VANLIGA BESVÄR OCH SJUKDOMAR HOS BARN

Feber hos barn

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner, som orsakas av virus eller bakterier. Barn får lätt feber, men det behöver inte betyda att de är särskilt sjuka. Det viktiga är hur barnet mår i övrigt.

Feber innebär att kroppens temperatur blir högre. Kroppstemperaturen kan variera något mellan olika barn. Det brukar räknas som feber om temperaturen är 38,0 grader Celsius eller högre.

Det viktiga är att fokusera på hur barnet mår i övrigt.

Feber kan vara ett tecken på en allvarligare sjukdom, men det är ovanligt.

Högre kroppstemperatur

När barn får feber är det vanligt att de beter sig annorlunda än vanligt, till exempel sover annorlunda eller är gnälliga.

En del barn kan bli tillfälligt förvirrade när de har feber. Det brukar kallas att de yrar. De kan se, höra och känna saker som inte finns i verkligheten eller uppfatta omgivningen på ett annorlunda sätt. Både du och barnet kan tycka att det är obehagligt, men förvirringen är ofarlig och brukar gå över efter en stund.

Så tar du tempen

Det finns flera sätt att mäta barnets temperatur, men alla är inte säkra.

Du kan mäta tempen i örat eller stjärten. Barn upp till ett år har ofta trånga hörselgångar, därför kan det vara mer pålitligt att ta tempen i stjärten under det första året.

Termometrar finns att köpa på apotek. För att mäta i örat behöver du en särskild örontermometer. Läs anvisningarna på förpackningen eller be personalen på apoteket om råd.

Låt barnet om möjligt först vila i en halvtimme, innan du mäter temperaturen. Använd samma mätmetod varje gång. Ta tempen på morgonen och på eftermiddagen och skriv upp resultaten.

Så mäter du i örat

Sätt ett engångsskydd över örontermometerns lins.

Dra försiktigt barnets öra uppåt och bakåt innan du för in termometern. Det är viktigt att du placerar termometern så att hörselgången i örat sluter tätt om den. Annars kan du få för låga värden.

Linsen når inte ända in till trumhinnan, utan det är värmen från trumhinnan inne i örat som mäts.

Så mäter du i stjärten

Sätt lite fet salva eller olja på termometern så att den lättare glider in i ändtarmsöppningen. Termometern ska föras in en till två centimeter för att temperaturen ska kunna mätas korrekt. På barn upp till sex månader förs endast den yttersta spetsen in.

Det är viktigt att barnet ligger stilla när tempen ska tas, för att inte göra sig illa.

Gör ren termometern efter varje användning.

När och var ska jag söka vård?

Febern i sig är inte farlig, utan det är orsaken till febern som barnet kan behöva träffa en läkare för.

Feber hos barn bedöms lite olika beroende på hur gammal barnet är.

För alla åldrar gäller att du ska kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har feber i mer än fyra dagar.

För yngre barn ska du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande gäller:

  • Barnet är yngre än tre månader och har en temperatur på 38,0 grader eller högre.
  • Barnet är yngre än sex månader och har en temperatur på 39,0 grader eller högre.
  • Barnet är mellan sex månader och två år och har en temperatur på 39,0 grader eller högre utan att samtidigt ha några förkylningsbesvär.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen eller jourmottagningen öppnar.

Ring alltid först

Har barnet symtom ska du alltid ringa vårdmottagningen först, i stället för att åka dit direkt. Det finns rutiner för hur ni ska tas emot, för att undvika att smitta andra.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral, barnläkarmottagning eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Barnet har en temperatur på 41,0 grader eller högre.
  • Barnet har feber och verkar väldigt sjuk.
  • Barnet har feberkramp för första gången.
  • Barnet har feber och verkar ha ont någonstans eller gråter otröstligt.
  • Barnet vill inte dricka alls eller har tecken på uttorkning, till exempel är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt.

Om det är stängt på vårdcentralen, barnläkarmottagningen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ska barnet stanna hemma?

Barn som har symtom på förkylning ska stanna hemma från förskola, skola eller annan barnomsorg. Det gäller även om symtomen är lindriga. Barnet ska stanna hemma tills hen är frisk och sedan två dagar till. Symtomen kan bero på covid-19. Därför är det viktigt att följa rådet att stanna hemma, så att andra inte blir smittade.

Vad kan jag göra själv för att hjälpa barnet?

Ett barn som har feber behöver få vara hemma för att vila och återhämta sig. Hen behöver inte vila i sängen, men ska inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket hen orkar vara uppe.

Barn med feber ska dricka ofta

Ett barn som har feber behöver dricka mer än vanligt. Annars kan hen lätt bli uttorkad. Ge barnet till exempel vatten, saft eller juice. Om barnet har druckit för lite kan hen bli trött, hängig och kissa mindre än vanligt. Ett barn ska kissa flera gånger per dag.

Ibland vill barn med feber inte äta vanlig mat. Det är ingen fara om barnet har lite minskad aptit under några dagar. Ge barnet sådant som hen tycker om att äta och dricka.

Gör det bekvämt för barnet

Det är vanligt att barn huttrar och fryser när febern stiger. De kan också svettas. Försök att anpassa kläder och sängkläder efter barnets temperatur.

När barnet har hög feber kan det vara skönt om det är svalt i rummet. Men det ska inte vara kallt. Du kan ta av filtar och täcken korta stunder, eller låta barnet sova med ett tunt lakan i stället för täcke.

Ge läkemedel mot feber vid behov

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.

Du kan ge receptfria febernedsättande läkemedel om barnet är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.

Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

  • Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. 
  • Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen.
    Ge inte ibuprofen vid vattkoppor på grund av risk för komplikationer.

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel munsönderfallande tabletter och lösning. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Undvik att ge vissa läkemedel

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.

Läs mer på 1177.se

Att ge läkemedel till barn

Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta

Behöver barnet antibiotika?

Ibland kan barnet få antibiotika för att behandla den infektion som orsakar febern. Antibiotika kan hjälpa om infektionen orsakas av bakterier, men inte om den orsakas av virus.

Kan feber hos barn förebyggas?

Den vanligaste orsaken till feber är att barnet har en infektion som beror på virus eller bakterier. Feber kan i sig inte förebyggas men du kan minska risken för att barnet smittas av infektioner. Infektioner smittar genom mycket små droppar i luften och vid kroppskontakt.

Det är svårt att undvika att barn smittas, men det finns sätt att minska risken för att smittor sprids:

  • Tvätta dina egna och barnets händer ofta. Före och efter varje måltid och efter toalettbesök.
  • Lär barnet att nysa och hosta i armvecket.
  • Lär barnet att inte peta sig i näsan eller ögonen, eftersom virus lättast fastnar där.
  • Låt barnet vara utomhus så mycket som möjligt, även på vintern. Virus sprids lättare inomhus.

Tobaksrök leder till fler luftvägsinfektioner

Barn som är i miljöer där de andas in tobaksrök får oftare infektioner i luftvägarna än barn i rökfria miljöer. Tobaksrök kan påverka slemhinnan i luftvägarna så att en infektion lättare uppstår. Undvik miljöer där människor röker.

Små barn får ofta infektioner

Barn har lättast att få infektioner mellan sju och arton månaders ålder. Upp till sex månader har barn ett visst medfött skydd i form av antikroppar som de får från mamman under slutet av graviditeten.

Barn upp till cirka två eller tre år kan ha upp till tolv virusinfektioner per år.

Undersökning för att hitta orsaken till febern

Läkaren undersöker först hur barnet mår. Barnet och du får berätta om hur det känns. Barnet kan oftast sitta i ditt knä medan läkaren tittar i halsen och öronen och lyssnar på hjärtat och lungorna. Läkaren känner även på halsen och nacken. Ibland får barnet ligga ner och läkaren känner på magen. Ibland undersöker läkaren också muskler och leder.

Läkaren kan ibland behöva ta prover för att undersöka vilken slags infektion barnet har. Ett svalgprov kan visa om barnet har streptokocker, så kallade halsflussbakterier. Ibland får barnet lämna ett urinprov. Ibland tas ett blodprov genom stick i fingret eller i armvecket.  

Om det behövs får barnet remiss till en barnklinik, där det ibland görs fler undersökningar.

Så fungerar feber

Kroppen styr sin egen temperatur och fungerar bäst med en temperatur på mellan 36,0 och 38,0 grader. Kroppstemperaturen varierar över dygnet. Den är vanligtvis lägst på natten och högst på eftermiddagen.

Feber är kroppens normala reaktion på infektioner, som orsakas av virus eller bakterier. För att försvara sig mot virus och bakterier höjs temperaturen. Virus och bakterier förökar sig sämre i temperaturer över 37,0 grader.

Feber är vanligt vid virusinfektioner som förkylning, hosta och ont i halsen.

Feberkramp är ovanligt

Det händer att barn får feberkramper när de har feber. De flesta barn får aldrig kramp, även om febern blir hög. Det kan se obehagligt ut när barnet får kramp, men det är ofarligt.

När ett barn får feberkramp för allra första gången ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Det behövs för att utesluta att krampen har andra orsaker än bara febern.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du eller barnet inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk vid en hörselnedsättning

Om det behövs hjälpmedel ska ni få information om vad som finns och hur ni får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sina vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Till toppen av sidan