Mensvärk

En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont.

• Värken kan göra att du känner dig yr, blir kallsvettig eller att det känns som att du ska svimma. 
• Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer. Mensvärken är oftast starkast under första och andra dagen av mensen.
• När mensen har börjat kan du också må illa och få diarré. Diarrén beror på att du har höga halter av hormonet prostaglandin i kroppen.

Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. Det är bra att ta läkemedlet så snabbt som möjligt när du känner av besvären. Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen.

Läkemedel som innehåller till exempel ibuprofen eller naproxen lindrar ofta mensvärk bäst. Du kan använda läkemedel som innehåller paracetamol om du inte kan använda läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Lindra värken med värme

Lägg någonting varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Vetekudden värmer du i en ugn eller i en mikrovågsugn. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.

Du kan också testa att bada eller duscha i varmt vatten.

Lindra värken med rörelse

Det är bra att vara fysiskt aktiv mellan dina mens-perioder för att förebygga värk. Du kan också ta en promenad eller träna när du har mens, om du klarar av det trots mensvärken.

Du kan behöva behandling som minskar eller tar bort din mens om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Preventivmedel som p-piller, p-plåster, p-ring och p-stav hjälper ofta mot mensvärk. De gör så att du inte får någon ägglossning och därför inte heller någon vanlig mens. Då slipper du mensvärken. En del preventivmedel som hormonspiral, östrogenfria p-piller och p-stav gör så att du blöder mindre och mer sällan eller aldrig. Fråga den som skriver ut receptet vad som passar bäst för dig.

En läkare eller en fysioterapeut kan ge dig behandling med tens. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget system för att lindra smärtan förstärks. Du får behandlingen när du har värk och effekten sitter i så länge behandlingen pågår.

Värken beror på att livmodern drar ihop sig för att kunna stöta ut slemhinnan.

Det finns mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Det är därför det kan göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.

Kraftig mensvärk kan även bero på följande orsaker:

• Mensvärk kan bero på endometrios som innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern.
• Mensvärk kan bero på myom som är en muskelknuta i livmodern.
• Mensvärk kan bero på en inflammation i en äggledare eller i livmodern.

Läs mer om vad som händer i kroppen när du har mens

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.