CANCERFORMER

Testikelcancer

Testikelcancer är ovanligt. De flesta blir av med sjukdomen efter behandling, även om sjukdomen har hunnit sprida sig. De flesta män som får sjukdomen är mellan 28 och 43 år.

Symtom

Förändringar i testiklarna kan vara godartade men det är viktigt att du blir undersökt om du har symtom.

Här är de vanliga symtomen på testikelcancer. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • Det finns en knöl i testikeln.
  • Testikeln har fått en annan storlek och kan kännas annorlunda.
  • Testikeln känns tyngre.
  • Det gör ont i testikeln.

En del får inga symtom förrän cancern har spridit sig. Du kan till exempel få ont i magen och ryggen. Ett annat mindre vanligt symtom är att en eller båda bröstkörtlarna börjar ömma eller växa.

Symtomen kan ha andra orsaker, till exempel att testikeln har vridit sig eller att bitestikeln har blivit inflammerad. Bitestikeln är ett litet organ som finns bakpå testikeln. Där lagras och mognar spermierna.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har testikelcancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt får mycket ont i en testikel eller i pungen.  

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Läkaren brukar börja med att känna igenom pungen och kan ibland utesluta cancer på det sättet. Ofta behövs fler undersökningar.

Det flesta blir undersökta med ultraljud

Det är vanligt att bli undersökt med ultraljud. Ofta kan läkaren se direkt om förändringen är en tumör eller om den beror på något annat, till exempel en inflammation i en bitestikel.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har testikelcancer.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon kallelse eller telefonsamtal.

Här kan du läsa mer om standardiserade vårdförlopp.

Operation om ultraljudet visar att det finns en tumör

Du opereras om läkaren behöver undersöka testikeln mer noggrant för att veta om det finns en tumör.

Du blir sövd eller får ryggbedövning. Testikeln lyfts ur pungen genom ett snitt ovanför ljumsken.

Testikeln opereras bort om det finns tecken på cancer. Sedan undersöks den i mikroskop så att läkaren får veta om det är cancer och vilken sorts testikelcancer det är.

Du får en protes om du vill

Du kan få en silikonprotes inopererad vid samma tillfälle som testikeln opereras bort, om du vill. Protesen finns i tre storlekar. En protes blir alltid rundare och känns fastare än en vanlig testikel.

Vid operationen brukar läkaren för säkerhets skull oftast undersöka om det finns cancer i den andra testikeln också. Läkaren tar då ett vävnadsprov från testikeln genom ett snitt i pungen. Vävnadsprovet undersöks i mikroskop.

Det är ovanligt att ha cancer i båda testiklarna.

De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen. Du kan behöva vara sjukskriven i en till två veckor.

Lämna spermier före operationen

Behandlingen kan påverka din förmåga att få barn. Därför erbjuds du att frysa in spermier före operationen. Läs mer i kapitlet Hur påverkas livet av testikelcancer?

Blodprov kan ge mer information

Före och efter operationen får du lämna blodprov som kan visa om det finns tumörmarkörer. Det är proteiner som vissa testikelcancertumörer ger ifrån sig.

Provsvaret kan vara till hjälp när läkaren ska ställa diagnos eller se hur behandlingen påverkar sjukdomen.

Undersökningar som kan visa om cancern har spridit sig

Du behöver undersökas mer om det verkar som att du har testikelcancer. Bröstkorgen och magen undersöks med datortomografi för att se om sjukdomen spridit sig.

Behandling av testikelcancer efter operationen

Testikelcancer opereras alltid. Du kan läsa mer om operationen i kapitlet Undersökningar och utredningar.

Efter operationen kan du behöva mer behandling. Behandlingen varierar beroende på om sjukdomen har spridit sig eller inte.

Utifrån de undersökningar som har gjorts får du förslag på behandling. Du och din behandlande läkare pratar då om den fortsatta behandlingen.

Du kan läsa mer i följande kapitel om andra behandlingar som också kan behövas.

Cancer som inte har spridit sig

Om cancern inte har spridit sig kan du ibland få tilläggsbehandling med cytostatika för att minska risken för att cancern kommer tillbaka. Cytostatika kallas också för cellhämmande läkemedel. En undersökning av testikeln med mikroskop visar hur stor risken är för återfall.

Alla går på regelbundna kontroller efter operationen oavsett om det blir tilläggsbehandling eller inte.

Cancer som har spridit sig

Metastaser, som också kallas dottertumörer, kan bildas på andra platser i kroppen om cancern sprider sig. Det vanligaste är att cancern sprider sig till lymfkörtlarna i bakre bukhålan. Ibland är det osäkert om det man ser på röntgen verkligen är metastaser och då kan du behöva utredas mer.

Ibland kan små metastaser opereras bort, men oftast behandlas de med en blandning av olika cytostatika. Då får du cytostatikan som dropp direkt i blodet.

Behandlingen ges i kurer med 21 dagars intervall räknat från startdagen i varje kur. Du får behandling varje dag under fem dagar. Ofta ges även en dos cytostatika två veckor efter att kuren påbörjats. Kuren upprepas var tredje vecka.

Oftast behövs tre till fyra kurer. Då är du färdigbehandlad efter nio till tolv veckor. Ibland behövs fler kurer med delvis andra cytostatika.

Det händer att det finns rester av spridd cancer kvar efter cytostatikabehandlingen. Då behövs ibland en operation för att ta bort dessa rester.

Ibland behandlas metastaser med strålbehandling, vanligen under tre veckors tid.

Förstadium till cancer i den andra testikeln

Den andra testikeln strålbehandlas om provtagningen visar att det finns början till cancer där. Det brukar räcka att få behandling i två veckor vid nio tillfällen.

Biverkningar och sjukskrivning

Behandling med cytostatika eller strålbehandling kan ge olika biverkningar. Du kan till exempel bli trött, må illa eller bli extra känslig för infektioner.

Många biverkningar kan lindras och ofta går de över när behandlingen är klar. Berätta för din läkare om hur du mår så att biverkningarna kan minskas.

De flesta kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle. Du kan behöva vara sjukskriven under hela behandlingsperioden och även några veckor efteråt.

Du kan behöva behandling på annan ort

Du kan behöva bli opererad igen om du har fått behandling mot spridd cancer och det finns rester av cancern kvar, till exempel i magen. Då får du komma till någon av de sjukhuskliniker i Sverige som är specialiserade på sådana operationer.

Kontroller efter behandlingen

De flesta behöver komma på kontrollbesök för att bli undersökt flera gånger när behandlingen är klar. Det är för att läkaren ska se att all cancer är borta eller om den har kommit tillbaka. Du kan till exempel bli undersökt med röntgen och få lämna blodprov.

Det är vanligt att behöva gå på kontroll två till fyra gånger de första två åren eftersom risken är störst då att cancern kommer tillbaka. Sedan räcker det oftast med färre besök.

Efter fem till tio år brukar det inte behövas fler kontrollbesök.

Hur ofta och hur länge du behöver göra återbesök beror bland annat på vilken typ av cancer det är och hur mycket den hade utvecklats innan du fick behandling.

Vid besöken kan du också få hjälp om du har besvär som beror på behandlingen.

Om cancern kommer tillbaka

När cancern kommer tillbaka kallas det för återfall. Oftast kan du få behandling som gör att du blir av med cancern igen om du får återfall.

Hur påverkas livet av testikelcancer?

De allra flesta blir av med sjukdomen efter behandling. Men testikelcancer och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt.

Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt.

Vad du känner och hur du mår kan också variera från en period till en annan.

Cytostatika och strålbehandling kan ge bestående besvär

Cytostatika eller strålbehandling kan ge besvär. Ofta går de över, men ibland kan besvären bli bestående. Det beror bland annat på hur mycket behandling du har fått, eller vilken sorts cytostatika du har behandlats med.

Besvären kan ibland komma långt efter att behandlingen är färdig.

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för testikelcancer.

Förmågan att få barn kan påverkas

Det går inte att säga i förväg hur produktionen av spermier kommer att påverkas av behandlingen med cytostatika eller strålning. Hos många minskar produktionen ett tag men återhämtar sig när behandlingen är klar. Hos andra minskar produktionen utan att återhämta sig.

Ibland gör behandlingen att spermierna leds in i urinblåsan när du får utlösning. Då kan du fortfarande vara fertil men behöver hjälp om du vill använda dina spermier i en graviditet.

Undvik graviditet en tid

Det kan ta tid innan de spermier som bildas är friska om spermieproduktionen återhämtar sig efter behandlingen. Vänta i sex månader efter behandlingen innan du försöker få till en graviditet med dina spermier. Använd kondom eller andra preventivmedel för att undvika graviditet.

Infrysning av spermier

Du erbjuds att frysa in spermier före operationen. Då kan du få hjälp att använda dem efter cancerbehandlingen om du behöver det för att försöka få barn. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött när du har en cancersjukdom. Tröttheten finns kvar fastän du har sovit. Du kan bli mer lättirriterad och kanske inte orkar med saker och relationer som du brukar.
Tröttheten kan ha en eller flera orsaker, till exempel följande:

  • Sjukdomen kan påverka kroppen på olika sätt så att du blir trött.
  • Du får i dig för litet mat.
  • Behandlingen kan vara tröttande på olika sätt.
  • Du känner stor oro eller har en depression.

Berätta för vårdpersonalen om du är väldigt trött. Se till att du och eventuella närstående får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Det kan hjälpa och ökar också förståelsen från omgivningen.

Frisk luft och lättare fysiska aktiviteter kan göra att du känner dig mindre trött.
Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Sexualitet och närhet

De flesta har ett bra sexliv och samliv efter testikelcancer. Men ibland tar det tid.

Sjukdomen och behandlingarna kan göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda eller på grund av brist på testosteron.

Det kan vara svårt att prata om den förändrade situationen. Det går att få hjälp, till exempel av en psykoterapeut eller en sexolog. Du kan få hjälp oavsett om du har partner eller inte. Har du partner kan ni till exempel få samtalsstöd eller hjälp att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på. Du kan läsa mer i texten om cancer och sexualitet.

Du kan få torra utlösningar om du har opererats i magen och lymfkörtlar behövde tas bort. Då leds utlösningen bakåt in i urinblåsan i stället för ut genom penisen. Det brukar inte påverka den sexuella njutningen eller förmågan till orgasm.

Du kan behöva behandling med testosteron

Testosteron är ett hormon som bildas i testiklarna. Det gör att du kan känna sexuell lust och få stånd men behövs också för att du ska må bra på flera andra sätt.

Sjukdomen och behandlingen kan göra att du får brist på testosteron. Ibland räcker det inte med testosteronet från den testikel du har kvar. Då kan du få testosteronsprutor med några månaders mellanrum eller en gel med testosteron som du själv smörjer huden med varje dag.

Hörseln och känseln kan påverkas

Behandling med cytostatika kan ibland påverka hörseln eller orsaka tinnitus. En del får nedsatt känsel i händer och fötter. Händerna och fötterna kan också bli mer känsliga för kyla. Besvären brukar avta med tiden.

En del känner saknad

Testiklarna är en del av könsorganen. De kan vara en viktig del av vem du är – oavsett om du redan har använt dina spermier för att få till en graviditet eller inte kan eller vill göra det.

Det kan vara orsaken om du känner sorg och saknad efter behandlingen mot testikelcancer. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Livskvalitet

Det kan kännas svårt och en del av livet kan bli annorlunda efter att du har fått behandling för testikelcancer. De flesta tycker ändå att de har en god livskvalitet.

Vad är testikelcancer?

Det finns två testiklar i pungen. De bildar könshormonet testosteron och spermier.

Testikelcancer uppstår i den del av testikeln där spermierna bildas. Det finns främst två typer av testikelcancer: seminom och non-seminom. De är ungefär lika vanliga men behandlas lite olika, bland annat beroende på om cancern har spridit sig eller inte.

Ibland har cancern hunnit sprida sig när sjukdomen upptäcks. Då bildas metastaser på andra håll i kroppen. Tidiga metastaser brukar finnas i magen, nära ryggraden. Det beror på att det var där testiklarna bildades under fostertiden. Testiklarna har fortfarande förbindelse dit genom sina blodkärl och lymfkärl. Cancerceller sprids genom blodkärl och lymfkärl.

Du kan läsa mer om testiklarna i texten Så fungerar det manliga könsorganet

Cancern kan även sprida sig till lungorna och bilda metastaser där.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning.

Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Vad beror testikelcancer på?

Det går inte att säga exakt varför någon får testikelcancer men det finns saker som kan ha betydelse, till exempel:

  • Du har genetiska släktingar som har haft sjukdomen.
  • En av testiklarna kom inte ner av sig själv till pungen när du var barn. 

Kan jag minska risken för testikelcancer?

Det finns inget sätt att förebygga testikelcancer, men det är bra om du själv undersöker din pung någon gång i månaden. Då lär du dig hur dina testiklar brukar kännas så att du lättare kan upptäcka någon förändring.

Här kan du läsa om hur du gör när du undersöker pungen.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen skriftligt så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Testikelcancerföreningen är till för dig som har eller har haft lungcancer eller som är närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel vilken uppföljning och rehabilitering du kan behöva.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan mottagning för specialistvård.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Till toppen av sidan