Undersökningar under graviditeten

Moderkaksprov

Vid ett moderkaksprov går det att upptäcka om fostret har vissa avvikelser på kromosomerna. Det går också att upptäcka vissa medfödda sjukdomar. Läkaren sticker en tunn nål genom magen på dig som är gravid. Genom nålen sugs lite vävnad upp från moderkakan. Det är inte helt riskfritt, färre än en på tvåhundra provtagningar leder till missfall.

Kronoberg

Inför ditt besök

Det är inte tillåtet att fotografera eller filma under undersökningen. Barn får inte vara med vid någon av undersökningarna som görs under graviditeten. En vuxen anhörig är välkommen att vara med vid undersökningen.

Ett moderkaksprov ger samma information som fostervattenprov, men det finns även möjlighet att DNA-analysera vissa medfödda sjukdomar.

Moderkaksprov är frivilligt, precis som all annan fosterdiagnostik. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra provet eller inte.

Att tänka på

Innan du gör ett moderkaksprov är det bra att tänka igenom varför du vill göra provet. På barnmorskemottagningen kan du få information om vad provet innebär. Fundera på vad du skulle göra om resultatet inte blir det du hoppas på.

Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.

Du kan också läsa mer i vår artikel om Fosterdiagnostik.

När och var kan jag göra provet?

Moderkaksprov kan tas redan från vecka 11 i graviditeten. Därför väljer läkaren ofta moderkaksprov om det är viktigt att få besked så tidigt som möjligt.

Vilka som erbjuds att göra provet är olika inom olika regioner. Det kan också vara olika om du får betala en avgift eller inte.

För att göra fosterdiagnostik behöver du en remiss. En remiss är ett slags tillstånd från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning. Oftast är det en barnmorska som skriver remiss och bokar in besök för diagnostik. 

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet.

Förberedelser

Det är vanligt att göra KUB före provet. 

Innan provet kollar läkaren upp om du som är gravid har Rh-positiv eller Rh-negativ blodgrupp. Du kan behöva behandling om du har Rh-negativ blodgrupp.

Var gärna kissnödig vid provtagningen. En fylld urinblåsa trycker upp livmodern och gör det lättare för läkaren att ta provet. Men det gör ingenting om du råkar kissa innan. 

Det går bra att ha med sig någon på undersökningen. Du som följer med får sitta bredvid på en stol. Undvik att ta med barn till undersökningen.

Så går undersökningen till

Först brukar läkaren dubbelkolla att man verkligen vill göra provet, eftersom det alltid finns möjlighet att ångra sig.

Undersökningen börjar med ett ultraljud som visar hur länge graviditeten pågått och om det är fler än ett foster. Läkaren smörjer en gelé på magen för att ultraljudsbilden ska synas så bra som möjligt. Ultraljudsbilden hjälper läkaren att hitta ett bra ställe att komma åt moderkakan. 

Därefter tvättar läkaren magen med desinfektionsvätska och klär den med sterila dukar.

Läkaren tittar efter moderkakan med hjälp av ultraljud. Samtidigt för hen den tunna nålen genom magens hud in i livmodern. Lite vävnad från moderkakan sugs upp.

Själva sticket känns nästan inte, så bedövning behövs inte.

Totalt tar besöket ungefär en halvtimme, men själva provtagningen tar bara några minuter.

Efter provet

Efter provtagningen kontrollerar läkaren fostrets hjärtljud med hjälp av CTG.

En del får lite ont efteråt, ungefär som mensvärk.

Undvik fysisk ansträngning, samlag och bad efter provet. Efter ett dygn kan du leva som vanligt igen.

Kronoberg

Har du ett fysiskt lätt arbete kan du återgå till detta efter provtagningen. Vid tungt fysiskt arbete rekommenderar vi att du inte arbetar mer denna dag.

Så får du svar

Provet från moderkakan skickas till ett laboratorium. 

Att få svar på analysen av kromosomerna tar ungefär en vecka. DNA-analysen tar ungefär tre veckor. Det går att göra både analys av kromosomer och DNA-analys vid samma provtillfälle.

Om provet inte visar någon avvikelse får du ett brev med besked om det. 

Om det finns en avvikelse i provet ringer en läkare för att meddela svaret och boka en tid för återbesök.

Vad kan provet visa?

Genom att analysera moderkakan går det att se flera olika saker:

  • Hur många kromosomer fostret har.
  • Om det finns större avvikelser på kromosomerna.
  • Vissa ärftliga anlag hos fostret.

Ett moderkaksprov kan bara ge svar om vissa typer av avvikelser.

Prov ger samma information som fostervattenprov, men det finns även möjlighet att DNA-analysera vissa medfödda sjukdomar. Exempelvis blödarsjukacystisk fibros och Huntingtons sjukdom.

Vad är en kromosomavvikelse?

I varje cell finns 46 kromosomer som innehåller arvsanlag, DNA. Hälften av kromosomerna kommer från ägget och hälften från spermien. När cellerna ska dela sig efter befruktningen kan det bli avvikelser. Då kan det bli en extra kromosom. Vissa kromosomavvikelser är mycket allvarliga. Andra märks knappt.

Ibland blir det en kromosom extra. Det kallas för trisomi. Den vanligaste trisomin är trisomi 21. Den kallas för Downs syndrom.

Det finns andra mer ovanliga och allvarligare trisomier. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida om trisomi 13, Pataus syndrom, och om trisomi 18, Edwards syndrom.

Det kan också bli avvikelser i antal könskromosomer. De avvikelserna kallas Turners syndrom och Klinefelters syndrom. Läs mer i broschyrerna från Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostik om Turners syndrom och Klinefelters syndrom.

Flera fosterdiagnostiska metoder kan visa om fostret har avvikelser på kromosomerna.

Vilka erbjuds att göra provet?

Sjukvården kan erbjuda moderkaksprov av olika anledningar:

  • Du som är gravid och har fått en hög sannolikhetssiffra på KUB.
  • Det finns kromosomavvikelser och vissa ärftliga sjukdomar inom den genetiska familjen.
  • Du som är gravid tidigare har fött barn med kromosomavvikelser.
  • Tidigare ultraljudsundersökningar eller tester visat på avvikelser.
  • Du som är gravid är över en viss ålder. Sannolikheten att föda ett barn med kromosomavvikelser ökar ju äldre du är.

Rutinerna för vilka som får göra provet kan vara olika i olika regioner och på olika mottagningar.

Biverkningar eller komplikationer

Direkt efter provtagningen kan det komma lite blod eller fostervatten ur slidan.

Hör av dig till sjukvården om det kommer blod eller fostervatten även efter att du har lämnat mottagningen, eller om du får feber.

Färre än en på tvåhundra provtagningar leder till missfall. Efter två veckor anses den förhöjda missfallsrisken vara borta.

Känslor efteråt

Det kan kännas jobbigt om provet visar att fostret har någon avvikelse. Det är vanligt att ha frågor och funderingar. Det kan vara skönt att få hjälp att reda ut sina tankar.

Du kan behöva tala med en kurator, barnmorska eller läkare. Vårdpersonalen hjälper dig med dina funderingar. Det gäller inte bara för dig som är gravid utan även för dig som är blivande medförälder.

Du har rätt att få information om hur det är att leva med en funktionsnedsättning, vad samhället kan erbjuda för stöd, vilka intresseföreningar som finns och hur du ska göra om du vill göra abort.

Med stöd och information brukar det bli lättare.

Alternativ

Ett alternativ till moderkaksprov är fostervattenprov. En del kan få göra NIPT före moderkaksprovet. Annan fosterdiagnostik är ultraljudsundersökning och KUB, men de kan inte ge samma säkra svar.

Du som är gravid bestämmer

Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra fosterdiagnostik eller inte.

Det kan vara bra att prata med den som du blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Om det går är det också bra att fatta ett gemensamt beslut. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 

Även du som är blivande medförälder har rätt att få stöd och information, även om du inte får besluta om fosterdiagnostik.

När är undersökningen olämplig?

Det går att göra moderkaksprov även om det är en graviditet med fler barn än ett. Missfallsrisken är högre. Om provsvaren för barnen är olika kan besluten bli komplicerade. Så när det gäller fler barn än ett är det lämpligt med särskild rådgivning om du vill göra moderkaksprov. 

Det kan vara olämpligt med moderkaksprov om du som är gravid har hepatit eller hiv, eftersom fostret riskerar att smittas.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Aktuella artiklar

Så räknar du gravidveckor

Påbörjade eller avslutade veckor?

Gravidveckobrevet

I vår graviditetskalender kan du läsa om fostrets utveckling vecka för vecka och om hur gravidkroppen påverkas. Du kan få tips och råd, läsa om besöken på barnmorskemottagningen och hur du kan förbereda dig inför förlossningen och föräldraskapet. Vill du ha ny information vecka för vecka via mejl? Prenumerera på vårt gravidveckobrev!

Livsstil och hälsa under graviditeten

Här kan du läsa mer om livsstil och hälsa under graviditeten.

Till toppen av sidan