ÅNGEST

Paniksyndrom

Du kan ha vad som kallas paniksyndrom om du har återkommande panikattacker och har börjat undvika vissa situationer och platser. Då kan du behöva söka hjälp. Det finns behandling som hjälper.

Den här artikeln handlar om paniksyndrom hos vuxna. Gäller det ångest hos barn och tonåringar kan du som är förälder eller vårdnadshavare läsa mer här.

Du som är 13 till 25 år kan läsa mer om panikångest på UMO.se

Vad är paniksyndrom?

När du är så orolig för att få en panikattack att det påverkar dig i din vardag kan du ha det som kallas för paniksyndrom. Ofta undviker du situationer eller platser som innebär trängsel och är svåra att lämna snabbt, som till exempel tåg, biografer eller bussar.

Du kanske stannar hemma fast du egentligen hade velat göra någonting, av rädsla för att få en panikattack. Du kanske också undviker att utsätta dig för upplevelser som påminner om att känna panikångest, som till exempel att få hjärtklappning, bli illamående eller yr.

Du ska ha haft dessa besvär i minst en månad. Med tiden kan dina besvär med ångest styra dig allt mer, och ditt liv bli mer begränsat. Att ha haft några enstaka panikattacker betyder inte att du har paniksyndrom.

För att bli fri från paniksyndrom kan du behöva lära dig ett nytt sätt att hantera din ångest på. Du kan även behöva behandling.

Symtom på panikångest

En panikattack är rädsla eller ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Panikattacken går ofta snabbt över, men upplevelsen kan vara så skrämmande att den påverkar dig länge efteråt.

Vid en panikattack är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

  • Snabba eller hårda hjärtslag.
  • Svårt att andas.
  • Yrsel, illamående eller svimningskänslor.
  • Det känns som en klump i magen eller tryck över bröstet.
  • Svettningar, det känns som att du blir varm eller kall inuti.
  • Stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Darrningar eller svaghetskänsla i musklerna.

Det är mycket obehagligt att få en panikattack. Den kommer ofta oväntat, när du inte är förberedd. Det kan hända att du får en panikattack till exempel när du vilar eller slappnar av.

Du kan få plötslig svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor. Du kan tänka att du håller på att tappa kontrollen, bli galen eller till och med dö.

Vanligt att tro att det är något fysiskt fel

När det känns så starkt i kroppen kan du tro att du är fysisk sjuk, till exempel att du har fått ett fel på hjärtat. Det kan vara svårt att förstå att de kroppsliga reaktionerna har att göra med hur du mår psykiskt.

Rädslan för att det är något allvarligt fel på dig kan förstärka ångesten. Men ångest är inte farligt och den går över av sig själv.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om en eller fler av följande saker gäller för dig:

  • Du har börjat undvika ställen eller situationer av rädsla för att få ångest.
  • Du har haft återkommande panikattacker under minst en månad.
  • Du lindrar din ångest med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.

När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om hur du har det. 

Du kan också söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Om du är vårdnadshavare till någon som är under 18 år kan du läsa mer här.

Du som är ung

Du som är under 25 år kan kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Åldersgränsen för ungdomsmottagningar kan skilja sig åt beroende på var du bor.

Om du behöver prata med någon

Du kan ringa en telefonjour eller stödlinje. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare. Du kan ringa anonymt.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Om det är bråttom

Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Känner du någon som har tankar eller planer på att ta sitt liv? Hjälp då personen att få kontakt med vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Östergötland

Sök hjälp och stöd i Östergötland

På din vårdcentral eller ungdomsmottagning kan du till exempel få hjälp genom kognitiv beteendeterapi, KBT, på nätet. De flesta vårdcentraler och ungdomsmottagningar i Östergötland erbjuder KBT på nätet.

Telefonjourer och patient- och närståendeföreningar

Ibland kan det också vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många telefonjourer och chattar där du kan få rådgivning. Det finns också patient- och närståendeföreningar som du kan kontakta.

Vad kan jag göra själv?

Det går att lära sig att hantera ångest och obehag, men det kan ta lite tid. Även om ångesten i sig inte är skadlig, kan den hindra dig i vardagen.

Det finns olika sätt att hantera din ångest i stunden. Det finns även saker som du kan göra för att må bättre på längre sikt. Läs mer och få råd om ångest här.

Alla människor är olika. Pröva dig fram och känn efter vad som fungerar för dig. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.

Det viktigaste är att du inte slutar att göra saker som du mår bra av, och att du fortsätter att försöka hantera ångesten i stunden.

Tips för att hantera en panikattack i stunden

Träna på att tillåta ångesten att finnas där och försök att hantera kroppens reaktioner utan att försöka fly ifrån dem. Ångesten brukar gå över snabbare om du stannar kvar i situationen.

När du känner att du håller på att få en panikattack, pröva att göra så här:

  • Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna i golvet eller marken. Lägg märke till hur det känns.
  • Beskriv för dig själv vad som händer just nu.
  • Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är.
  • Försök att andas lugnt. Lägg en hand på magen och notera din andning.
  • Vänta och observera hur ångesten minskar. Det blir alltid lugnare efter en stund.

Om det känns som att du inte kan få luft, blir yr eller är på väg att svimma kan du ha börjat hyperventilera. Symtomen kan vara mycket obehagliga och beror på att du andas ut mer koldioxid än vanligt.

Du kan påverka din andning genom att i stunden bete dig som om du vore lugn, exempelvis genom att slappna av i axlarna, händerna och käkarna. Efter en liten stund brukar andningen bli som vanligt igen. När du andas normalt minskar mängden koldioxid som du andas ut, och då brukar de obehagliga symtomen gå över.

När reaktionen har gått över ska du försöka fortsätta att göra det du gjorde innan du fick ångest.

Tips på hur du kan hantera ångest på sikt

Utmana dig att fortsätta göra sådant som du tycker om, trots rädsla att få ångest. Det ökar din självkänsla och tilltro till dig själv och kan göra att din ångest minskar på sikt.

Du kan ofta må bättre om du rör på dig. Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Du kan ta små vilopauser, och till exempel träna avslappning eller göra andningsövningar om du har svårt att sova.

Du kan pröva att göra övningar i medveten närvaro, som även kallas mindfulness. Det kan hjälpa dig att bli lugnare och få lättare att hantera oro.

Det är också bra om du kan prata med någon om hur du mår. Du kan också ha hjälp av att skriva ned dina tankar och känslor. 

Alkohol och droger gör ångesten starkare

Försök inte minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men det gör ångesten värre på sikt.

Pröva att sluta eller minska om du röker, snusar, dricker mycket kaffe eller energidryck. Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att du får svårare att sova bra.

Lär dig mer om ångest och ta hjälp av andra

Läs om ångest eller ta del av andras erfarenheter, till exempel via olika föreningar och organisationer. Du kan ta kontakt med Ångestförbundet ÅSS och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet.

Du kan kontakta en stödlinje om du vill prata eller chatta med någon anonymt.

Behandling

Paniksyndrom kan behandlas med psykologisk behandling eller läkemedel, eller en kombination av båda. Målet med behandlingen är att du ska hitta sätt att hantera panikångesten så att den inte hindrar dig i vardagen. 

En form av psykoterapi som fungerar vid paniksyndrom är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT-behandling kan ges individuellt eller i grupp. Ibland kan du även få behandling med KBT via internet.

Det finns även annan psykoterapi eller psykologisk behandling som kan hjälpa, och det kan vara olika från person till person vad som passar bäst.

Du kan ibland ha hjälp av läkemedel. Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller samtalsterapi. Att få råd och stöd att göra förändringar av sina dagliga vanor kan hjälpa till att öka motståndskraften mot ångest, stress och psykisk ohälsa. Även små förändringar kan göra stor skillnad.

Råd till närstående

Det kan vara skrämmande att uppleva när någon får en panikattack. Du kan själv bli rädd och ha svårt att veta vad du ska göra. Att känna sig maktlös inför sin närståendes problem kan kännas plågsamt.

En bra strategi kan vara att skaffa sig kunskap om ångest. Det kan göra att det blir lättare att stötta den som mår dåligt. Det kan underlätta för dig att vara lugn, då ger det en trygghet för den som har ångest.

Ibland kan du också behöva uppmuntra den som har paniksyndrom att söka professionell hjälp. Du kan också få värdefullt stöd från andra i samma situation, till exempel Ångestförbundet, ÅSS eller Anhörigas riksförbund.

Om du vill prata eller chatta med någon anonymt kan du kontakta någon av de föreningar som ger stöd på nätet.

Till toppen av sidan