Rotfyllning
En rotfyllning innebär att tandläkaren öppnar och avlägsnar tandens inre mjuka vävnad för att sedan fylla rotkanalen. En rotfyllning görs ofta på grund av att du har fått en infektion i en tand när bakterier har kommit in genom ett hål.
Det finns olika sätt att göra en rotfyllning. Att rotfylla en tand gör oftast inte ont och du får bedövning om det behövs.
Varför rotfylls tanden?
När en tand måste rotfyllas beror det ofta på att pulpan har blivit inflammerad eller infekterad av bakterier. Det kan bero på att du har fått karies, men andra orsaker till att en tand behöver rotfyllas kan vara något av följande:
- En tand har sedan tidigare en djup fyllning som inte längre håller tätt för bakterier. Ett sådant läckage under en djup fyllning kan leda till skador eller förvärra tidigare skador på pulpan. En tand med djup fyllning kan vara känslig för värme och kyla.
- Du ska få en bro eller tandkrona insatt och tanden som ska vara stöd är så skadad att den inte utgör ett tillräckligt fäste. Tandläkaren måste då fästa ett stift i tandroten. För att det ska vara möjligt måste tanden rotfyllas.
- Du har fått ett slag mot en tand. Slaget har skadat pulpan och tanden behöver rotfyllas. Att en tand mörknar kan vara ett tecken på att pulpan är skadad.
Förberedelser
För att kunna komma åt att rensa tanden måste tandläkaren borra ända in till pulpan. Karies behöver tas bort liksom gamla fyllningar.
Det får inte komma in några bakterier eller saliv när rotkanalerna rensas. Därför får du ha en gummiduk över tanden för att den ska bli helt isolerad från munhålan. Sedan gör tandläkaren tandkronan ren med bakteriedödande vätskor.
Ibland slipas tanden som ska rotfyllas ned något för att den ska hålla bättre. Tanden byggs sedan upp med en fyllning eller en krona efter rotfyllningen.
Så går behandlingen till
Tandläkaren använder små smala filar för att rengöra och forma rotkanalerna ända till rotspetsen. Oftast rengör tandläkaren rotkanalerna med en liten maskinfil, men rotkanalerna kan också rengöras för hand. Sedan spolas de rena med en vätska.
Det tar inte lång tid att rotfylla en tand, men du kan behöva göra ett par besök innan det är klart. Hur lång tid det tar beror bland annat på antalet rötter och var i munnen tanden sitter. Du kan behöva en tillfällig bakteriedödande rotfyllning, som rengör under någon eller några veckor innan den riktiga rotfyllningen görs.
För att rotfylla tanden används ett slags cement och gummispetsar. Tandläkaren tar en röntgenbild för att se att spetsarna når till exakt djup och att rotkanalerna är helt fyllda.
Oftast behöver du bedövning, särskilt om du har mycket tandvärk när behandlingen börjar.
Hur mår jag efteråt?
Det är vanligt att bli öm i tanden både efter rensningen och efter själva rotfyllningen. Det går för det mesta över av sig själv, men du kan behöva ta smärtstillande läkemedel.
Du ska inte tugga eller äta innan bedövningen har släppt. Efter behandlingen kan den rotfyllda tanden kännas annorlunda när du tuggar.
Det är ovanligt, men ibland kan tanden kännas öm under en längre period efter behandlingen. I så fall ska du kontakta din tandläkare för att bli undersökt.
Kontroll av rotfylld tand
En kontroll brukar göras när du följande gång kommer på undersökning. Tandläkaren undersöker den rotfyllda tanden och tar en röntgenbild på den.
Om rotfyllningen inte lyckas
Käkbenet utanför roten kan bli inflammerat. Det kan ske om rotfyllningen inte är tät och bakterier kommer in. Då blir tanden ofta öm och så småningom kan du få var vid rotspetsen. Det kan också göra ont.
Tandläkaren kan försöka göra om rotfyllningen om du har en vanlig fyllning i tandkronan. Går inte det får du remiss till en specialist.
Hos rotfyllningsspecialisten kan du få tre alternativ till behandling:
- Rotfyllningen görs om.
- Du får en så kallad rotspetsoperation. Det innebär att cirka tre millimeter av rotspetsen tas bort och en del av rotfyllningen görs om.
- Tanden tas bort.
Det finns nationella riktlinjer för tandvård
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.