Alkoholberoende

Du som är beroende av alkohol kan känna igen dig i följande påståenden:

• Du känner ett starkt begär efter alkohol.
• Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.
• Du har misslyckats med att minska drickandet.
• Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.
• Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt.
• Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen.

Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig har du sannolikt ett alkoholberoende.

Alkoholberoende kan också orsaka många olika skador och sjukdomar i hela kroppen.

Du kan ställa dig följande frågor om du har funderingar kring ditt drickande:

• Har jag kontroll över hur mycket jag dricker?
• Har alkoholen en stor plats i mitt liv?
• Tycker personer i min närhet att jag dricker för mycket?

Svaren på frågorna kan hjälpa dig att komma fram till ett beslut om dina alkoholvanor. 

Först måste du bestämma dig för att du vill förändra dina alkoholvanor. När du har bestämt dig så finns det olika slags behandlingar som är bra och effektiva, om du behöver hjälp. 

Det går att ta sig ur ett beroende utan någon speciell behandling. Många ändrar själva sina vanor, ofta med stöd av närstående.

Här kan du läsa mer om hur du själv kan ändra dina alkoholvanor.

Det finns behandling för alkoholberoende. Här kan du få hjälp:

• Alkoholhjalpen.se.
• Alkohollinjen, telefonnummer 020-84 44 48.
• Vårdcentralen. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.
• En beroendemottagning.
• Socialtjänsten i din kommun.
• Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
• Företagshälsovården om du har ett arbete.

Här kan du läsa mer om var du kan få hjälp mot alkoholproblem.

Alla vårdmottagningar har sekretess. Om du vill vara helt anonym kan du kontakta Alkoholhjalpen eller Alkohollinjen.

Det finns många alternativ om du vill ha professionell hjälp att ändra dina alkoholvanor. Du kan välja läkemedel eller psykologisk behandling, båda anses lika effektiva. Du kan också kombinera olika behandlingar. Om du inte lyckas med en behandling kan du prova en annan.

Här är exempel på behandlingar som kan hjälpa:

• motivationshöjande samtal
• kognitiv beteendeterapi, KBT
• tolvstegsprogrammet
• läkemedelsbehandling
• självhjälpsgrupper.

Läs mer om behandling och stöd vid alkoholproblem.

När du inte dricker kan du få symtom på abstinens. Abstinens är när kroppen är så van vid alkohol att du mår dåligt när du inte dricker. Du kan bli orolig, skakig, illamående, svettig och få svårt att sova.

När du minskar ner på ditt drickande eller slutar att dricka kan abstinensen bli besvärlig. Då kan du få hjälp av vården. Det finns läkemedel som kan mildra besvären och förebygga allvarlig abstinens.

Abstinensen brukar gå över på någon vecka.

Även om abstinensen kan vara besvärlig är det alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta.

Abstinensepilepsi

När du har druckit stora mängder under lång tid kan abstinensen bli allvarlig. Då kan du få krampanfall. Det kallas abstinensepilepsi.

Delirium tremens

Du kan också få delirium tremens. Det är en mycket allvarlig komplikation vid långvarigt alkoholberoende.

Det här är symtom på delirium tremens:

• Du får feber.
• Pulsen blir snabb.
• Det känns ostadigt när du går.
• Du får skakningar och svettningar.
• Du upplever förvirring och hallucinationer.
• Du får minnesförlust.
• Du upplever problem med synen.

Har du lättare besvär av abstinens kan du avvakta någon vecka med att söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om abstinensen är besvärlig. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. Om du behöver läkemedel får du träffa en läkare.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom på delirium tremens eller abstinensepilepsi.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Efter en tids nykterhet kan det hända att du dricker för mycket igen. Det kallas för återfall. Det kan kännas jobbigt och skamfullt. Det viktiga är då att snabbt komma tillbaka till de nyktra vanorna.

Det är bra att tänka efter hur återfallet gick till. Fanns det risker du kunde ha undvikit? Lär dig av återfallet och undvik på så sätt framtida risker.

Det brukar vara en kombination av olika saker som gör att du får ett beroende. 

Hur länge och hur mycket man kan dricka är väldigt olika. Vissa kan dricka mycket i flera år utan att utveckla ett beroende. För andra kan beroendet komma efter en kort tid, kanske efter bara ett halvår.

Ökad risk

Det kan öka risken för att du själv ska bli beroende om du har en nära genetisk släkting som har ett alkoholberoende. 

Alla påverkas på olika sätt av alkohol. Ju bättre du upplever att du mår av alkohol, desto större är risken att du utvecklar ett beroende.

En del blir inte så påverkade av alkohol och mår inte särskilt dåligt dagen efter. Den egenskapen är ofta ärftlig och ökar också risken för alkoholberoende. 

Alkohol påverkar så gott som alla organ i kroppen. Hjärnan påverkas genom att signalerna i nervcellerna störs. Alkohol stimulerar hjärnans belöningssystem.

Alkoholberoende kan orsaka eller förvärra skador och sjukdomar i hela kroppen. Det här är några av de sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av alkohol:

• hjärtsjukdomar och högt blodtryck

• cancer

• psykiska sjukdomar

• leversjukdomar

• hudsjukdomar

• nervskador
• sjukdomar i bukspottkörteln.
  
  

Kraftigt drickande under lång tid kan leda till allvarliga förändringar i hjärnan. Det kan påverka ditt nervsystem och hur du mår psykiskt.

Dessutom kan berusning leda till att du råkar ut för olyckor eller hamnar i besvärliga, farliga eller våldsamma situationer.

Det går att förändra sitt drickande och hitta tillbaka till ett liv där alkoholen inte styr.

En del kan lära sig att kontrollera sitt drickande och minska sin konsumtion utan att helt sluta med alkohol. Men många väljer ändå att helt sluta dricka. Det kan vara lättare att inte dricka alls än att dricka lite. 

För en del blir beroendet kroniskt. Då får du återkommande problem med alkohol, även om du är nykter eller dricker kontrollerat i perioder. Vid kroniskt alkoholberoende är det viktigt att ha en långsiktig behandling. Det är också bra att kunna återkomma till samma behandlare vid besvärliga perioder.

Fostret utsätts för alkoholens skadliga ämnen om du dricker alkohol när du är gravid. Det gör att fostret kan få bestående skador. Det är viktigt att du slutar dricka om du har ett alkoholberoende och blir gravid. 

Livet påverkas även för dig som är närstående. Alkoholberoende kommer ofta sakta och då kan det vara svårt att se vad som händer.

Det kan vara jobbigt att se hur någon som står dig nära utvecklar ett beroende. Du kan känna frustration och skuld över situationen.

Det är vanligt att närstående tar på sig ett stort ansvar. Du kanske försöker underlätta livet för den som har ett beroende eller försöker dölja problemet.

Kom ihåg att den som har ett alkoholberoende själv är ansvarig för att söka hjälp för att förändra sitt beteende. Du kan stötta, men aldrig ta ansvaret för någon annans liv. Även du som närstående kan behöva stöd och hjälp. Du som anhörig kan också kontakta Alkohollinjen.

Enligt patientlagen ska du få vara med och bestämma över din vård. För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende.