Att söka stöd och hjälp

Familjerådgivning

Alla kan få problem i sin relation. Då kan det vara bra att prata med någon utomstående. Alla kommuner erbjuder parsamtal hos familjerådgivningen.

Vilket problemet än är, är det viktigt att prata om det. I samtal får ni hjälp att sätta ord på det som kan vara svårt att prata om. Det kan hjälpa för att både förstå sig själv och sin partner bättre. Det är alltid frivilligt att delta i familjerådgivning.

Vad kan vi få hjälp med?

Det finns många olika orsaker till att gå i familjerådgivning. Här är några exempel:

  • Ni har problem med att prata med varandra på ett sådant sätt att båda känner sig förstådda och lyssnade på.
  • Ni har varit med om en kris som har påverkat relationen.
  • Ni har svårt att samarbeta.
  • Ni har tappat förtroendet för varandra.
  • Ni har problem med närhet, intimitet och det sexuella samlivet.
  • Ni upplever att konflikterna överväger det som fungerar bra i er relation.
  • Ni har svårt att prata om era barn och samarbeta kring dem.

Sök hjälp tidigt

Det blir svårare att reda ut problem ju längre ni väntar med att söka hjälp. Sök därför hjälp så tidigt som möjligt.

Målet med samtalen är att ni ska lära er att prata om problem på ett bra sätt. Då har ni bättre förutsättningar att komma vidare själva när samtalen är över. Det gäller både om ni vill fortsätta leva tillsammans eller bestämmer er för att separera.

Kommunens familjerådgivning

Alla kommuner ska erbjuda familjerådgivning för den som behöver det. Rådgivarna kan vara anställda av kommunen eller arbeta på uppdrag av kommunen.

Familjerådgivningens uppgift är att hjälpa par som har problem i sin relation.

Men även vuxna syskon eller föräldrar och vuxna barn som har svårt att prata med varandra kan komma till familjerådgivningen för samtal.

På kommunens webbplats finns information om hur ni tar kontakt och bokar tid.

Hur många samtal får vi?

Det varierar från kommun till kommun hur många samtal som ingår. De flesta kommuner erbjuder tre till fem samtal, och ibland fler om ni behöver det.

Sträng sekretess

Det råder en särskilt sträng sekretess, så kallad absolut sekretess. Det betyder att det ni pratar om under samtalen inte förs vidare.

Ett undantag från den absoluta sekretessen är om det kommer fram att barn utsätts för brott. Då ska familjerådgivaren anmäla detta. Det kan till exempel vara att barn utsätts för psykisk eller fysisk misshandel eller sexuella övergrepp. Eller att barn ser när någon närstående är utsatt för våld eller övergrepp.

Ni har rätt att vara anonyma och det förs inga journaler.

Vad kostar det?

Kostnaden varierar mellan olika kommuner.

Vad har familjerådgivaren för utbildning?

Familjerådgivare som arbetar i eller på uppdrag av en kommun måste ha en beteendevetenskaplig utbildning, till exempel socionom, psykolog eller liknande. De flesta kommuner ställer också krav på att rådgivaren ska ha vidareutbildning i psykoterapi, familjeterapi och sexologi. Många är även psykoterapeuter.

Familjerådgivare kan också bli auktoriserade av Föreningen Sveriges Kommunala Familjerådgivare.

Örebro län

Familjerådgivning i Örebro län

I Örebro län är det Region Örebro län som erbjuder familjerådgivning på uppdrag av länets kommuner.

Kontakta någon av våra fyra mottagningar:
Familjerådgivningen i Hallsberg
Familjerådgivningen i Karlskoga
Familjerådgivningen i Lindesberg
Familjerådgivningen i Örebro

Du kan vara anonym
Familjerådgivningen omfattas av särskilda lagar gällande sekretess, uppgiftsskyldighet, anmälningsskyldighet och vittnesplikt. Familjerådgivningen har en särskilt sträng sekretess vilket bland annat innebär att ni har rätt att vara anonyma och att det inte förs några journaler.

Sekretess och e-post
När du kontaktar familjerådgivningen rekommenderar vi er att ringa oss under våra telefontider för säker kommunikation. Via e-post kan vi inte garantera en 100 procents säkerhet.

Andra som erbjuder familjerådgivning

Ni kan också få familjerådgivning hos privatpraktiserande terapeuter eller hos olika religiösa samfund. Ni kontaktar dem direkt och betalar enligt deras vanliga avgift.

Privat rådgivning

Par och familjer som behöver stöd kan också kontakta privata psykologer och psykoterapeuter. Det finns mottagningar som är specialiserade på till exempel parrelationer eller sex och samlevnad.

Religiösa samfund

Många religiösa samfund och deras församlingar erbjuder familjerådgivning.

Kontakta er församling för mer information.

Om det inte känns bra med familjerådgivningen

Det är viktigt att ni känner att ni litar på den ni pratar med. Ni har rätt att avsluta kontakten om rådgivaren eller formen av familjerådgivning inte passar er.

Örebro län

Lästips om familjer och relationer

Böcker:

Om kärleksrelationer:

  • "KÄRLEK-hur fan gör man, Bob Hansson frågar dom som vet", Månpocket fakta.
  • "Istället för skilsmässa - Från maktkamp till samarbete", Harville Hendrix, Natur och Kultur 2009.
  • "Hemligheten - från ögonkast till långvarig relation", Dan Josefsson och Egil Linge, Natur och Kultur 2008.
  • "Kärleksrelationen" , Tomas Böhm, Natur och Kultur 2006.
  • "Konsten att hålla ihop", Malou von Sivers och Lennart Lindgren, Forum 2006.
  • "Imago - kärlekens terapi", Jette Sinkjaer Simon, Vattumannen förlag 2007.
  • "Kärleksfulla berättelser i systemisk parterapi", Ingalill Sjögärd och Ingela Rydholm, Mareld 2005.

Om sex och lust:

  • "Vill ha dig - att behålla lusten levande i länga förhållanden", Esther Perel, Natur och Kultur 2007.
  • "Lust med kärlek", Dagmar Almquist O´Connor, Wahlström och Widstrand.
  • "Att älska med samma person livet ut – och tycka om det", Dagmar Almquist O´Connor, Wahlström och Widstrand 1988.

Om föräldraskap:

  • "Ge plats för familjen-utveckla dina viktigaste relationer", Norstedts 2011.
  • "Din kompetenta FAMILJ", Jesper Juul, Månpocket fakta 2011.
  • Mot alla odds-regnbågsföräldrars berättelser om att bilda familj och få barn", Karin Zetterqvist Nelson, Liber 2007.
  • "Färäldraskap - makt med ansvar", Tommy Hellsten, Cordia 2000.

Om livsstil och hälsa:

  • "Himmel, helvete och allt däremellan - Om känslor" Anna Kåver, Natur&Kultur 2009.
  • "Att leva ett liv, inte vinna ett krig - Om acceptans", Anna Kåver, Natur och Kultur 2005.
  • "Det är aldrig försent att få en lycklig barndom", Ben Furman, Natur och Kultur 2006.
  • "Att växa genom möten", Kaj Pollack, Hansson & Pollack 2001.
  • Någonstans finns glädjen - för dem som lider av depression och deras anhöriga", Ben Furman och Jussi Valtonen, Natur och Kultur 2000.
  • "Mindfullness i vardagen: vägar till medveten närvaro", Ola Schenström, Bokförlaget Forum 2007.

Om otrohet:

  • "Om otrohet", Tomas Böhm, Natur och Kultur 1987.
  • "Dumpad: så kommer du över honom ", Gudrun Ekstrand, Natur och kultur 2009.

Om separation:

  • "Bortom nöd och lust - Hur man överlever en skilsmässa",  Bodil Wennberg och Susanne Wennberg, Natur och Kultur.
  • "Skilsmässa - Så går du vidare", Eva Nordin, ICA förlag 2005.

Om länkade familjer (styvfamiljer):

  • "Bonusfamiljen: möjligheter och fallgropar", Jesper Juul, Bonnier Fakta 2011.
  • "Familjepack - En bok om styvmammor, plastpappor och bonusbarn", Linda Hambäck & Anna Lagerblad, Ordfront 2006.
  • "Samtal om den nya familjen", Margareta Hydén och Lars-Christer Hydén, Natur och Kultur.
  • "Att leva med andras barn: handbok för styvfamiljen", Anna Bjerkesjö, Prisma 2005.
  • "Familjen Hoppsan: tips och råd till styvfamiljen", E. Brodin Kjeller m.fl.,  Santérus Förlag 2004.

Om barn och separation:

  • "Röda och vita hjärtan", Tin Wigelius, Argument Förlag 1999
  • "Skiljas men inte från barnen", Bente och Gunnar Öberg, Natur och Kultur ?
  • "Pappa, se mig!", Bente och Gunnar Öberg, Förlagshuset Gothia 1992.
  • "Vuxna skilsmässobarn berättar" Gunnar och Bente Öberg, Prisma 2002

På webben:

Annat stöd om ni har barn

Ni har rätt till så kallade samarbetssamtal hos kommunen om ni har barn och funderar på eller har bestämt er för att separera. Ni pratar då om sådant som har med vårdnaden och umgänget av barnet eller barnen att göra.

Vissa kommuner har så kallade familjecentraler där socialtjänsten kan ge föräldrar stöd och råd.

Kontakta er hemkommun för att få information om vilken hjälp som finns.

Läs mer på 1177.se

Självkänsla

Självkänslan påverkar hur du mår psykiskt. En stark självkänsla kan göra det lättare att hantera stress och komma överens med andra. En stark självkänsla innebär att du är nöjd med dig själv och känner att du är värdefull. Det går att träna upp sin självkänsla.

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon

Många föreningar och organisationer erbjuder råd och stöd på nätet och telefon. Det kostar ingenting och du behöver inte berätta vem du är, om du inte vill. Här finns en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver tillfälligt stöd.

Att bli utsatt för våld i nära relationer

Våld i en relation kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och kan förekomma i alla slags relationer. Det finns hjälp att få för att ta sig ur relationen och för att må bättre.

Psykoterapi och psykologisk behandling

Psykoterapi eller annan psykologisk behandling innebär ofta samtalsbehandling, antingen ensam eller ihop med andra. Ibland kan du få terapi som internetbehandling.

Till toppen av sidan