Förbered ditt läkarbesök - tio tips

Skriv ut (ca 6 sidor)

Genom att förbereda dig kan du vara delaktig i din vård och tillsammans med vårdpersonalen komma fram till den vård som passar dig bäst. Grunden till en trygg och säker vård är en väl fungerande dialog mellan dig och vårdpersonalen.

Skriv ut

1. Välj vilken vårdmottagning du ska gå till

1. Välj vilken vårdmottagning du ska gå till

Du kan själv välja vilken vårdmottagning du ska kontakta när du ska söka vård. Du kan välja vårdmottagning i hela landet, oavsett var du är folkbokförd.

Du kan välja vårdgivare både inom primärvården, till exempel vårdcentral, och inom öppen specialiserad vård, till exempel en barnmottagning. Till den specialiserade vården kan du behöva en remiss.

Om du väljer en ny vårdcentral eller specialistmottagning kan personalen där inte automatiskt se dina journaler som du har hos tidigare vårdgivare. Om du vill att din nya vårdgivare ska kunna se dem måste du godkänna det. Prata med din nya vårdgivare om hur det går till.

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta för att få kontakt med vården. Vårdgarantin gäller inte om du väljer vård i ett annat landsting. 

Skåne

Ta med dig legitimation

Du behöver ta med dig din legitimation när du besöker vården. Personalen måste vara säker på vem du är och att dina uppgifter dokumenteras i rätt patientjournal.

Fäll ihop

2. Se till att du förstår

2. Se till att du förstår

När du är hos läkaren är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Vårdpersonalen ska se till att du förstår informationen, till exempel hur läkemedel ska tas. Det viktigaste kan du be att få nedskrivet. Du kan också be om att få ett nytt möte med vårdpersonalen för att få svar på dina frågor.

All information ska vara anpassad efter dig. Har du svårt att förstå eller tala svenska kan du be att få hjälp av en tolk. Det gäller även om du har en hörselnedsättning, synnedsättning eller dövblindhet och behöver tolk. Tala om att du behöver tolk när du kontaktar en mottagning inför ett besök.

Barn ska få vara delaktiga i den vård de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation, utan det avgörs utifrån barnets mognad och vårdsituationen.

Vårdpersonalen ska även lämna information till en närstående om du har svårt att ta del av den, till exempel på grund av demens.

Fäll ihop

3. Berätta själv och ställ frågor

3. Berätta själv och ställ frågor

Inför ett besök är det bra att du förbereder dig och tänker igenom vad du vill berätta och få svar på. Berätta för läkaren vilka förväntningar du har på besöket och om det är något särskilt du oroar dig för. Skriv gärna ner dina frågor så är det lättare att komma ihåg dem. Du kan också be någon annan skriva ner dem.

Här är några förslag på vad du kan skriva ner i förväg:

  • Vilka besvär du har.
  • När besvären började och vad som gör att de känns mer eller mindre.
  • En lista på de läkemedel du använder, inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel.
  • Om du har eller har haft allvarliga sjukdomar.

Ett annat bra sätt att komma ihåg är att föra dagbok över dina besvär. Du kan till exempel skriva i vilka situationer du får besvären, hur de känns och var det gör ont.

Fäll ihop

4. Du ska vara delaktig i din vård

4. Du ska vara delaktig i din vård

Du har rätt att tycka till om din vård och vara med och bestämma där det går. För att kunna vara delaktig ska du få individuellt anpassad information om följande:

  • Ditt hälsotillstånd.
  • Vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns, och fördelar och nackdelar med dessa.
  • Vilka risker och biverkningar som finns med undersökningarna och behandlingarna.
  • När du kan förvänta dig att få vård.
  • Hur den förväntade vården eller behandlingen ser ut.
  • Eftervård, det vill säga vilken vård och omsorg du behöver efteråt.
  • Vad du kan göra för att förebygga att bli sjuk eller att skada dig.
  • Du ska få information om vilka hjälpmedel som finns, om du behöver det.
Fäll ihop

5. Inför undersökningar och behandlingar

5. Inför undersökningar och behandlingar

När du har fått en diagnos finns det oftast rutiner för undersökningar och behandlingar. Ibland finns det olika undersöknings- och behandlingsalternativ att välja mellan. Då ska du få information om dessa, och få välja hur du ska undersökas eller behandlas.

Du väljer själv om du ska tacka ja eller nej till att bli undersökt eller behandlad.

Som patient kan du inte tvinga vårdpersonal att utföra sådant som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdpersonal är inte heller skyldig att medverka till behandlingar med alternativmedicin.

Fäll ihop

6. Du kan säga nej

6. Du kan säga nej

Du kan säga nej till den vård du blir erbjuden. Undantag finns när det gäller psykiatrisk tvångsvård och vissa så kallade allmänfarliga smittsamma sjukdomar, till exempel HIV, som regleras i smittskyddslagen.

Närstående har ingen rätt att bestämma något om den vård du ska få. Om du själv inte kan uttrycka vad du vill, kan vårdpersonalen fråga någon av dina anhöriga, om de vet hur du vill ha det.

Fäll ihop

7. Du bestämmer om dina närstående ska få veta

7. Du bestämmer om dina närstående ska få veta

Ibland kan det vara bra att ha en närstående med vid besöket. Hen kan hjälpa till att minnas vad som sagts och vara ett stöd. Det är du som bestämmer om och vad dina närstående ska få reda på. Tystnadsplikt och sekretess gör att närstående bara kan ta del av informationen om du är med vid besöket. Du kan säga till vårdpersonalen att din närstående får ta del av informationen, om du vill det. Personalen brukar fråga vem de får lämna uppgifter till.

Är du yngre än 18 år och söker vård behöver de vuxna hemma, i de flesta fall, inte få reda på det. De kontaktas till exempel inte i följande situationer:

  • När du går till en ungdomsmottagning.
  • När du träffar en kurator.
  • När du får hjälp med skydd mot graviditet.
  • När du testar dig för könssjukdomar.

De behöver inte heller få reda på att du sökt vård på en vårdcentral. Det som avgör om de vuxna ska kontaktas, är vad du söker vård för, hur gammal du är och hur mogen du är.

Berätta för din läkare ifall du inte vill att dina föräldrar eller vårdnadshavare ska kontaktas. Du kan läsa mer om tystnadsplikt och sekretess på UMO.se.

När det gäller små barn bestämmer vårdnadshavarna om uppgifter ska få lämnas ut eller inte. Ju äldre och mognare barnet blir desto mer kan barnet själv avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem.

Ett barn ska kunna få information, stöd och hjälp ifall en vuxen i familjen behöver vård, men den vuxne ska samtycka till detta.

Fäll ihop

8. Fråga vad som händer sen

8. Fråga vad som händer sen

Du ska få reda på när och vem du ska kontakta för att ta del av svaren efter provtagning och undersökningar. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Om du har fått vård på sjukhus kan du behöva göra en vårdplanering och fastställa en vårdplan tillsammans med vårdpersonalen innan du skrivs ut.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan be om att få en fast vårdkontakt om du har många olika kontakter inom hälso- och sjukvården. Det är en person som hjälper till med att bland annat samordna din vård och förmedla vårdkontakter.

Fäll ihop

9. Ny medicinsk bedömning

9. Ny medicinsk bedömning

Du har möjlighet att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du har en livshotande sjukdom, en särskilt allvarlig sjukdom eller en skada. Det kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning.

Fråga din läkare om du vill veta mer.

Fäll ihop

10. Om du inte är nöjd

10. Om du inte är nöjd

Berätta om du inte är nöjd med den vård som du eller en närstående har fått. På så sätt kan du hjälpa till att förbättra vården.

Kontakta först den läkare eller vårdpersonal som har undersökt eller behandlat dig. Ibland kan det vara något missförstånd mellan er som går att reda ut.

Om det inte känns bra kan du kontakta verksamhetschefen för enheten där du fått vård. Du kan också kontakta patientnämnden i ditt landsting eller din region för att få hjälp och stöd. 

Har du skadats i vården eller varit med om något annat allvarligt kan du kontakta IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Innan du gör en anmälan till IVO måste du ha kontaktat vårdgivaren eller patientnämnden. Vårdgivaren ska haft tid att svara på dina klagomål.

Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO, om du upplever att du har blivit illa behandlad på grund av ditt kön, könsuttryck, din ålder, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Du kan göra en polisanmälan om du har utsatts för något som kan vara brottsligt, till exempel övergrepp. 

Fäll ihop

Texten finns översatt - Other languages

Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-09-26
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Burström, jurist, Västerbottens läns landsting

Fotograf:

Anette Andersson, AA fotograf


Skåne
Tillägg uppdaterade:
2018-09-26
Redaktör:
Jenny Johansson, 1177 Vårdguiden, Region Skåne
Granskare:
Johan Reuterhäll, informationssäkerhetschef, Region Skåne