Alla personer har olika kroppar och det finns ingen särskild vikt som alla borde ha. Vissa personer är i grunden långa och smala, andra är kortare och lite rundare.

Vikten kan påverkas av vad man äter och dricker och hur mycket man rör sig. Vikten minskar om kroppen får mindre näring och energi än vad den gör av med. Vikten ökar om kroppen får mer energi än vad den gör av med.

Föräldrars vikt

Vad barnet väger beror till viss del på vad föräldrarna väger och vad de vägde som barn, men det kan variera mycket. Ärftligheten kan påverka bland annat aptit, mättnadskänsla och kroppsform.

Sömn, oro och stress kan påverka vikten

Sömnbesvär, oro och stress kan påverka vikten. Om barnet mår dåligt psykiskt kan det påverka vikten. Hen kan till exempel ha varit med om en svår förändring eller inte ha fått tillräckligt med trygghet. Barn påverkas av hur familjen mår, även när de är nyfödda.

När vikten går ner eller upp

Här nämns några orsaker som kan göra att barnet går ner mycket i vikt:

• Barnet har ofta infektioner. Det kan till exempel vara förkylning eller magsjuka. Aptiten blir då oftast sämre, samtidigt som kroppen behöver extra kalorier för att bekämpa infektionen.
• Barnet har en långvarig eller livslång sjukdom. Det kan till exempel vara matallergier, celiaki som också kallas glutenintolerans, medfödda hjärtfel, en hjärnskada eller en inflammatorisk tarmsjukdom.
• Barnet tar läkemedel som påverkar aptiten och vikten.
• Barnet har svårt att äta eller vill inte äta.
• Mycket aktiva barn kan ibland äta för lite i förhållande till hur de rör sig.
• Barnet är fött för tidigt. Det är vanligare att för tidigt födda barn har svårigheter att äta och smälta maten.
• Barnet har en ätstörning som påverkar vikten.

När vikten går upp

Här nämns några saker som kan göra att barnet går upp mycket i vikt:

• Barnet får mer energi än vad hen gör av med. Det kan till exempel vara genom mat och dryck med mycket fett och socker eller att hen äter för stora portioner. Andra orsaker kan vara att hen äter på oregelbundna tider eller ofta småäter.
• Barnet rör sig för lite i förhållande till hur mycket energi hen får i sig.
• Barnet tar läkemedel som påverkar aptiten och vikten.

Det är ovanligt att barnet får stora problem med hälsan på grund av att vikten förändras. För att hälsan ska påverkas behöver barn oftast ha vägt för lite eller för mycket en längre period. Ett annat exempel är att vikten har förändrats snabbt och tydligt.

Barn som har övervikt eller undervikt kan få problem med hälsan som vuxna. Riskerna gäller framför allt om de fortsätter att ha övervikt eller undervikt som vuxna. Riskerna vid övervikt är till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdom som vuxna. Riskerna vid undervikt är att musklerna blir väldigt svaga och att hjärnan inte orkar fungera som den ska.

Men riskerna uppstår inte direkt utan under en lång tid. Genom att ändra vanor kan barnets viktutveckling ändras, och då minskar riskerna.

Barns egna viktkurvor och längdkurvor

Hur barnet växer kallas inom vården ofta för tillväxt. På BVC och elevhälsan mäts och vägs barnet regelbundet och värdena förs in i en speciell tabell med kurvor. Dessa kurvor kallas tillväxtkurvor. Varje barn har en egen längdkurva och en egen viktkurva. 

Vården börjar fylla i kurvorna när barnet föds. Barnets kurvor visar till viss del hur hen mår och om hen får i sig tillräckligt med näring. Utifrån kurvorna ser vården om barnet växer som förväntat, och om hen följer sina egna kurvor.

Från att barnet är två år jämförs också vikten mot längden.

Tillväxtkurvorna kan användas tills barnet är 18 år. Personalen kan visa och förklara ditt barns kurvor.

Det första levnadsåret ökar barnet mycket i vikt. Vid ett års ålder har barnet blivit ungefär tre gånger så tungt som vid födseln.

Hur mycket barnet väger vid födseln beror framför allt på i vilken graviditetsvecka hen föds. Vikten påverkas också av hur barnet mår och om den som födde barnet till exempel hade någon sjukdom under graviditeten. Därefter påverkas vikten mer av ärftligheten och livsstilsvanor.

För tidigt födda barn växer oftast i kapp andra jämnåriga barn med tiden.

De första dagarna går många nyfödda ner i vikt

De första dagarna efter födseln går de flesta barn ner i vikt. Det beror bland annat på att barnet bajsar och att hen inte har börjat att äta ordentligt ännu. Vikten brukar öka när amningen eller matningen kommit i gång. Det kan ibland ta upp till två veckor innan barnet väger lika mycket som vid födseln.

Barn som får bröstmjölksersättning under sitt första levnadsår kan ibland gå upp mer i vikt än barn som ammas.

Från cirka 1 till 6 år

Från och med cirka ett års ålder börjar barn gå och röra sig mycket mer. Då gör de av med mycket energi. Vikten ökar oftast inte i samma takt som tidigare.

Barn växer på längden och blir långsamt smalare. När barnet är i fem-sex årsåldern börjar revbenen ibland att synas.

Nu förstår barnet att hen själv kan bestämma hur hen äter. Det kan göra att vikten påverkas.

Läs om vad barn bör äta i den här åldern. Läs också om varför barn inte vill äta, och vad du kan göra för att öka barnets matlust.

Barn i den här åldern behöver röra sig mycket. Läs mer om rörelse och få tips.

Från cirka 7 till 13 år

Nu får barn nya vanor som kan göra att en del går upp i vikt och en del går ner i vikt. En del barn kanske tränar mycket och behöver äta mer för att orka. En del barn sitter stilla mycket, och ökar kanske för mycket i vikt på grund av för lite rörelse.

Barnet är ofta som smalast den här perioden, före de kommer i puberteten. Det är vanligt att revbenen syns. Det innebär inte att barnet väger för lite för sin längd.

Läs på Livsmedelverkets webbplats om vad barn i denna ålder behöver äta.

Barn behöver röra sig minst en timme om dagen. Läs mer om rörelse och få tips.

Här nämns sådant som du kan prova själv för att barnet ska ha en hälsosam vikt.

Du behöver visa hur det ska vara

Barnets vikt påverkas av hur personer i barnets omgivning äter och rör på sig. Det gäller framför allt familjen, men även andra som barnets träffar.

Här följer några råd kring mat och vanor:

• Föregå med gott exempel. Ät på regelbundna tider och ge barnet mat med hälsosam och varierad näring.
• Stötta barnet till att få nya vanor. Det är ofta lättare om familj och andra närstående ändrar sina vanor tillsammans med barnet.
• Laga gärna mat tillsammans. Barnet kan känna sig mer positivt inställd till mat och att äta, och får lära sig sådant som är bra att kunna i framtiden.
• Lek, träna och rör dig tillsammans med barnet.

Här kan du läsa mer om kostråd som gäller för alla barn.

Om barnets vikt är lägre

Prata med personalen på BVC eller elevhälsan om barnets tillväxtkurvor visar att vikten är lägre än förväntat.

Här är några råd när vikten är lägre än förväntat:

• Använd mer fett i maten, till exempel olja eller smör.
• Barnet kan behöva äta lite och ofta om hen har svårt att äta större mängder vid samma tillfälle, eller om hen inte vill äta alls.
• Gå på uppföljning på BVC eller elevhälsan. Där kan ni också prata om hur barnet mår och hur familjen mår.

Om barnets vikt är högre

Prata med personalen på BVC eller elevhälsan om barnets tillväxtkurvor visar att vikten är högre än förväntat.

Här är några råd när vikten är högre än förväntat:

• Ge barnet mindre portioner. Lägg upp barnets portion, och ställ inte fram kastruller vid matplatsen.
• Undvik att ge mat och dryck med mycket fett och socker såsom läsk och godis. Ge bara lite av sådant som inte innehåller bra näring.
• Undvik helst att ha kakor och godis hemma. Smygät inte sådant själv, barn upptäcker ofta det.
• Se till att det finns bra mat hemma för barnet när hen blir äldre och får ta mer ansvar hemma, till exempel när hen gör eget mellanmål eller egen middag.
• Fundera kring hur och varför barnet äter. Mat kan ibland vara en tröst när något är svårt eller jobbigt.

Börja inte med särskilda dieter

Börja inte med särskilda dieter eller någon särskild mat utan att ha pratat med till exempel BVC eller elevhälsan. Barn som växer behöver näring och det är inte bra att utesluta sådant de behöver.

Försök att ändra vanorna utan att barnet märker det för mycket. Undvik att prata om barnets vikt och hur barnet ser ut. Prata i stället om vad och hur man behöver äta för att kroppen ska må bra, för att till exempel orka leka, vara i skolan, träna och växa lagom. Prata om vad som gör att man mår bra. Låt bli att själv banta eller prata om att gå ner i vikt.

Säg att alla ser olika ut och växer på olika sätt, att alla duger och är bra som de är. Säg aldrig att barnet är ”för stor”, ”tjock” eller ”för smal”, ”mager”. Prata inte illa om någon som är smal eller stor. Prata inte heller om att det är bättre att vara ”smal” eller ”tjock”.

Prata om mat som något man behöver

Försök att prata om mat som något man behöver och som kan vara gott och roligt. Gör ingen värdering i att någon är ”duktig” som äter mycket eller ”inte duktig” som inte äter så mycket. Tävla heller aldrig vid måltiderna om vem som kan äta upp fortast.

Här kan du läsa om vad som är bra mat för barn upp till 6 år. För äldre barn finns information på Livsmedelverkets webbplats.

Barn växer olika och det kan vara svårt att veta hur mycket just ditt barn ska väga.

Barnets vikt följs upp på BVC och i skolan

Hur barnet växer och hur vikten förändras följs regelbundet upp vid besöken på BVC och i elevhälsan. Där kan du också få råd och stöd. Ni kan exempelvis prata om matvanor, hur barnet växer och om rörelse.

Personalen upptäcker oftast om barnets vikt inte utvecklas som förväntat. Personalen gör en bedömning om barnet behöver undersökas av en läkare eller om det räcker med att ni får råd att följa hemma.

Barnet kan även komma till BVC och elevhälsan och väga sig regelbundet, för att se hur vikten ändras.

Söka stöd och hjälp

Kontakta BVC, elevhälsan eller en vårdcentral om något av detta stämmer:

• Du eller barnet känner oro eller har frågor kring barnets hälsa som beror på hens vikt.
• Ni har själva försökt göra förändringar men det hjälper inte.
• Barnet mår dåligt över sin vikt. Det kan kännas bra för barnet att få prata med någon utanför familjen.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan också ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Barnet kan behöva undersökas och utredas. Ibland kan orsaken till att vikten är lägre eller högre än förväntat vara att barnet har en sjukdom. Vilken behandling barnet får beror på vad som orsakar besvären.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnet ska till exempel kunna få prata själv med personalen utan att du är med, om barnet vill.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.