tre års ålder ökar risken för att övervikten eller fetman inte försvinner. Då kan det vara bra att göra något åt vikten. Övergår ditt barns övervikt i fetma kan hen få behandling från fyra till fem års ålder.

De flesta barn som har ärftlighet för att få övervikt eller fetma får det före sju till åtta års ålder.

Läs mer om hur barnets vikt utvecklas.

Hög vikt är inte bra för hälsan

Övervikt och fetma är inte bra för hälsan. Övervikt är ingen sjukdom, men barn som har övervikt har risk att utveckla fetma. Fetma ökar risken för andra sjukdomar. Ungdomar och unga vuxna med fetma kan exempelvis få diabetes typ 2 och andra sjukdomar. Fetma räknas därför som en sjukdom.

Viktigt att inte öka mer i vikt

Risken att få besvär ökar inte om barnet bara är lite överviktig och samtidigt äter bra mat och har bra vanor för övrigt. Det är alltså inte skadligt att vara lite överviktig.

Men om barnet får ännu mer övervikt kan det leda till fetma, och göra att hen får problem med hälsan. Därför är det viktigt att hen inte ökar mer i vikt.

Övervikt är allt svårare att bli av med ju äldre barnet är. Därför är det viktigt att göra något så tidigt som möjligt.

Risk för komplikationer och sjukdomar när barnet blir äldre

Övervikt eller fetma lägger grunden för hur barn växer och gör att de kan få problem med hälsan när de blir äldre. De kan till exempel få högt blodtryck eller diabetes typ 2. Läs mer i texten om övervikt och fetma hos vuxna.

Så vet du om barnet har övervikt eller fetma

För att veta om ditt barn har övervikt eller fetma kan du se på barnets tillväxtkurva eller räkna ut barnanpassat BMI.

Barnets tillväxtkurva

Hur barnet växer kallas inom vården ofta för tillväxt. Du kan se barnets tillväxtkurva på barnavårdscentralen, BVC, eller hos skolsköterskan på elevhälsan. Där mäts och vägs barnet regelbundet. En sjuksköterska skriver in barnets längd och vikt i en tabell.

Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna går det att se om ett barn har övervikt eller fetma. Personalen kan visa och förklara ditt barns kurva.

BMI för barnet

BMI är ett sätt att räkna fram om någon har övervikt eller fetma. BMI är en förkortning av body mass index. Vid BMI jämförs vikten med längden.

BMI-gränserna är olika för olika åldrar. För barn finns särskilda BMI-tabeller som kallas för isoBMI. Gränsen för övervikt hos barn är isoBMI 25, och gränsen för fetma är isoBMI 30.

Kontakta BVC, skolsköterskan eller en vårdcentral för att få hjälp med att räkna ut ditt barns isoBMI.

Besvär hos barn vid övervikt och fetma

En del barn som har övervikt eller fetma får besvär. Men långt ifrån alla upplever detta.

Däremot är det vanligt att många som har övervikt eller fetma känner sig annorlunda än andra. En del blir retade eller mobbade. De kan också känna sig diskriminerade. Både barn och vuxna kan mobba och diskriminera barn. Det kan vara jobbigt för barnet. En del barn kan då använda mat som tröst, så kallat tröstätande. Det gör att barnet går upp i vikt.

Du behöver vara uppmärksam på hur barnet har det och hur hen mår. Fråga och prata om det.

Kan påverka hur barnet tycker om sig själv

Barn som har övervikt eller fetma kan få svagare självkänsla. Självkänsla handlar om hur du tänker och känner om dig själv. En enda liten kommentar om hur barnet ser ut eller om något som hen säger eller gör kan kännas jobbigt om barnet har låg självkänsla. Barnet kanske blir nervös bara av att tänka på vad andra ska tycka om hen.

En del får besvär i kroppen

Barnet kan ha svårt att röra sig om hen har övervikt eller fetma. Barnet kan också få ont i olika leder, till exempel ont i knäna, fötterna eller ryggen. Att ha svårt att röra sig och att motionera kan göra att vikten ökar ännu mer.

En del barn känner sig trötta. En del äldre barn kan också få besvär med snarkningar och störd sömn. Det brukar vara vanligare hos barn som är cirka 15 år och äldre.

Ändra vanor tillsammans

All behandling vid övervikt och fetma handlar om att ändra vanor. Barnet behöver äta bra och lagom mycket, och röra på sig mer. Ni kan börja hemma. Barnets vanor är föräldrars och andra vuxnas ansvar. Det är aldrig för sent att ändra vanor.

Fungerar inte en förändring går det att prova något annat. Om det till exempel inte fungerar att barnet äter frukost på morgon kan hen i stället äta ett mellanmål på förmiddagen. Eller om barnet inte gillar en motionsform så kan hen prova en annan.

Gör förändringen tillsammans

Oftast blir det lättare om du som närstående ändrar vanor tillsammans med barnet. Att alla som barnet bor tillsammans med eller träffar ofta gör lika.

Särbehandla inte barnet som har övervikt eller fetma. Hen kan då känna sig utpekad och orättvist behandlad. Om hen till exempel har svårt att springa kan ni i stället göra någon aktivitet där ni alla går, så blir det ändå motion men lika för alla.

Ibland behöver ni hjälp av vården för att ändra vanor.

Sätt upp delmål

Att ändra vikten kan ta tid. Ha tålamod och sätt upp delmål. Delmålen kan handla om både matvanor och motion. Det kan till exempel vara att äta godis enbart på lördagar, äta middag med familjen eller börja motionerna.

När barnet är yngre än tio år

Ju yngre barnet är desto mer gör hen så som du gör. Upp till att barnet är cirka tio år avgör du bland annat hur och vad ni äter, hur ofta barnet äter godis och hur mycket barnet rör på sig. Barn äter det som finns hemma och det som du serverar.

När barnet är tio år och äldre

Barnet blir mer självständig och får mer ansvar när hen blir äldre. Barn brukar bland annat göra egna mellanmål och umgås mer med kompisar utan att någon vuxen är med. En tonåring har ofta egna pengar och kan själv köpa mat, godis och glass.

Du som vuxen är fortfarande viktig för barnet och påverkar hur hen gör och tänker. Därför är det viktigt att du följer samma hälsoråd som barnet och visar hur man gör. Du behöver se till att det finns lagad mat och att ni har regelbundna måltider. Du är den som handlar hem bra mat och ser till att det inte finns godis, kakor och läsk.

Barnet behöver förstå

Förklara så att barnet förstår varför ni gör detta. Det är viktigt att det handlar om att hela familjen behöver få bättre hälsa. När barn blir äldre behöver de vara mer delaktiga och ta ansvar för hur de äter. Barnet behöver bland annat tänka sig för vad och hur hen äter i skolan.

Om det är flera barn i familjen

Syskon eller andra barn som inte har övervikt behöver kanske äta på ett annat sätt. Du behöver förklara för dem att alla har olika energibehov och att en del behöver äta mer och en del behöver äta mindre.

Det är viktigt att det blir rättvist för barnen vad gäller sådant som barnen tycker är extra gott. Då ska man inte göra någon skillnad mellan barnen.

Vad och hur ska barnet äta?

Bra matvanor är viktigt för alla barn, oavsett om de har övervikt eller inte.

De här är de viktigaste kostråden för alla barn:

  • Ät mycket grönsaker och frukt. Ha alltid grönsaker vid måltider.
  • Ät grovt bröd, potatis, pasta och ris.
  • Ät mindre mättat fett, som smör, grädde och ost.
  • Ät mindre socker, glass och godis. Ät bara sötsaker en dag i veckan, till exempel lördagsgodis.
  • Drick vatten.
  • Drick mindre av söta drycker.
  • Byt ut snacks under helgen till popcorn eller något annat med färre kalorier.

Andra råd är dessa:

  • Ät regelbundna måltider, frukost, lunch och middag på ganska bestämda tider. Ät mellanmål.
  • Ha mattider. Hoppa inte över måltider.
  • Ät lagom stora portioner. Det bästa är att äta bara en portion.
  • Sitt och ät tillsammans.
  • Hitta på något roligt tillsammans i stället för att belöna med mat eller godis.

Tallriksmodellen

Ett sätt att få bättre koll på maten är att äta enligt tallriksmodellen. Den kan vara lätt för barn att förstå.

Modellen går ut på att tallriken delas in i tre delar. En del består av grönsaker, en del av kolhydrater och en del av proteiner.

Exempel på kolhydrater är potatis, ris och pasta. Proteiner finns i bland annat bönor, linser, fisk, kött, kyckling, ägg och sojaprodukter.

Blir barnet inte mätt av en portion kan hen få mer av grönsakerna.

Börja inte med dieter

Börja inte med dieter eller någon särskild mat utan att ha pratat med till exempel BVC, elevhälsan eller barnets läkarkontakt. Barn som växer behöver näring och det är inte bra att utesluta sådant de behöver.

Läs mer om mat och matvanor för barn.

Råd om att röra på sig

Var med barnet och lek och rör dig, barn tycker om när vuxna är med och är aktiva.

Prova något annat om en aktivitet inte fungerar.

Ha överenskommelser om skärm och spel

Många barn sitter stilla framför en skärm många timmar varje dag. Då kan det vara bra med regler eller överenskommelser om skärmfri tid eller maxtider för skärmen. Det är viktigt att barnet tar pauser för att röra på sig. Det finns också spel där barnet rör på sig när hen spelar.

Barn behöver röra sig minst en timme varje dag

Alla barn oavsett ålder mår bra av att röra på sig. Minst en timmes fysisk aktivitet varje dag är bra. Det kan vara att gå eller cykla till skolan eller förskolan. Bollsporter, simning eller att leka i en lekpark är några andra exempel på bra motion. Det ska vara sådant som gör att pulsen höjs och att barnet blir andfådd. Fråga barnet vad hen tycker är roligt och gör upp en plan tillsammans. 

Bra att bli andfådd och svettig

Barn som går i skolan behöver också träna eller röra sig så att de blir andfådda och svettiga minst tre timmar i veckan. Det kan till exempel vara att träna någon idrott, träna dans, leka mer intensivt utomhus eller spela fotboll med kompisar. Försök att få till motion och rörelse i vardagen. Gå ut i naturen någon gång under helgen.

Barnet kan lätt bli svettig eller andfådd när hen till exempel springer, går eller tränar, om hen är mycket överviktig. Det är helt ofarligt, även om det kan vara jobbigt. Barnet kan röra på sig utifrån vad hen klarar och göra sådant hen tycker är roligt.   

Ibland kan barnet behöva börja träna försiktigt

Det är viktigt att börja träna försiktigt om barnet har en kraftig övervikt eller fetma. Annars kan det finnas risk att barnet skadar lederna. Det kan vara bra att ta hjälp av en fysioterapeut för att hitta sätt att röra sig som passar just ditt barn.

Ibland finns särskilda träningsgrupper för överviktiga barn. BVC och elevhälsan brukar ha information om sådana grupper.

Så kan du prata med barnet om vikt, träning och mat

Det är viktigt att det handlar om hälsan, inte om vikten. Prata om att alla ser olika ut och att barnet är bra som hen är, att ingen ser bättre ut eller är bättre än någon annan. Att det är viktigt att försöka leva hälsosamt för att må bra hela livet, och för att orka med roliga saker i livet.

Prata om hur kroppen mår bäst

Prata om hur man behöver äta och röra sig för att kroppen ska må bra för att till exempel kunna leka, vara i skolan, träna och växa lagom. Prata om vad som gör att man mår bra.

Du kan till exempel säga till barnet att du vill att familjen äter hälsosamt, och att du vill att ni hittar på saker och är aktiva. Att viss mat är bättre för kroppen än annan mat, som kan vara sämre om man äter för mycket. Du kan till exempel säga att familjen därför äter godis en kväll i veckan och grönsaker varje dag.

Förklara att vi har olika gener som gör att kroppen reagerar olika på mat. Vissa lagrar fett och energi väldigt lätt och andra har inte så lätt att göra det.

Du kan prata med barn som är cirka tio år och äldre. För yngre barn handlar det mer om att du behöver se till att deras mavanor och motionsvanor är så bra som möjligt.

Tänk på vad du säger och hur du gör

Säg aldrig att barnet är för stor, tjock eller för smal, mager. Prata inte illa om någon som är smal eller stor.

Tänk på hur du pratar om mat. Lägg ingen värdering hur mycket man äter. Säg till exempel inte att det är bra att äta lite eller bra att äta mycket.

Låt bli att själv banta. Det är oklart om vuxnas bantning kan ge ätstörningar hos barnet, men vissa studier tyder på det. Det finns däremot ingen forskning som visar att barnet kan få ätstörningar av att ni tillsammans försöker minska övervikt eller fetma genom hälsosammare livsstil

Läs på UMO.se om vikt och övervikt. Texterna riktar sig till unga. Du kan få tips om hur du ska prata med ditt barn.

När och var ska jag söka vård?

Det kan gå att ändra vanor och påverka barnets vikt utan hjälp från vården. Men det finns stöd om ni vill och behöver.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om något av detta stämmer:

  • Du eller barnet känner oro eller har frågor kring barnets hälsa och vikt.
  • Ni har själva försökt göra förändringar men det hjälper inte.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan också ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

På många barnavårdscentraler och skolors elevhälsa tar de upp med vårdnadshavarna om barnet har övervikt och fetma eller om hen riskerar att få det. De ger råd och tips. Barnet kan även komma till BVC och elevhälsan på regelbundna vägningar, för att se hur vikten ändras.

Ungdomar kan också söka stöd och hjälp på en ungdomsmottagning.

Ibland är det extra viktigt att söka vård tidigt

Sök vård tidigt om något av detta stämmer:

  • Det finns övervikt och fetma i barnets genetiska släkt och barnet ökar snabbt i vikt.
  • Det finns typ 2-diabetes, hjärtproblem eller andra sjukdomar med koppling till fetma i barnets genetiska släkt, och barnet ökar snabbt i vikt.
  • Barnets övervikt har ökat till fetma.
  • Barnet har en funktionsnedsättning som gör att hen har större risk att utveckla övervikt eller fetma.

Om ni är flera i familjen som har övervikt eller fetma

Det går bra att söka hjälp tillsammans med barnet om du eller flera i barnets familj har övervikt och fetma. En del barnläkarmottagningar och vårdcentraler har också föräldragrupper.

Barnet kan behöva stöd när det är jobbigt

Ibland kan det kännas bra för barnet att få prata med någon utanför familjen om hen mår dåligt.

Kontakta elevhälsan eller en vårdcentral om ditt barn mår dåligt av sin vikt. Är barnet yngre än sex år kan ni kontakta BVC.  Är barnet äldre än 13 år kan hen kontakta en ungdomsmottagning.

På en del orter finns särskilda mottagningar för barn som har lindrig till måttlig psykisk ohälsa. De kallas bland annat för barnhälsa eller ungdomshälsa. Det ingår i något som kallas första linjens psykiatri.

Ni kan också kontakta en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, bup.

Här kan du läsa mer om när barn mår psykiskt dåligt.

Behandling av övervikt och fetma i vården

Du och barnet kan få stöd från vården med att ändra vanor.

Ni kan få hjälp med detta:

  • råd om kost och motion
  • hjälp med motivation och delmål
  • vägning och mätning
  • medicinska undersökningar och utredning
  • utbildningar och samtalsstöd.

Ofta behandling i team

På en barnläkarmottagning finns det oftast en grupp som arbetar tillsammans med barnet. Gruppen består av vårdpersonal som har olika specialkunskaper. Det brukar kallas för ett team. En dietist kan hjälpa till med vilken mat och vilka matvanor som är bra. Barnet kan också få behandling och råd av en fysioterapeut som är duktig på rörelse och motion. En del barn kan behöva stödsamtal med en psykolog.

På en del orter finns särskilda mottagningar för barn med övervikt eller fetma.

Barn som har kraftig fetma kan behöva genomgå ytterligare utredningar. De kan också få andra typer av behandlingar, till exempel med läkemedel eller operation.

Skåne

Övervikt och fetma hos barn och unga i Skåne

Här får du stöd och hjälp att hitta en livsstil som gör det enklare att hålla en hälsosam vikt. I Skåne finns flera mottagningar som jobbar med övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

Barn- och ungdomsmottagningar i Skåne

Hur påverkas du som närstående?

Det är olika hur närstående påverkas när barn har övervikt eller fetma. För en del kan det vara mycket jobbigt. 

Många närstående känner att andra klandrar dem för barnets vikt eller vanor.

Det finns föreställningar i samhället om hur barn ska se ut, som kan påverka dig som närstående.

Om du själv har övervikt eller fetma har du egna erfarenheter av hur det kan kännas eller vara. Några exempel är att känna sig utpekad, känna skuld för sitt barns övervikt eller ha svårt att hitta vanor som fungerar. Alla dessa frågor kan du få stöd och hjälp med.

Stöd från andra

Ditt barn och du kan få stöd och kontakt med andra som är i liknande situation. En del sjukhus har till exempel samtalsgrupper.

Patientföreningen Hobs har bland annat stödlinje, föräldraforum och ungdomsforum. Hobs är en förkortning av Hälsa oberoende av storlek.

Påverka och var delaktig i vården

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Ni ska få information

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Viktigt att barnet får vara delaktig

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma om sin vård. Barnets rätt att bestämma själv  hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i vården och i de beslut som fattas. Barnet ska alltid få uttrycka sina behov och tankar. Barnet ska till exempel kunna få prata själv med personalen utan att du är med, om barnet vill.

Så kan du förbereda barnet för besök i vården

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan