HÖRSEL

Nedsatt hörsel

Nedsatt hörsel kan vara medfödd eller utvecklas med åren. Vilken behandling du får beror på orsaken till din hörselnedsättning och vilka behov du har. Det går alltid att få hjälp om du har nedsatt hörsel. Det gäller både tekniska hjälpmedel och stöd från personal inom hörselvården.

Symtom

Hos många kommer hörselnedsättningen gradvis. Det kan göra att du inte är medveten om att hörseln har försämrats. Det här är vanliga symtom på nedsatt hörsel:

  • Du tycker att andra pratar otydligt och svagt.
  • Du har svårt att höra när många pratar samtidigt.
  • Du har svårt att höra när din omgivning är bullrig.

Det kan också kännas som att du har lock för örat eller att det susar och piper i örat, så kallad tinnitus.

Ibland kan närstående märka av först att du har nedsatt hörsel. Det kan till exempel vara att de tycker att du har högt ljud när du ser på tv eller att du ofta frågar om vad de har sagt.

Små barn är inte medvetna om att de har nedsatt hörsel men hörselnedsättningen riskerar att påverka barnets talutveckling.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du upplever att du har nedsatt hörsel. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

I en del regioner kan du också kontakta en audionommottagning direkt.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om något av följande stämmer på dig:

  • Du får plötsligt svårare att höra med ena örat.
  • Du har fått nedsatt hörsel efter ett slag mot örat, mot huvudet eller efter att du har dykt.
  • Du har fått nedsatt hörsel och samtidigt ont i örat.
  • Du får plötsligt svårare att höra och känner dig yr.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral, BVC, om du som förälder tror att ditt barns hörsel är nedsatt.

Undersökningar och utredningar

Vid läkarbesöket får du berätta om din hörsel och om du har några andra besvär från öronen. Läkaren undersöker sedan örat för att ta reda på om hörselnedsättningen till exempel beror på en vaxpropp eller någon sjukdom i örat. En del vårdcentraler har möjlighet att göra en hörselundersökning på plats. Du kan också få komma till en audiologisk avdelning, en hörcentral, för att göra detta.

Ibland kan du få göra fler utredningar och undersökningar. Då kan du få träffa läkare som är specialister inom öron-näsa-halssjukdomar eller hörsel- och balansrubbningar.

Undersökningar på barn

Barn som har nedsatt hörsel kan behöva få behandling tidigt. Det är för att hjälpa barnet med att utveckla ett språk. Därför undersöks barnets hörsel tidigt. Några dagar efter födseln görs en så kallad screeningundersökning. Vid undersökningen sätter vårdpersonalen en propp i vartdera örat på barnet.

Resultatet kan vara antingen godkända eller inte godkända. Det finns många orsaker till att svaret inte blir godkänt fastän barnet ändå hör, så kallade felkällor. Det kan till exempel finnas kvar fosterfett i hörselgången eller fostervatten i mellanörat.

Barnet får en tid på en öron-näsa-halsklinik för fler tester om svaren inte är godkända. Det är inte förrän efter en noggrannare utredning och undersökning som det går att avgöra om barnet har nedsatt hörsel.

När barnet är för litet för att medverka görs tester där audionomen läser av snäckans sinnesceller eller nervsystemets svar på ljud. Undersökningarna är inte obehagliga för barnet, men de kräver att barnet ligger alldeles stilla och helst sover. Du som förälder får information om hur du ska göra för att få barnet att somna om ni blir kallade för en utredning. Det kan räcka med att ge ett litet barn mat för att hen ska somna. Äldre barn kan behöva få läkemedel för att sova, eller sövas med narkosmedel.

Hörselundersökningar när barnet blir äldre

När barnet är närmare året kan audionomen mäta hur barnet reagerar på ljud. Då kan audionomen få en uppfattning om hur svaga ljud barnet hör vid olika frekvenser. Vid tre års ålder kan barnet medverka vid så kallad lekaudiometri. Då lägger barnet en kloss när hen hör ett ljud.

När barnet har börjat skolan kan hen göra samma sorts hörseltest som vuxna, audiometri. Då trycker barnet på en knapp när hen hör ett ljud. Testet anpassas efter vad barnet klarar om barnet har en funktionsnedsättning.

Så fungerar hörseln

Ljud består av tryckvågor. Ljudvågorna leds in i örat och når sedan trumhinnan som sätts i rörelse. Vågrörelsen förs sedan vidare av de tre hörselbenen. De förstärker även ljudet. Stigbygelns svängningar i det ovala fönstret fortplantas till snäckan. 

Tryckförändringar i vätskan aktiverar sinnesceller i snäckan. De kallas för hårceller. Informationen från hårcellerna leds sedan som nervimpulser genom hörselnerven till hörselcentrum i hjärnan.

Här kan du läsa mer om örat och om hörseln.

Olika typer av hörselnedsättningar

Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen och hörselorganen åldras. Den här typen av hörselnedsättning gör att du har svårt att höra ljusa toner, till exempel fåglar och insekter. Du kan också ha svårt att höra konsonantljud. Det beror på att konsonantljud ofta innehåller toner som är ljusa. Det här påverkar förmågan att uppfatta tal.

Det finns flera saker som påverkar i vilken ålder man börjar få nedsatt hörsel. Det kan till exempel vara buller, sjukdomar, skador, vissa läkemedel men också ärftliga orsaker.

Besvär med nedsatt hörsel kan delas in i två grupper, ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning.

Ledningshinder

Ledningshinder innebär att örats förmåga att leda in ljud från omvärlden till innerörat inte fungerar som det ska. Ett ledningshinder har sin orsak i hörselgången eller i mellanörat. Det kan till exempel vara en skada på trumhinnan eller hörselbenen. Hur stor hörselnedsättningen blir varierar, men den kan gå att behandla.

Vanliga orsaker till nedsatt hörsel på grund av ledningshinder:

Sensorineural hörselnedsättning

Du kan få en hörselnedsättning om sinnescellerna i snäckan eller hörselnerven skadas. Det kallas för en sensorineural hörselnedsättning och kan bero på flera olika saker.

Starka ljud

Du kan få nedsatt hörsel om du utsätts för starka ljud. Då kan sinnescellerna i snäckan skadas. Både plötsliga smällar och mer långvarigt buller kan göra att du får nedsatt hörsel.

Det är viktigt att du skyddar din hörsel mot starka ljud. Det bör alla göra, både om du har en hörselnedsättning eller om du inte har haft några problem med hörseln.

Medfödda hörselskador

Den vanligaste orsaken till medfödda hörselskador är ärftlighet. Då har du ärvt ett anlag för hörselnedsättning från en eller båda dina biologiska föräldrar. Hörselnedsättning kan också bero på en infektion under fosterstadiet eller en komplikation under förlossningen.

Andra orsaker till hörselnedsättning

Sinnescellerna i snäckan kan skadas om innerörat får försämrad blodcirkulation under en längre eller kortare tid. Det kan göra att du får en tillfällig eller bestående hörselnedsättning. Virussjukdomar eller infektioner med borrelia kan också orsaka hörselnedsättning. Det finns sjukdomar som periodvis ger hörselnedsättning, yrsel och tinnitus, till exempel Ménières sjukdom.  Även rökning kan skada hörseln.

Behandling

Inom hörselvården samarbetar många olika yrkeskategorier för att hjälpa dig med hörselnedsättning: audionom, läkare, hörselpedagog, kurator, psykolog, ingenjör och logoped. Vilken behandling du får beror på orsaken till din hörselnedsättning och vilka behov du har.

Här är några exempel på olika behandlingar som du kan få:

  • Du kan få prova ut hörapparat.
  • Du kan bli opererad om du har en sjukdom där det kan hjälpa.
  • Du kan få ett så kallat kokleaimplantat om hörseln är så nedsatt att den inte går att förstärka med hörapparat.
  • Du kan få prova ut andra tekniska hjälpmedel som hjälper dig i vardagen.
  • Du kan få hjälp att träna kommunikation, till exempel teckenspråk och tecken som stöd.
  • Du kan få utbildning och kunskap om möjligheter och begränsningar vid en hörselnedsättning.

Vid ett så kallat ledningshinder leds inte ljudet in i örat som det ska. Ibland kan hörseln förbättras eller återställas helt med kirurgisk behandling. Du kan ändå behöva tekniska hjälpmedel om hörseln inte blir helt återställd.

Olika typer av hörapparater och tekniska hjälpmedel

Du som har bestående problem med en kraftig hörselnedsättning blir ofta hjälpt av en eller två hörapparater. Vanligast är hörapparater som sitter i hörselgången eller bakom ytterörat och förstärker ljudet in mot trumhinnan.

Det finns även benförankrade hörapparater. De kan användas om skadan sitter i hörselgången eller i mellanörat och det av någon anledning inte går att använda en vanlig hörapparat. Med en benförankrad hörapparat leds ljudet via en titanskruv i skallens ben direkt in till innerörat.

Implantat vid uttalad hörselnedsättning

Om du har en mycket uttalad hörselnedsättning går inte hörseln att förstärka med hörapparater. Då kan du genomgå en utredning för att se om du kan få ett så kallat kokleaimplantat. Då opereras en elektrod in i snäckan. En processor omvandlar ljud till elektriska signaler som stimulerar hörselnerven. Efter operationen behöver du träning för att vänja dig vid det nya sättet att höra.

Barn som föds med mycket nedsatt hörsel eller dövhet kan få ett kokleaimplantat redan under första levnadsåret. Kokleaimplantat kan förkortas till CI. Det är en förkortning av namnet på engelska. 

Tekniska hjälpmedel i vardagen

Det finns även andra tekniska hjälpmedel som kan hjälpa dig som har nedsatt hörsel. Extra förstärkning till telefon och dörrklocka kan underlätta. Du kan få hjälp med ett system med en extra mikrofon där signaler skickas till hörapparaten. Det kan fungera både hemma, i sociala sammanhang och på arbetet. Du kan också få telefonens ljud att koppla direkt till hörapparaten. En väckarklocka med vibrator som du lägger under huvudkudden kan också vara till hjälp.

De olika regionerna har regler för när du har rätt till subventionerade hjälpmedel.

Här kan du läsa mer om hur det går till att få hörapparat och andra hörhjälpmedel.

Behandling och hjälpmedel för barn

Du som är yngre än 18 har möjlighet att få råd, stöd och behandling om du upplever att du hör dåligt. Personal från olika yrkesgrupper som till exempel läkare, audionom, kurator och hörselpedagog finns för att hjälpa dig. Kontakta skolhälsovården eller din vårdcentral för att få en första undersökning. Om det behövs kan de hjälpa dig att få gjort ett hörseltest hos en audionom på en öron-, näs- och halsklinik. Har du nedsatt hörsel får du träffa en läkare som tar reda på varför hörseln är nedsatt. Vilken behandling du får beror på varför och hur mycket hörseln är nedsatt.

Teckenspråk kan hjälpa dig med nedsatt hörsel

Teckenspråk kan vara till hjälp att kommunicera på om du har nedsatt hörsel. Du kan använda dig av det talade språket i vissa sammanhang och teckenspråk i andra sammanhang.

Det varierar från person till person vilka behov man har. En hörselpedagog i din region kan hjälpa dig vidare.

Tecken som stöd använder samma tecken som i teckenspråk men du tecknar bara de viktigaste orden i en mening. Tecknen följer det talade språket. Det är lättare att lära sig och kan användas av dina närstående.

Utbildning om hörselnedsättning och vad den beror på

Du kan lära dig mer om din hörselnedsättning. Det kan till exempel handla om råd om hur du ska göra i vardagliga situationer, mer information om vad hörselnedsättningen innebär eller möjlighet att träffa andra med hörselnedsättning.

Hörselvården i de olika regionerna ger utbildningar, kontakta en öron-näsa- halsklinik för att få hjälp med kontakten.

Kronoberg

Till hörsel- och dövenheten kan du komma via remiss från öron-näsa-halskliniken, audionommottagningen, vårdcentralen, företagshälsovård med flera. Du kan också själv ta kontakt med oss med hjälp av en egenremiss. Om du söker du hjälp för tinnitusbesvär och ljudöverkänslighet måste vi ha en remiss från öronläkare.

Minska risken för hörselnedsättning

Det går att minska risken för att få nedsatt hörsel genom att inte utsätta öronen för alltför starka ljud. Du bör skydda öronen om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt. Du kan skydda hörseln genom att använda hörselkåpor eller öronproppar. Det är viktigt både i arbetet och på fritiden.

Om du lyssnar mycket på musik i hörlurar, så sätt in volymen på en lagom nivå som inte är hörselskadande. Tänk på att inte höja volymen efter hand. Tänk också på att örats sinnesceller behöver vila och återhämtning.

Att leva med nedsatt hörsel

Här är några tips som kan förenkla vardagen om du har nedsatt hörsel:

Berätta för andra att du har nedsatt hörsel

Att berätta för personer i din närhet att du har nedsatt hörsel brukar underlätta och förhindra missförstånd. Det kan kännas bra att berätta hur du påverkas av hörselnedsättningen. Du kan också ge råd om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.

Ta bort onödiga ljudkällor

Försök att ta bort bakgrundsljud som stör, det kan till exempel vara att stänga en öppen dörr eller stänga av bakgrundsmusik.

Välj lugna miljöer

Välj lugna miljöer om du ska träffa någon ute. Det kan också vara lättare att ses i en mindre grupp än i en större.

Var noga med belysning

Det blir lättare att höra om du ser ansiktet på den som du pratar med. Det kan vara bra att sitta med ryggen mot fönstret så att du inte ser i motljus.

Be om att få information skriftligt

Vid möten, utbildningar och till exempel läkarbesök kan du be om att få informationen sammanfattad skriftligt.

Använd sms och e-post om det är mycket ljud runt omkring

Skicka textmeddelanden eller e-post istället för att ringa om det är mycket ljud runt omkring dig.

Använd textning när du ser på film och tv

Många tv-kanaler och andra tjänster för film och serier erbjuder textning antingen via text-tv eller direkt i tjänsten.

Skrivtolkning

Om du hör mycket dåligt kan du ta hjälp av en skrivtolk. Det är en person som skriver det som sägs på en skärm. Det kan vara till stor hjälp vid till exempel ett läkarbesök men även i många andra sammanhang. Här kan du läsa mer om tolktjänster vid funktionsnedsättning.  

Stöd kan underlätta vardagen

Det är vanligt att känna att samspelet med andra är svårt om du har nedsatt hörsel. Du kanske har svårt att uppfatta all information och har lätt att missa nyanser i det som andra säger. Det tar också mycket energi att ständigt koncentrera sig mycket för att höra och det kan göra att du blir trött.

Det är viktigt att du som har nedsatt hörsel söker hjälp om du mår dåligt. Inom hörselvården finns personal som du kan träffa för samtal och som kan hjälpa dig att hitta lösningar som gör vardagen lättare. Det finns också organisationer som arbetar för personer med nedsatt hörsel, där du kan få mer råd och stöd.

Att vara närstående till någon med nedsatt hörsel

Det kan vara svårt att förstå hur en person med nedsatt hörsel har det. Det finns en del saker som du som närstående kan göra för att hjälpa:

  • Vänd dig mot personen med nedsatt hörsel när du pratar med hen.
  • Gå några steg närmare hen om det är möjligt.
  • Se till att personen med nedsatt hörsel märker att du börjar prata.
  • Prata långsamt och rör läpparna tydligt.
  • Se till att bara en person pratar åt gången.
  • Vänd dig till personen med hörselnedsättning och ge en kort sammanfattning om många har pratat och hen inte har hört.
  • Försök att träffas i en lugn och ljus miljö, undvik miljöer med mycket sorl eller buller. Dessa miljöer gör det extra svårt för en person med nedsatt hörsel att höra vad du säger.
  • Använd skriftliga meddelanden för att undvika missförstånd.
  • Lär dig tecken som stöd om personen med hörselnedsättning kommunicerar med det. Om hen använder sig av hjälpmedel som mikrofon, lär dig använda den.

Du som närstående kan vara ett bra stöd när hörseln förändras genom att visa öppenhet, engagemang och förståelse. Det kan också vara bra att avdramatisera hörselnedsättningen.

Att vara förälder till ett barn med hörselnedsättning

Du som är förälder till ett barn med hörselnedsättning får stöd och undervisning genom hörselvården i din region. Om ditt barn behöver hörapparater får du hjälp med tekniken av en audionom. I kommunen finns det hörselpedagoger som hjälper till att se över situationen i skolan och om lokalerna behöver anpassas för en bättre ljudmiljö. De hjälper också skolpersonalen med stöd för hur de kan underlätta undervisningen för barnet.

Påverka och delta i din vård

Kronoberg

Vi tycker det är viktigt att få synpunkter på vår verksamhet. Det hjälper oss att utvecklas och bli bättre.

  • Du kan prata med din vårdgivare.
  • Du kan kontakta verksamhetschef Lena Boberg-Ekström på tel 0470-58 88 07
  • Du kan också skicka e-post till vuxenhab@kronoberg.se 
    Skriv "synpunkter" överst, så kommer det till verksamhetschefen.

Vill du kontakta någon utanför verksamheten kan du höra av dig till patientnämnden. 
Länk till patientnämnden

Tack för din hjälp!

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Till toppen av sidan