BARNETS UTVECKLING

Barnets utveckling 5-6 år

I den här åldern är barnet på väg mot nya utmaningar och kan pendla mellan att känna sig stor och liten. Många tycker om att berätta egna sagor, spela spel och pyssla. De behöver också större ytor att röra sig på när kroppen växer.

Femåring som klättrar på en lekplats. Fotografi.

Alla barn är unika och utvecklas olika. Men det finns vissa egenskaper som är vanliga och typiska för de flesta barn i en åldersgrupp. Här beskrivs dessa.

Det kan skilja sig mycket åt hur barn utvecklas. För att förstå och känna igen ditt barn kan du kanske också behöva läsa om barnets utveckling 4-5 år eller om barnets utveckling 6-7 år.

Utvecklingen går olika fort i olika perioder

Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon.

Utveckling är både roligt och jobbigt för barnet. Det gör att hen ibland kan bli orolig, få förändrat humör och behöver mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.

Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara att barnet är född för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du behöver vara aktiv i barnets utveckling

Barnet är fortfarande beroende av vuxna, men tänker och agerar också mer självständigt. Hur barnet mår och utvecklas påverkas mycket av hur du och andra som är viktiga för barnet ger närhet, uppmärksamhet och det barnet visar att hen behöver.

Barnet får nu också allt fler förebilder som hen kan ta efter. Det kan till exempel vara kompisar, personal i förskolan och skolan, ledare på fritidsaktiviteter och sådant som hen ser och hör i media.

Du är den stora tryggheten. Du läser böcker, nattar, väcker, tröstar och lagar mat. Men du kan också dra dig tillbaka lite längre stunder när barnet sköter sig själv, till exempel på barnkalas. Även om barnet nu kan göra många saker på egen hand, behöver det alltid finnas en vuxen som har uppsikt över hen.

Vad barnet tänker, förstår och känner

Nu börjar barn att bättre kunna skilja på fantasi och verklighet. Barnet förstår mer att rollekar och fantasilekar är just lekar. Ett exempel är att många barn i den här åldern slutar tro på tomten. Allt eftersom ersätts en tro på olika sagoväsen med mer rimliga förklaringar.

Redo att träna på skoluppgifter

Barnet blir bättre på att resonera och dra slutsatser om saker. Barnet kan nu också sitta stilla lite längre stunder och ha uppmärksamheten på en och samma sak.

I 5-årsåldern är barn väldigt bra på att känna igen saker som de redan har sett. Däremot är det svårare att komma ihåg saker utan att få se dem igen. Det beror på att barnet sällan använder minnesregler för att komma ihåg saker, som att exempelvis repetera kunskap tyst för sig själv eller dela upp saker i grupper som hen kommer ihåg. Äldre barn och vuxna har däremot olika minnesknep som 5-6-åringen inte har än.

Barnet lär sig fortfarande mest i leken och i det som händer i vardagen. Men hen är nu redo att börja träna på uppgifter av ”skoltyp”.

Känslor, empati och moral

Nu har barnet lärt sig mycket om olika känslor. Hen kan både prata om dem och anpassa sig till vad andra känner. Det är också lättare för barnet att själv hantera egna starka känslor. Men hen behöver fortfarande ofta stöd och tröst från vuxna.

Ett barn i 5-årsåldern är också mer medveten om sig själv. Det innebär att barnet kan koppla ihop känslor med sig själv, och upptäcka känslor som hen själv har. Samtidigt kan barnet allt mer leva sig in i andras tankar och känslor. Det kallas för empati. Det är viktigt för utvecklingen av moralen, att kunna resonera om ”rätt” och ”fel” och ”gott” och ”ont”.

Barnet börjar bli allt mer medveten om hur hen kan påverka andra, och hur andra reagerar när hen blir ledsen, arg eller glad.

Förstår att hen inte längre är i centrum av allt

I 5-årsåldern utgår barnet fortfarande mest från sig själv, men förstår bättre att hen inte är världens medelpunkt. Det kan kännas både omvälvande och oroande.

Barnet kan ha mardrömmar ibland och vilja vara nära dig på natten.

Regler och överenskommelser är viktiga

I den här åldern brukar barnet tycka att det är viktigt med rutiner, rättvisa och överenskommelser. Barn brukar tycka det är roligt att spela kort eller spel, och då kan detta bli extra tydligt. Det är viktigt med regler och turordning.

Hjälp barnet när hen har motgångar

När barnet blir mer medveten om sig själv blir hen ofta också mer känslig och kan få skuldkänslor för att misslyckas eller göra fel. Då kan det vara bra att stötta barnet att våga igen, även om hen tycker det är läskigt.

Humöret kan växla snabbt och barnet kan ha svårt att ta motgångar. Om hen tycker att någon är dum eller om hen själv inte klarar vissa saker kan det leda till besvikelse. Många barn i den här åldern har helt slutat att ha vredesutbrott, men det förekommer. Föreslå då andra saker som hen kan göra. Skäll inte när något går fel. Stötta barnet och visa att du tar hens starka känslor på allvar.

Börja förskoleklass

Det kan vara stor skillnad att börja i förskoleklass mot att ha gått i förskola, i familjedaghem eller ha varit hemma. Att börja skolan innebär att det förväntas att barnet ska klara av att bland annat passa tider, förstå instruktioner och hålla reda på sina kläder och saker.

Förändringen kan vara både härlig, spännande och utmanande. Hur barnet upplever att börja i skolan beror bland annat på barnets personlighet och var hen befinner sig i sin utveckling. Hur situationen är på skolan har förstås också betydelse.

Att hjälpa barnet att få kompisar och känna att hen trivs i klassen är bra både för hur hen mår och kommer att kunna lära sig. Att barnet trivs i skolan är viktigare än vad hen presterar i skolväg. Barn som har lite svårare att hitta kompisar i förskoleklassen behöver få hjälp att umgås med andra barn.

Barn i den här åldern värderar sällan sig själva och andra utifrån vad de presterar. Att vara en del i den social gemenskapen är däremot viktigt.  

Kan behöva vara liten

Under dagen kan barnet anstränga sig för att vara duktig och försöka klara av kraven, för att efter skolan behöva vara liten och inte klara av samma saker. Att barnets humör växlar kan bero på att hen är trött. Precis som vuxna behöver barn en hel del obokad tid utan krav för att återhämta sig. Du kan behöva ta det lite lugnare med fritidsaktiviteter i samband med att barnet ändå får stora förändringar i vardagen.

Vanligt att barn kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barn gör detta:

  • Går på toaletten själv, men kan behöva hjälp att torka sig.
  • Vet hela sitt namn, och en del av sin adress.
  • Kan skilja på fantasi och verklighet.
  • Är intresserad av moralfrågor, rätt och fel, regler och överenskommelser.
  • Börjar intressera sig för vad klockan är.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Ha picknick i trädgården eller i parken. Det behövs inte så mycket, det kan räcka med till exempel en filt och ett äpple. Ni kan också ha picknick inomhus.
  • Klipp ut bilder på djur, figurer, platser eller människor. Lägg bilderna upp och ner och fråga: "Vad skulle du göra om du var en…?" Låt barnet vända på en bild, avsluta meningen, och berätta vad hen skulle göra då.
  • Prata gärna om känslor med ditt barn. Sätt namn på känslorna och förklara dem. Ta gärna exempel från barnets eller ditt eget liv. Var varm, vänlig och engagerad när ni pratar om känslor. Det hjälper barnet att bli duktigare på att förstå känslor. Att förstå känslor gör det lättare att leka med andra barn.

Hur barnet är med andra - social utveckling

Barn i 5-årsåldern trivs när de leker och är tillsammans med andra. De flesta gillar att samarbeta och ta ansvar och är ofta omtänksamma mot andra, både hemma och i förskolan eller familjedaghemmet.

Vänner blir viktigare

Barn i den här åldern förstår att det är något särskilt att vara vänner. Barnet hälsar mer glatt på barn som hen tycker är sina vänner. Hen ger också mer beröm till en vän, och hen lyssnar ofta mer till vänner. Vänner är viktiga, och det är jobbigt att inte ha vänner.

Vänskap kan växla snabbare än hos äldre barn. Om en kompis gör något dumt kan barnet sluta tycka att hen är en kompis, åtminstone tillfälligt.

Låt barn leka med den de helst vill

Det är vanligt att flickor leker mer med flickor och pojkar mer med pojkar. Att det är så beror både på biologi och kultur. Barn får i hög grad sina idéer om vad som är ”flickigt” och ”pojkigt” från samhället de lever i. Barn mår bättre av att få leka med den eller de som hen föredrar än av att anpassa sig till vad vuxenvärlden anser.

Det är viktigt att låta barnet vara sig själv och få vara med det barn hen helst vill. Särskilt svårt är det ofta för pojkar som vill vara ”flickiga”, och leka med flickor. Du kan behöva stå upp för hen, och vara uppmärksam så att barnet behandlas med samma respekt som andra barn.

Språk, tal och kommunikation

Många barn i 6-årsåldern kan mellan 10 000 och 15 000 ord. De kan använda mycket grammatik på rätt sätt. Barn förstår att vissa bokstäver och vissa ljud hänger ihop. De kan försöka stava enkla ord, och en del barn börjar läsa lite grann. Många barn tycker om att hitta på korta sagor och förstår att berättelser ska ha en början, en mitt och ett slut.

Tolkar ofta saker bokstavligt

Mycket av språket tolkas fortfarande bokstavligt. Vuxna pratar till exempel ibland slarvigt och överdrivet om hot och våld när de är upprörda, till exempel i trafiken. För femåringen kan vuxnas hot mot andra tolkas bokstavligt, och därför ska du vara väldigt sparsam med ovårdat språk i barns närvaro.

Även hot som riktas mot barnet ska alltid undvikas, till exempel den vanligt förekommande ”jag lämnar dig i affären om du inte slutar bråka och kommer med nu.” Barn blir rädda och förtvivlade av sådana hot eftersom de tror att du verkligen skulle kunna lämna dem ensamma.

Även om språket utvecklas väldigt mycket, är det fortfarande begränsat. Barnet har svårt att beskriva saker som hen har sett, men som inte andra har sett. Det är också svårt för barnet att ge enkla vägbeskrivningar, liksom att få beskrivningar och kunna följa dem. Det är till exempel inte alls säkert att en femåring hittar hem själv från en lekplats, även om vägen är enkel och du beskriver den tydligt.

Att förklara varför andra tänker och känner som de gör är jobbigt för barnet. Det är också svårt att ta eget ansvar för att hålla igång en diskussion en längre stund. Men barnet har nu lättare att turas om att prata i samtal. Hen kan lyssna mer på andras synpunkter, och svara på ett lämpligt sätt.

Om barnet har flera språk

Om barnet hemma har hört och talat två språk eller fler under uppväxten och fått öva tillräckligt på dem, kan hen i den här åldern uttala ord och ljud korrekt i alla språken.

Pratar ofta och gärna

Prat betyder många olika saker. Det är bland annat ett sätt att vilja bli sedd. Barnets självkänsla blir starkare när du lyssnar. Att lyssna är att visa att både barnet och vad hen har att säga är viktigt och värdefullt.

För att barnet ska lära sig att sätta ord på känslor, är det bra att låta känslor vara en viktig del när ni pratar. En sagostund på kvällen när ni får vara tillsammans i lugn och ro är värdefull för både barnet och dig. Det är också ett bra tillfälle att prata om olika känslor.

Ibland pratar barnet högt för att styra sina egna handlingar. Barnet riktar då pratet till sig själv. Att prata högt för sig själv hjälper barnet att lösa praktiska problem, men också att ta hand om sina känslor. 

Skärmar och olika medier

Du sätter gränser kring och lär barnen att hantera olika media. Du tar de beslut för ditt barn som du tror blir bäst. Det är bra att undvika extremer. Att aldrig låta ett barn komma i närheten av en skärm kan ge ett underläge gentemot andra barn. Att ge barn obegränsad tillgång till skärm är skadligt, eftersom det tar tid från fysisk aktivitet, lek, och andra uppgifter. Det är också dåligt för barns kroppar att sitta passiva med en skärm för långa stunder.

Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Barn behöver röra sig mycket och vara aktiva. Det största problemet med skärmar är att de tar för mycket tid från annat som barn behöver mer.

Det finns olika uppfattningar om hur tv och dataspel påverkar barn. Vissa åldersanpassade tv-program, tv-spel och datorspel kan i den här åldern vara roliga och lärorika. I den här åldern stöter de flesta barn till exempel på skärm som pedagogiskt redskap i förskolan eller skolan.

Tänk på att ha samma uppsyn över ditt barn när hen har skärmtid som vid alla andra typer av aktiviteter.

Ta hänsyn till barnets ålder och personlighet

Fundera över vad du tycker att ditt barn är mogen att klara av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Anpassa det barnet får se efter hens personlighet. Titta tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Tänk på att barn kan bli rädda för sådant som du inte tror att de blir rädda för.

Tidsbegränsa barnets skärmtid. Ett tydligt sätt är att till exempel ställa en äggklocka på ringning. Hjälp barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar, och när klockan ringer ska vi stänga av”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Ju yngre barnet är, desto mindre tid med olika medier behöver hen. Det går inte att säga något som gäller alla barn om lagom skärmtid i olika åldrar. En rekommendation är att barn i den här åldern kan använda skärm kortare stunder, som mest upp till en timme men helst kortare. Barn ska inte ha egen tillgång till social media. Du kan ibland visa dem bilder eller filmer från social media som du själv har valt ut eller godkänt.

Låt inte barn se nyhetsprogram, vuxenfilmer eller spela spel med våld. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att sluka så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

  • Bildar fullständiga meningar som i stort sett är grammatiskt riktiga.
  • Ställer frågor som Hur långt? Hur stort? Hur högt?
  • Vill kunna skriva sitt eget namn.
  • Lever sig in i och berättar sagor med en början, en mitt och ett slut.
  • Gillar roliga historier, rim och ramsor.

Tips på roliga saker att göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Läs böcker tillsammans.
  • Låt barnet vara delaktig i sagor. När du läser sagor kan det vara roligt att ibland avbryta berättelsen och låta barnet berätta slutet utifrån sin egen fantasi.
  • Skriv ner en av de sagor som barnet berättar. Låt hen sedan rita bilder till sin berättelse. Den boken blir värdefull att spara.
  • Gör en klocka tillsammans. Använd kartong, tuschpennor, sax och en klämma.
  • Ge barnet möjlighet att sortera, gruppera, matcha ihop och räkna saker. Hen kan till exempel para ihop strumpor och lägga bestick i lådor. Prata om vad barnet gör och benämn kategorierna.

Kroppen och hur barnet rör sig

Nu växer och utvecklas kroppen snabbt. Barnet behöver större ytor för att kunna röra sig mer. Armar och ben växer, och kroppen förändras genom att den inte längre har det yngre barnets runda kroppsform.

Barnet kan bli lite fumligare i sina rörelser en tid.

Det är bra att låta barnet använda alla muskler i kroppen. Nu kan hen till exempel hoppa hopprep, springa, kasta, studsa och fånga boll, klä sig själv, knäppa knappar fram och öva på att knyta skorna.

När barn börjar i skolan är de ofta bra på att röra sig. Många barn kan gå balansgång, slå kullerbytta och cykla. En del lär sig simma, åka skridskor, skidor och stå på huvudet.

Barnet kan inte hantera att vara i trafiken

En 5-åring har längre reaktionstid än en vuxen. Det påverkar till exempel hur barnet kan hantera trafik när hen är ute och cyklar.

För att vara i trafiken krävs också mognad och erfarenhet som barnet inte har än på flera år.

Går på toaletten själv men behöver lite hjälp

Barn klarar av att gå på toaletten själva men kan behöva hjälp att torka sig. En del barn kissar i sängen. Om det händer ofta kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC, för råd.

Barnet har lättare att använda fingrar i små rörelser

Barnet behöver stunder då hen är stilla och kan koncentrera sig. Ett sätt är att pyssla. Fingrarna har blivit längre och barnet har lättare att göra små rörelser. Många 5-åringar kan klippa med sax efter en markerad linje, trä halsband av småpärlor, rita detaljer och forma figurer och mönster i lera Barnet brukar kunna hålla pennan mellan tumme och pekfinger.

Orkar inte alltid koncentrera sig

Barn i den här åldern koncentrerar sig för att kunna göra saker koordinerat, och det orkar de inte alltid. Då kan de i stället upplevas som lite rastlösa och okoordinerade i sina rörelser

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

  • Klär på sig själv.
  • Sparkar och studsar en boll.
  • Lär sig att simma.
  • Hoppar på ett ben.
  • Knäpper knappar.
  • Cyklar, åker skidor och skridskor.
  • Ritar detaljerade teckningar.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Lek Följa John, hela havet stormar eller andra lekar som går ut på att härma rörelser. Hjälp barnet att cykla på en tvåhjuling eller åk ut på cykeltur tillsammans.
  • Låt barnet klippa ut bilder ur gamla tidningar. Tänk på om barnet är högerhänt eller vänsterhänt, så att hen får rätt sax.
  • Bygg olika konstruktioner av papper, till exempel genom att vika enkla pappersflygplan.
  • Lek dansstopp. Låt barnet börja dansa när du sätter på musik. När du stoppar ska hen omedelbart sluta dansa och stå alldeles still, ända tills du sätter på musiken igen.

Om du behöver stöd

Sök hjälp om du behöver stöd eller har frågar. Eller om du känner oro för ditt barns utveckling.

Här är några exempel på vad du kan göra:

  • Prata med exempelvis vänner och närstående.
  • Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om barnet ännu inte har börjat skolan.
  • Prata med förskolan eller familjedaghemmet, om barnet inte har börjat skolan.
  • Kontakta elevhälsan, om barnet har börjat skolan. Läs mer om elevhälsan.
  • Kontakta en vårdcentral.
  • Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.
Till toppen av sidan