Mellan huden och organen i magen finns den så kallade bukväggen. Bukväggen består av flera lager. Lagret längst in kallas bukhinnan.

Det kan uppstå en skada eller försvagning i någon del av bukväggen. Då kan bukhinnan tränga igenom där. Det kallas bråck.

Olika former av bråck i magen

Bråck i magen är vanligast i närheten av naveln. Till exempel navelbråck eller epigastrikabråck. Epigastikabråck är en utbuktning ovanför naveln.

Bråck kan också uppstå i ett operationsärr, efter att ärret har läkt. Det kallas för ärrbråck.

Bråck kan vara något av följande:

• en mjuk utbuktning under huden på magen.
• en eller flera knutor i ett operationsärr.

En eller båda av följande saker kan också stämma:

• Bråcket känns ömt.
• Bråcket går att trycka tillbaka med fingrarna.

Typiskt för ärrbråck är att du känner en eller flera knutor i det gamla ärret när du står upp och lyfter tungt, krystar, nyser eller hostar.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bråck i magen. Om du har ett ärrbråck i ett operationsärr behöver du bara söka vård om du har besvär. Kontakta i så fall motagningen där du opererades.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om bråcket känns hårt eller svullet och något av följande stämmer:

• Du har mycket ont i bråcket.
• Du kräks eller mår illa.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

De flesta behöver ingen behandling. Om du bara har lite besvär kan det räcka att då och då trycka tillbaka bråcket. Det kan du göra själv med fingrarna, om det går lätt.

Du som har mer besvär behöver behandling.

Korsett kan hjälpa vid bråck i magen

Att använda en korsett kan hjälpa för att hålla tillbaka bråcket och stödja den försvagade bukväggen. Det kan vara ett alternativ om du inte kan eller vill bli opererad.

Du kan kontakta en butik eller leverantör direkt om du vill köpa en korsett. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du bor i. Det finns också särskilda korsetter som du får prova ut. Då görs en utredning och du kan få ett recept från en läkare. Det varierar mellan olika regioner hur mycket du får betala. Kontakta den mottagning där du brukar få vård för dina besvär om du har frågor.

Operation av bråck i magen

Du behöver opereras om du har stora besvär. Barn under fyra år brukar inte opereras för navelbråck eftersom bråcket oftast försvinner utan behandling.

Du blir oftast sövd när bråck i magen ska opereras. En del får lokalbedövning, men det är ovanligt.

Operationen tar cirka en timme.

Titthålsteknik eller operation genom snitt i magen

Du kan opereras med titthålsteknik, som också kallas laparoskopi. Det är vanligast. Ibland behöver kirurgen göra en öppen operation. Det innebär att hen opererar genom ett snitt i magen i stället för med titthålsteknik.

Under operationen för kirurgen tillbaka innehållet i den utbuktade säcken av bukhinnan till magen. Därefter tar kirurgen bort säcken.

Bukväggen förstärks hos vuxna

Kirurgen avslutar operationen med att sätta in ett litet nät för att förstärka bukväggen. Det gör så att bråcket inte kan komma tillbaka.

Bukväggen sys ihop hos barn

Hos barn förstärks inte bukväggen, eftersom bråcket oftast beror på att en öppning i bukväggen inte har växt ihop som den ska. Kirurgen syr istället ihop öppningen. Oftast används stygn som försvinner av sig själva.

De flesta kan åka hem samma dag som operationen. Vid större bråck är det vanligt att man får stanna kvar på sjukhuset i ett till två dygn.

Det är vanligt att få feber en till två dagar efter operationen. Du kan också bli svullen och få blåmärken i området där du blev opererad.

Det är olika om man behöver komma på återbesök efter operationen. Du får veta på mottagningen vad som gäller för dig.

Du kan ta receptfria läkemedel mot tillfällig smärta om du har ont. Du kan till exempel använda läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Det är vanligt att ha ont i cirka en till tre veckor efter operationen.

Läs mer om att ha ont efter operation.

Du kan leva som vanligt

Efter operationen kan du leva som vanligt. Vänta med att bada tills operationssåret har läkt.

Undvik att lyfta tungt de första fyra till sex veckorna efter operationen. En del behöver vänta längre. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.

Du kan behöva vara sjukskriven i två till tre veckor efter operationen. Om du har ett arbete med tunga lyft kan du behöva vara sjukskriven längre.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling. 

Det är ovanligt, men ibland kan såret bli infekterat. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

• Såret blir rött, svullet och varmt.
• Såret gör mer ont.
• Du får feber.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.