Alla människor har det svårt ibland, det är en del av livet. Ofta behöver den som mår dåligt prata med någon. De allra flesta hamnar någon gång i en kris. Krisen kan komma plötsligt eller på grund av något som pågått länge. Psykisk ohälsa syns inte alltid utanpå, så fråga gärna rakt ut hur någon mår. 

När någon inte mår bra 

Du behöver inte vara expert på psykisk hälsa för att kunna stötta någon. Det viktiga är att du finns där för personen. Om du undrar hur någon mår – var inte rädd för att störa, utan fråga hur det är.

Det kan räcka med att fråga, lyssna och våga stanna kvar, prata om vardagliga ting, göra något man tycker om eller bara vara tysta tillsammans. Fråga om hen behöver praktisk hjälp eller hjälp med att söka vård.   

När någon har självmordstankar 

Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Visa att du bryr dig, våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna.

Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord. Ditt stöd kan vara tillräckligt, men ibland behövs stöd från andra i personens omgivning och eller på annat håll. Du kan också hjälpa personen att söka mer stöd på annat håll.  

Du kan behöva be andra om hjälp, och behöva berätta att den här personen mår dåligt. Det ska inte innebära att du måste svika ett förtroende. Lova därför inte att hålla självmordstankarna hemliga.

Om du bedömer att situationen är akut, lämna inte personen ensam, ring 112 eller se till att personen söker vård på psykiatriska akutmottagningen. Känner du dig osäker kan du rådgöra med 1177 sjukvårdsrådgivningen.

Mer om att inte må bra 

Här kan du läsa mer om att inte må bra: Psykisk hälsa - 1177 
 

Om du ska hjälpa någon i en akut situation, kontrollera först att platsen är säker så att inte du också riskerar att skada dig. Din säkerhet är viktig för att du ska kunna hjälpa andra. Kontrollera sedan om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Hjärtstopp 
Om personen inte reagerar och andas onormalt eller inte alls ska du utgå ifrån att det är hjärtstopp. Då ska du omedelbart ringa 112 och starta hjärt-lungräddning, HLR. Larmoperatören kan ge instruktioner.

Hur du ska göra HLR beror på om personen är vuxen eller ett barn.

• Hjärt-lungräddning för vuxna
• Hjärt-lungräddning för barn 

Stroke 

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att personen plötsligt förlorar olika förmågor som tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.

AKUT-testet är en enkel metod att använda om du misstänker att en person fått stroke. Ring genast 112 om du tror att personen fått en stroke.

Hjärtinfarkt 

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl. Hjärtat får då syrebrist eftersom blodet inte kan passera som det ska och det kan vara livshotande.

Personen ska alltid söka vård. Om symtomen är allvarliga ska du ringa 112.

Blödning 

En sprutande eller pulserande blödning tyder betyder att det blivit en skada i en större pulsåder och kan vara livshotande. Du ska försöka stoppa blödningen och sedan ringa 112 så att den skadade snabbt kan få hjälp och bli förd till sjukhus.

Utbildningsfilmer

Filmer om HLR och olika sätt att stoppa blödning finns hos Svenska rådet för hjärt- lungräddning. 

Film om HLR (hlr.nu)

Film Alla kan HLR (allakanhlr.nu)

Film om stoppa blödning (hlr.nu)

På sidan Akuta råd – första hjälpen kan du kan läsa mer om hur du kan hjälpa någon i en akut situation.

Det kan handla om till exempel en allergisk chock, elolyckor, drunkningsolyckor eller förgiftningar.