Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid kärlkramp

Kärlkramp behandlas nästan alltid med olika läkemedel. Dessa kan minska besvär som bröstsmärta och andfåddhet när du anstränger dig. Dessutom kan risken för hjärtinfarkt i framtiden minska.

Man får oftast börja med läkemedel direkt när läkaren har konstaterat eller starkt misstänker kärlkramp. Detta gäller även om utredningen inte är helt avslutad med till exempel undersökningar som arbetsprov eller kranskärlsröntgen.

Läkemedel som används vid kärlkramp

Det här är läkemedel som kan användas vid kärlkramp:

  • Antikoagulantia
  • nitrater
  • betablockerare
  • kalciumflödeshämmare
  • blodfettsänkande läkemedel
  • ACE-hämmare.

Du kan läsa mer om de olika läkemedlen längre ner.

Vilket läkemedel som läkaren väljer kan bero på vilka besvär du har och om du har andra sjukdomar. Du kan behöva kombinera olika läkemedel. Prata med en läkare om du har funderingar om din behandling.

Ibland kan läkemedel ge biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Kontakta din läkare om du har besvärliga biverkningar. Du kan behöva få en annan dos, prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Läs mer om läkemedel som du tar genom munnen.

Antikoagulantia

Risken att få hjärtinfarkt ökar när du har kärlkramp. Risken för att detta ska hända kan minskas med bland annat läkemedel som kallas antikoagulantia.

Så här fungerar antikoagulantia

Antikoagulantia gör att blodet inte kan levra sig som det ska. Att blodet levrar sig och blir tjockt kan kallas att det koagulerar.

På så sätt motverkar de att blodproppar bildas och risken för hjärtinfarkt minskar. Det finns olika typer av antikoagulantia som verkar på olika sätt.

  • Trombocythämmande läkemedel förhindrar att blodplättarna klumpar ihop sig.
  • Vitamin K-hämmare minskar effekten av vitamin K, som behövs för att blodet ska levra sig.
  • NOAK – nya orala antikoagulantia hämmar ett ämne i blodet som behövs för att blodet ska levra sig.

Trombocythämmande medel är vanligt

Du som har kärlkramp får oftast ta en låg dos varje dag av det verksamma ämnet acetylsalicylsyra, ASA. Om du är överkänslig mot detta kan du få läkemedel som innehåller klopidogrel.

Vid så kallad instabil kärlkramp får du oftast en mer kraftfull blodförtunning genom en kombination av acetylsalicylsyra och klopidogrel eller ticagrelor. Detsamma gäller om du har en annan sjukdom där risken för hjärtinfarkt är stor. Du kan också få denna läkemedelskombination under de första månaderna efter en ballongvidgning.

Vanligen får du klopidogrel eller ticagrelor i några månader upp till något år efter en ballongvidgning eller efter en period av instabil kärlkramp. Därefter brukar behandlingen avslutas och du får fortsätta med enbart acetylsalicylsyra.

Ibland används vitamin K-hämmare eller NOAK

I vissa situationer kan det verksamma ämnet warfarin användas vid kärlkramp. Warfarin tillhör gruppen vitamin K-hämmare. Det används framför allt vid ökad risk för blodproppar, till exempel om du förutom kärlkramp även har förmaksflimmer som ökar risken för stroke. Även läkemedel ur gruppen NOAK används då.

Att tänka på när du använder antikoagulantia

En del andra läkemedel kan påverka behandlingen. Berätta för läkaren om du använder något av dessa läkemedel:

  • Inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel som tillhör läkemedelsgruppen NSAID. Exempel är läkemedel som innehåller de verksamma ämnena ibuprofen, naproxen eller diklofenak.
  • Växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört.

Rådgör alltid med en läkare innan du slutar med antikoagulantia. Risken för blodproppar ökar om du avslutar behandlingen. Det är därför viktigt att alltid tala om att du tar dessa läkemedel om du ska genomgå något kirurgiskt ingrepp, även hos tandläkaren.

Biverkningar

Eftersom läkemedlen tunnar blodet så finns alltid en ökad risk för blödningskomplikationer. De kan vara lindriga biverkningar till exempel blåmärken, men i vissa fall kan de vara allvarliga. Exempel är magblödningar.

Acetylsalicylsyra och NSAID kan leda till magbesvär, till exempel sveda i magen eller matstrupen. Ofta kan du ändå fortsätta med läkemedlet om du samtidigt skyddar magslemhinnan med läkemedel som minskar produktionen av magsyra. Exempel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet omeprazol.

Exempel på trombocythämmande läkemedel

Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra:

  • Trombyl.

Läkemedel som innehåller klopidogrel:

  • Plavix
  • Clopidogrel
  • Grepid
  • Cloriocard.

Läkemedel som innehåller ticagrelor:

  • Brilique.

Exempel på vitamin K-hämmare

Läkemedel som innehåller warfarin:

  • Waran 
  • Warfarin Orion, som inte innehåller färgämnet indigokarmin.

Exempel på NOAK – nya orala antikoagulantia

Läkemedel som innehåller apixaban:

  • Eliquis.

Läkemedel som innehåller dabigatran:

  • Pradaxa.

Läkemedel som innehåller rivaroxaban:

  • Xarelto.

Läkemedel som innehåller edoxaban:

  • Lixiana.

Nitrater

Nitrater finns i snabbverkande och i mer långverkande former.

Snabbverkande nitrater

Snabbverkande nitrater tar du under tungan om det är så kallade resoribletter, eller under läppen om det är så kallade buckaltabletter. De finns också som sprej, som tas under tungan.

Snabbverkande nitrater används för att häva akuta kärlkrampsanfall. Du märker effekten redan inom någon minut och smärta och tryck minskar. De verkar endast under kort tid och effekten varar upp till en halvtimme.

Du kan också ta de snabbverkande nitraterna i förebyggande syfte. Du som vet att du brukar få kärlkramp när du ska anstränga dig, kan ta en tablett strax innan du börjar. Buckaltabletter lägger du istället under läppen på liknande sätt. Dessa tabletter smälter inte utan tas ut ur munnen när ansträngningen är avslutad.

Du bör du alltid ha med dig snabbverkande nitrater om du har kärlkramp.

Långverkande nitrater

Långverkande nitrater tas i första hand i förebyggande syfte mot kärlkramp. De finns som tabletter, kapslar och plåster. Långverkande tabletter och kapslar tas oftast en gång om dagen. De får inte tuggas eller krossas.

Långverkande nitrater används ofta i kombination med betablockerare.

Så här fungerar nitrater

Snabbverkande nitratläkemedel tas upp i blodet via slemhinnan i munnen. Det verkar snabbt genom att vidga kroppens och hjärtats blodkärl. Genom att blodkärlen i kroppen vidgas avlastas hjärtmuskeln, syrebristen i hjärtat minskar och bröstsmärtorna släpper.

De långverkande nitraterna ger en mer långvarig avlastning av hjärtat som används förebyggande så att du inte ska få bröstsmärta vid ansträngning.

Att tänka på när du använder nitrater

Nitrater ska inte kombineras med läkemedel mot impotens. Om du gör det riskerar du att få ett kraftigt blodtrycksfall, som kan utlösa ett kärlkrampsanfall eller en hjärtinfarkt.

Avbryt inte en regelbunden behandling med långverkande nitrater på egen hand. En behandling bör avslutas i samråd med läkare.

Ibland kan du utveckla tolerans mot nitrater. Det innebär att dosen måste ökas för att läkemedlet ska ge samma effekt som den gjorde i början. Men om du följer läkarens dosering uppstår sällan sådana problem.

Snabbverkande tabletter ska förvaras i sin originalförpackning tills de används. Förvara inte tabletterna lösa, till exempel i fickan eller i en doseringsask. Om du gör det kan det verksamma ämnet avdunsta.

Det är viktigt att veta hur många doser du kan ta vid ett kärlkrampsanfall och när du ska söka vård. Oftast rekommenderas att du söker vård om smärtan inte avtagit inom 15 till 20 minuter efter att du har tagit läkemedlet. Du kan oftast ta en andra dos cirka fem minuter efter den första om denna inte har hjälpt. Detta förutsätter att du inte har blivit yr eller fått någon annan besvärande biverkan. Fråga din läkare om hur många doser det går att ta i samband med ett anfall av kärlkramp.

Biverkningar

Nitrater kan ge en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan bli röd i ansiktet.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan bli yr.
  • Du kan få sänkt blodtryck.
  • Du kan få hjärtklappning.

Ibland kan blodtrycksfallet bli så kraftigt att du svimmar. Därför är det bra om du sitter ner när du tar snabbverkande nitrater. Oftast minskar eller försvinner de andra biverkningarna efter någon veckas användning.

Exempel på snabbverkande nitrater

Läkemedel som innehåller glyceryltrinitrat:

  • Glytrin sprej
  • Nitrolingual sprej
  • Suscard buckaltabletter.

Exempel på långverkande nitrater

Läkemedel som innehåller isosorbidmononitrat:

  • Imdur
  • Ismo Retard
  • Isomex
  • Isonova
  • Isosorbidmononitrat 
  • Monoket OD.

Betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När du anstränger dig så ökar ditt blodtryck och hjärtat måste slå snabbare.

I blodkärlen och i hjärtat finns betareceptorer som tar hand om stresshormonerna. Betablockerande läkemedel blockerar receptorerna så att hormonerna har mindre effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen. Hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

Vilka betablockerare används vid kärlkramp?

Det finns två typer av betablockerare: icke-selektiva och selektiva. Vid kärlkramp, liksom vid högt blodtryck, används selektiva betablockerare i första hand. Ofta används något läkemedel som innehåller bisoprolol, atenolol eller metoprolol. 

Icke-selektiva betablockerare påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även luftvägarna och andra organ. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar. Därför ska du inte använda icke-selektiva betablockerare om du till exempel har astma.

De selektiva betablockerarna påverkar framför allt hjärtat och blodkärlen, men de kan även påverka luftvägarna något. Om du har astma bör du tala om det för läkaren. Du får då vara uppmärksam på eventuella försämringar av astman. Ofta kan du ändå ta betablockerare, men ibland kan medicineringen mot astma behöva ändras eller att du får byta till ett annat läkemedel.

Alla betablockerare verkar på ungefär samma sätt. Du kan ändå behöva byta till en annan typ av betablockerare om den du prövar först inte fungerar bra eller om du får biverkningar.

Att tänka på när du använder betablockerare

Betablockerare minskar antalet slag som hjärtat slår och sänker blodtrycket. Därför måste dosen noga prövas ut av läkare. Oftast börjar behandlingen med en låg dos som stegvis ökas.

Du ska inte på egen hand avbryta en behandling med betablockerande läkemedel. Blodtrycket kan stiga och hjärtat påverkas negativt om du gör det. En behandling med betablockerare bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Det är viktigt att läkaren får veta om att du har astma. Detta eftersom betablockerande läkemedel kan påverka luftrören.

Biverkningar

Betablockerande läkemedel kan ge en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan bli trött.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan bli yr.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan få kräkningar eller diarré.
  • Du kan få kalla händer och fötter.
  • Du kan få sömnproblem och mardrömmar.
  • Du kan få försämrad potens.

En del personer som använder betablockerare mot högt blodtryck och har ett friskt hjärta kan ibland uppleva att de inte har samma ork som tidigare. Om du har kärlkramp blir det oftast tvärtom, du kan anstränga dig mer än tidigare innan du får ont i bröstet. 

Exempel på betablockerare 

Läkemedel som innehåller atenolol:

  • Atenolol.

Läkemedel som innehåller bisoprolol:

  • Bisomyl
  • Bisoprolol
  • Bisostad
  • Emconcor.

Läkemedel som innehåller karvedilol:

  • Carvedilol 
  • Carveratio.

Läkemedel som innehåller metoprolol:

  • Bloxazoc
  • Metomylan
  • Metoprolol
  • Seloken
  • Seloken ZOC.

Kalciumflödeshämmare

Det måste finnas kalcium i blodet för att musklerna i hjärtat ska kunna fungera och dra ihop sig. Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna. Läkemedlen sänker pulsen och bromsar upp hjärtats arbete.

Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat går långsammare. Därmed minskas risken för kärlkrampsanfall.

Kalciumflödeshämmare påverkar inte kroppens kalkbalans.

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Det finns två typer av kalciumflödeshämmare.

Den ena påverkar främst hjärtats muskelceller. Exempel är läkemedel som innehåller de verksamma ämnena verapamil och diltiazem. Dessa läkemedel sänker pulsen, minskar hjärtats arbete, och sänker även blodtrycket. Om du har så kallad stabil kärlkramp kan de minska besvären lika mycket som betablockerare och de kan användas när betablockerare är olämpliga. Det kan vara exempelvis på grund av astma. De används även vid vissa former av för snabb hjärtverksamhet.

Den andra typen påverkar främst blodkärlen ute i kroppen och innehåller till exempel felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen. De kan användas både av den som har kärlkramp och den som har högt blodtryck. De kan kombineras med betablockerare.

Att tänka på när du använder kalciumflödeshämmare

Rådgör alltid med en läkare innan du avbryter en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare. Det är extra viktigt om du har kärlkramp. Om du avbryter behandlingen kan blodtrycket höjas och det kan leda till kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Biverkningar

Du kan få en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan bli röd i ansiktet.
  • Du kan få svullna fötter.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan bli trött.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan bli förstoppad.

Oftast går biverkningarna över efter några dagar. Men fötterna kan fortsätta vara svullna en längre tid.

Exempel på kalciumflödeshämmare 

Läkemedel som innehåller amlodipin:

  • Amlodipin
  • Amlodistad
  • Norvasc.

Läkemedel som innehåller diltiazem:

  • Cardizem
  • Cardizem Retard
  • Cardizem Unotard.

Läkemedel som innehåller felodipin:

  • Felodipin
  • Plendil.

Läkemedel som innehåller verapamil:

  • Isoptin
  • Isoptin Retard
  • Verapamil.

Blodfettsänkande läkemedel

Den vanligaste typen av blodfettsänkande läkemedel som används vid kärlkramp är de så kallade statinerna, och framför allt de som innehåller atorvastatin eller simvastatin. Det finns två huvudtyper av kolesterol i blodet. Statiner sänker framför allt halten av det skadliga så kallade LDL-kolesterolet.

Om du har kärlkramp och tar statiner motverkas åderförfettningen och risken för hjärtinfarkt minskar.

Statinerna sänker inte bara LDL-kolesterolet utan dämpar även inflammation och har andra effekter som kan vara bra för blodkärlen.

När används statiner vid kärlkramp?

Du får ofta börja en läkemedelsbehandling om du exempelvis har haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. Läkemedlen minskar risken för att du ska få sjukdomen igen.

Biverkningar av statiner

Du kan få en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan få ont i musklerna.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan bli förstoppad.

Läkemedlen kan även påverka levern och därför kan du få lämna ett blodprov innan behandlingen börjar, efter en tids behandling och om dosen ökas. Den allvarligaste biverkningen som är ytterst ovanlig är en muskelpåverkan och kan ge svåra njurproblem. Kontakta genast en läkare om du får mycket ont i musklerna eller får plötslig muskelsvaghet.

Exempel på statiner 

Läkemedel som innehåller atorvastatin:

  • Atorbir
  • Atorvastatin
  • Lipitor
  • Lipistad.

Läkemedel som innehåller pravastatin:

  • Pravastatin.

Läkemedel som innehåller rosuvastatin:

  • Crestor
  • Rosuvastatin.

Läkemedel som innehåller simvastatin:

  • Simidon
  • Simvastatin
  • Zocord.

Exempel på kolesterolupptagshämmare

För att uppnå en tillräcklig sänkning av kolesterolnivåerna, LDL räcker det inte alltid med en statin. Man kombinerar då ofta med en kolesterolupptagshämmare.

Läkemedel som innehåller ezetimib:

  • Ezetrol.

PCSK-9 hämmare

De här läkemedlen bygger på så kallade monoklonala antikroppar som även kallas biologiska läkemedel. 

Läkemedlen är mycket kraftfulla för att sänka LDL-kolesterolet. De används i speciella tillfällen där det inte är tillräckligt att behandla med statiner och ezetimib. Du tar läkemedlet som en spruta.

Läkemedel som innehåller evolocumab:

  • Repatha.

Läkemedel som innehåller alirocumab:

  • Praluent.

Ibland behövs andra typer av blodfettsänkande läkemedel

Andra typer av blodfettsänkande läkemedel används ibland som tillägg när statiner inte ger tillräcklig effekt. Det kan vara vid ovanligare former av blodfettsrubbningar eller när du inte tål statiner. Ibland kan olika läkemedel behöva kombineras.

De andra grupperna av blodfettsänkande läkemedel är:

  • fibrater
  • resiner
  • kolesterolupptagshämmare.

Kolesterolupptagshämmare sänker LDL-kolesterolet i blodet, och nyligen har forskning visat att det minskar risken att få hjärtinfarkt eller risken att dö av hjärtsjukdom ytterligare om man kombinerar med en statin.

Exempel på fibrater

Läkemedel som innehåller bezafibrat:

  • Bezalip
  • Bezalip Retard.

Läkemedel som innehåller gemfibrozil:

  • Gemfibrozil
  • Lopid.

Läkemedel som innehåller fenofibrate:

  • Lipanthyl.

Exempel på resiner

Läkemedel som innehåller kolestyramin:

  • Kolestyramin
  • Questran och Questran Loc.

Läkemedel som innehåller kolestipol:

  • Lestid.

Läkemedel som innehåller kolesevelam:

  • Cholestagel.

ACE-hämmare

Angiotensin-2 är ett ämne i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym som heter angiotensin converting enzyme, och förkortas ACE. Om du tar läkemedel som hämmar enzymet, så kallade ACE-hämmare minskar halten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen i kroppens små pulsådror och blodtrycket minskar.

När används ACE-hämmare vid kärlkramp?

ACE-hämmare används framför allt vid högt blodtryck och hjärtsvikt. Ibland kan du ha kärlkramp samtidigt med hjärtsvikt. Hjärtsvikt kan upptäckas med hjälp av en ultraljudsundersökning av hjärtat. Ibland kan då ACE-hämmare kombineras med de andra läkemedlen mot kärlkramp. Även efter hjärtinfarkt kan behandling med ACE-hämmare vara aktuell.

Att tänka på när du använder ACE-hämmare

Eftersom ACE-hämmare sänker blodtrycket är det vanligt att börja ta dem i låg dos och sedan öka dosen gradvis. Du kan få blodtrycksfall som kan göra att du blir yr och kanske svimmar om du börjar med för höga doser.

Kontakta genast en läkare om du får nässelutslag eller buksmärtor. Det gäller också om du samtidigt får klåda på läppar eller i ögonen, svårt att svälja eller andningssvårigheter när du använder läkemedlen. Då bör du genast kontakta läkare och inte ta fler doser.

ACE-hämmare ökar risken för yrsel på grund av plötsligt blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för det är störst i början av behandlingen. I samband med att kroppen förlorar vatten och salter vid diarré eller kräkningar, finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll med behandlingen i ett par dagar. Gör alltid uppehåll i samråd med läkare.

En ovanlig men allvarlig biverkan som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Det innebär en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta kommer svullnaden i ansiktet, tungan eller svalget. Då ska du sluta ta läkemedlet omedelbart och genast kontakta läkare. Om du får magsmärtor när du tar ACE-hämmare kan det bero på samma slags svullnad i tarmens slemhinnor.

Biverkningar

Du kan få en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan få besvär av torrhosta.
  • Du kan bli yr.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan få hudutslag.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan få magont, kräkningar eller diarré.

Exempel på ACE-hämmare

Läkemedel som innehåller kaptopril:

  • Captopril.

Läkemedel som innehåller enalapril:

  • Enalapril
  • Renitec.

Läkemedel som innehåller lisinopril:

  • Lisinopril
  • Zestril.

Läkemedel som innehåller ramipril:

  • Ramipril
  • Triatec.

ACE-hämmare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär en kombination av den ACE-hämmare ofta tillsammans med en mindre dos av hydroklortiazid som är ett vätskedrivande ämne.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan