Fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer

Många som får cancer beskriver att de drabbas av en trötthet som de inte känner igen sedan tidigare. Ibland kan tröttheten till exempel bero på blodbrist eller depression, men det finns också en trötthet som inte går att medicinera eller vila bort. Det kallas cancerrelaterad fatigue. Fysisk aktivitet är viktig för att motverka den sortens trötthet.

Vilken typ av fysisk aktivitet som du kan utföra beror på vad du är van vid sedan tidigare, sjukdomen och den behandling du får. Det går ofta lättare om du börjar med något som du tycker om.

Under vissa perioder har du kanske inga problem med att orka det du vill, men ibland kan du behöva nöja dig med enkla rörelser och små utmaningar och öka träningen efter hand.

Frågor om fysisk aktivitet och träning kan du alltid ta upp med din sjuksköterska eller läkare. Konkret hjälp med tips och råd anpassade till dina individuella förutsättningar kan du få av en fysioterapeut.

Sätt upp realistiska mål

När du vill börja med rörelser och aktiviteter är det bra att först och främst sätta upp realistiska mål.

Är du väldigt trött och sitter eller ligger långa tider, kan du behöva bryta ditt stillasittande bara en kort stund, att röra på dig lite är en bra början. Sedan kan du försöka vara fysiskt aktiv korta stunder flera gånger om dagen. Sätt upp delmål som gör att du känner att du utvecklas.

Anpassa träningen efter vad du orkar

Du kan ha vilat mycket och kommit in i en period då konditionen har blivit sämre. Det leder till att du känner dig allt tröttare och det blir jobbigare att företa sig något. För att komma igång behöver du hitta en bra balans mellan aktivitet och vila. Börjar du träna för hårt ökar risken för överansträngning och skador.

Fysisk aktivitet kan kännas jobbigt och motigt, men kan ändå göra att du mår bättre både direkt efter och på längre sikt. Det kan underlätta om du skaffar dig rutiner och fasta tider. Kanske kan du hitta någon att avtala tid och träna tillsammans med.

Under cytostatikabehandling är det vanligt att blodvärden påverkas Hur mycket de påverkas beror på vilken typ av behandling du får.

Det brukar inte finnas några skäl att undvika ansträngning helt om du har lågt blodvärde, alltså en låg halt av hemoglobin, Hb, i blodet. Du kan känna dig trött och orka mindre, men du brukar kunna ta en promenad i lagom tempo.

Det kan ibland vara lämpligt att dra ner på intensiteten under den tid som du får behandling, eller om sjukdomen satt ner den fysiska förmågan om du är van att träna ofta och hårt. 

Tidigare kunde du få rådet att undvika folksamlingar i till exempel träningslokaler på grund av infektionskänslighet, men idag är rådet att du ska försöka leva som vanligt. Men om du är mycket infektionskänslig kan du behöva anpassa träningen, fråga gärna din läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut.

Du kan alltid komma igång senare

Om du inte varit så aktiv eller tränat under behandlingstiden så är det inte försent att komma igång efteråt. Även då ska du förstås trappa upp träningen eftersom risken för översträngning och skador ökar om du börjar för hårt.

När du känner att du orkar mer kan du följa samma råd om fysisk aktivitet som för dem som är friska. Vilken form av träning du väljer spelar inte så stor roll, viktigare är att träningen blir regelbunden, helst några gånger i veckan.

För att hälsan ska bli bättre räcker det med promenader eller någon annan fysisk aktivitet med måttlig intensitet. Det ska kännas något ansträngande och pulsen ska öka. Du bör göra aktiviteten i ett "pratvänligt" tempo, vilket motsvarar en rask promenad.

Ett bra mål är att vara fysiskt aktiv under två och en halv timme i veckan fördelat på flera dagar. Det blir lite drygt 20 minuter om dagen med minst 10 minuter åt gången om du fördelar tiden på alla dagar i veckan. Dessutom rekommenderas även styrketräning, två till tre gånger i veckan. Det kan vara övningar att göra hemma eller träning på ett gym.

Du kan till exempel passa på att gå några hållplatser om du ska åka buss och ta trapporna i stället för hiss. Det ger även bra fysisk aktivitet att arbeta i trädgården, skotta snö, dammsuga eller cykla regelbundet.

När ska du undvika ansträngande fysisk aktivitet?

Utsätt inte kroppen för stor ansträngning om du har en pågående infektion.

Som hjälp kan du ibland också få fysisk aktivitet på recept, FaR, av en läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut. På receptet står vilken slags aktivitet som är ordinerad, exempelvis konditionsträning eller styrketräning och om det finns något speciellt du bör undvika. Den överenskomna aktiviteten kan till exempel vara stavgång, cykelturer eller styrketräning. Hur det har gått ska sedan följas upp av den som skrivit receptet.

Aktiviteter som du får på recept finns oftast utanför sjukvården och kostnaderna ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård. En del föreningar och andra som erbjuder friskvårdsaktiviteter kan däremot erbjuda ett lägre pris för deltagare med recept. Vissa arbetsgivare bekostar en del av träningen.

Du kan få råd om olika rörelser av en fysioterapeut. Du kan till exempel få hjälp att anpassa träningen efter din personlighet och vilka besvär du har. På vissa sjukhus och vårdcentraler finns det grupper som du kan träna i, vilket kan vara till hjälp om du känner dig osäker på vad du klarar av.

För att bli mer rörlig och få mindre ont kan en fysioterapeut till exempel töja eller mjuka upp en led eller muskel med hjälp av händerna. Oftast kombineras detta med övningar som du gör regelbundet hemma. Många gånger räcker det att du får ett personligt program för att träna rörlighet och muskelstyrka och råd om hur du kan lägga upp din träning. Det kan sedan anpassas efter behov.

Hjälp mot andra besvär

Du kan även få hjälp av en fysioterapeut om du har andra besvär som till exempel smärta och stelhet, illamående, oro, svullnad, värmevallningar och andningsbesvär.

Kontakt med fysioterapeut

Hur och var du kan träffa en fysioterapeut kan se lite olika ut beroende på var du bor i landet. På cancerkliniker finns det ofta fysioterapeuter som har specialkunskaper om cancersjukdomar. Annars kan du ta kontakt med fysioterapeuter på vårdcentraler eller privata mottagningar.

Så länge du har tätare kontakt med vården kan du rådgöra med en läkare eller sjuksköterska om vem du ska kontakta. Kontakta en fysioterapeut genom att själv ringa och beställa tid. Ibland kan du behöva en remiss från en läkare, men vilken fysioterapi som kräver remiss kan variera beroende på var du bor i landet.

Det finns ofta läkemedel som hjälper om du har ont på grund av din cancersjukdom eller de behandlingar du får. Men du kan även få råd och hjälp hos en fysioterapeut.

Ofta hör stelhet och smärta ihop. När du försöker röra dig efter en operation eller om du inte rört dig alls på ett tag kan det göra ont. Strålbehandling kan orsaka stelhet, framför allt om en led i kroppen har strålats och det gör ont ibland. Om du känner smärta leder det lätt till att du rör dig mindre och blir stelare. Smärta kan också ge en ändrad kroppshållning och belastning som gör att du får ont i andra delar av kroppen.

Övningar för styrka och rörlighet kan hjälpa

Ofta kan du få styrkeövningar, rörlighetsövningar och töjningsövningar enligt ett program. Det hjälper till att stödja skelett och leder om du tränar så att du är lagom stark i dina muskler i hela kroppen. Träning kan förbättra balansen och du klarar bättre av den vardagliga belastningen som kroppen utsätts för om du använder dina muskler och gör övningar.

Av samma anledning är det bra att behålla eller öka din rörlighet. Det kan du göra genom övningar då du gör stora eller små rörelser i lederna. Ibland kan du även behöva göra töjningsövningar om muskler eller andra vävnader kring lederna är strama.

Besvär med värk och stelhet i lederna är ibland svårast på morgonen och efter att du suttit stilla. Då kan det vara bra att exempelvis göra töjningsövningar innan dina vanliga vardagsaktiviteter börjar. Det hjälper till att öka blodgenomströmningen och musklerna blir lite mjukare.

Ofta kan besvären med morgonstelhet kännas mindre när du väl kommit igång under dagen och är i rörelse.

Du kan även få hjälp mot smärta och stelhet genom att träna avspänning och att öva dig i kroppskännedom, individuellt eller i grupp.

Förebyggande övningar före strålbehandling

Stelhet efter strålbehandling går att förebygga genom ett rörelseprogram som du gör redan före eller under perioden för behandling. Stelhet i den del av kroppen som strålats får du framförallt om du tidigare är opererad på samma ställe och om en led har strålats. Stelheten kan uppstå någon månad efter behandlingen och beror på att vävnaden dragit ihop sig när den läkt efter strålningen.

Rörelseprogrammet kan till exempel hjälpa om du har bröstcancer och axelleden riskerar att bli stel, eller om du har cancer i mun, svalg eller strupe och käklederna riskerar att bli stela. Det är viktigt att du fortsätter att träna rörligheten eftersom vävnaderna kan bli stelare framöver.

Du kan kontakta en fysioterapeut om du upplever att du blir stel i leder ett tag efter att strålbehandlingen är avslutad. Hen kan ge råd och förslag på övningar för att förbättra rörligheten.

Behandling med tens

Tens är en förkortning av transkutan elektrisk nervstimulering. Det innebär att elektroder fästs på huden och kopplas med sladdar till en dosa som ger svaga elektriska impulser. På så sätt aktiveras kroppens eget smärtlindringssystem. Du kan använda tens stora delar av dagen och du sköter behandlingen själv när du har fått hjälp att prova ut den.

Massage mjukar upp för stunden

Massage kan vara en behaglig behandling som ger en stunds välbefinnande. Massage kan du få hos massörer och ibland av fysioterapeut i kombination med annan behandling eller träning. Musklerna och lederna mjukas upp så att du får bättre blodgenomströmning och blir mindre stel, vilket i sin tur kan göra att du får mindre ont.

Gånghjälpmedel kan ge avlastning

Du kan använda rullator, kryckkäppar eller gåbord för avlastning och smärtlindring om det gör ont när du går. Att sitta eller ligga stilla ökar ofta smärtan medan rörelse och fysisk aktivitet minskar den.

För att få prova ut gånghjälpmedel behöver du kontakta en fysioterapeut eller en arbetsterapeut.

Illamående är fortfarande en ganska vanlig biverkning om du exempelvis behandlas med cytostatika. Det finns många bra läkemedel som motverkar illamående och kräkningar. Du kan ibland känna dig mindre illamående om du gör avspänningsövningar eller rör på dig, till exempel tar en promenad utomhus.

Vid vissa sorters illamående kan du till exempel pröva akupunktur, eller tensbehandling.

Vissa cytostatikabehandlingar kan ge känselrubbningar, så kallad neuropati. Du kan känna stickningar och domningar men även smärta och svaghet i musklerna, ibland även svullnader. Du kan lindra besvären genom att till exempel pröva stödstrumpor. Du kan behöva byta till en annan cytostatikabehandling om du har stora besvär.

Fysisk aktivitet kan hjälpa mot känselrubbningar. Det kan då vara bättre att cykla än att promenera, eller att dela upp promenaden med pauser emellan. Ett alternativ till att ta promenader utomhus, där marken kan vara ojämn, är att gå på gångband inomhus. Du kan även pröva balansträning och olika rörlighetsövningar och töjningsövningar. 

Du kan även pröva med lätt massage under fotsulorna eller använda tens och sätta den på benet ovanför känselförändringen.

Ibland kan du ha nytta av inlägg i skorna eller någon form av gånghjälpmedel för att lättare kunna vara fysiskt aktiv.

Det går inte att bli av med besvären med hjälp av dessa behandlingar men de kan göra att du känner dig bättre och vardagen känns lättare.

Du kan få besvär med svettningar och vallningar om du får hormonbehandling. Det får du till exempel om du har bröstcancer eller prostatacancer. Genom fysisk aktivitet och att röra på dig kan du må bättre.

Avspänningsövningar kan också hjälpa. Det finns olika typer av avspänning som kan passa.

Akupunktur kan också lindra vallningar och svettningar. Många som blir hjälpta av akupunktur uppger att även sömnen blir mycket bättre, vilket kan underlätta vardagslivet och ge bättre livskvalitet.

Andningsgymnastik kan hjälpa om du har problem med andningen och har mycket slem som du behöver hosta upp. Det är bra att försöka sitta upp mer om du är sängliggande och att röra på dig om du är mycket stillasittande.

Ibland kan du få en så kallad ventil eller liknande som du andas ut i så att det blir motstånd vid utandningen. Då kan du använda lungorna bättre och det blir också lättare att hosta upp slem. Ibland kan du också få andas in, inhalera, läkemedel genom munnen för att vidga luftvägarna.

Det kan vara lättare att andas om du har en rollator att hålla i om du är andfådd och har svårt att få tillräckligt med luft när du går. Andningen kan också underlättas om du lutar armarna mot knäna eller mot ett bord när du sitter eller står.

När du opereras eller får strålbehandling kan du få lymfödem, det vill säga svullnader i kroppen som beror på att lymfvätska samlats där. Du kan i vissa fall få lymfödem i armen efter att ha fått behandling mot bröstcancer, men lymfödem kan även utvecklas i andra kroppsdelar.

Utöver svullnader kan du få domningar och en känsla av tyngd och spänningar i kroppsdelen. Du kan även känna dig stel och svag, ibland även få värk. Det går oftast inte att bli helt frisk från lymfödem, men om besvären upptäcks tidigt och du får behandling kan besvären minska betydligt.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är så kallad kompression. Det innebär att vävnaderna kring lymfödemet trycks samman med hjälp av kompressionsstrumpor. Som tillägg till kompressionsbehandlingen kan du få manuellt lymfdränage eller behandling med en lymfpulsator. Den här sortens behandlingar får du av fysioterapeuter som har särskild utbildning i lymfterapi.

Träning ökar inte risken att få lymfödem. När du styrketränar är det som alltid viktigt att börja med lättare belastning så att kroppen vänjer sig innan du ökar belastningen. Samma råd gäller om du redan har fått lymfödem. Du kan själv välja om du vill ha kompressionsstrumpan på under träningen eller inte, men det är viktigt att ta på den direkt efter.