Sömnundersökningar
Om du har haft besvär med din sömn under en längre tid kan du behöva hjälp att ta reda på vad dina besvär beror på. Du kan behöva bli undersökt på olika sätt. En läkare bestämmer vilken eller vilka undersökningar du i så fall behöver.
Det finns flera saker du kan prova att göra själv för att sova bättre. Läs mer om sömnsvårigheter.
När görs en sömnundersökning?
En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral.
Du kan få komma på ett läkarbesök
Vid ett läkarbesök får du svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår. Vid läkarbesöket behöver du också berätta om du tar några läkemedel eftersom det kan påverka sömnen.
Läkaren kan be dig att fylla i en sömndagbok. I sömndagboken svarar du på frågor om din sömn, till exempel det här:
- Vilken tid gick du och lade dig?
- Vilken tid somnade du?
- Vilken tid vaknade du?
- Har du sovit på dagen?
Eftersom vissa sjukdomar kan ge sömnproblem kan läkaren behöva göra en kroppsundersökning. En del får lämna prover, till exempel blodprov.
Ibland behövs fler undersökningar
Läkaren bestämmer om du behöver bli undersökt på fler sätt. Då kan du få en remiss för att få en utredning på ett sömnlaboratorium. Där finns det utrustning för att följa sömnen i detalj. En läkare bestämmer vilken eller vilka undersökningar du i så fall behöver. Vissa undersökningar görs på sjukhus, andra görs hemma.
Ibland behövs ingen utredning
För en del behövs ingen utredning. Då kan du i stället få råd om vad du kan göra själv. Läs mer om vad du kan prova att göra själv för att sova bättre.
Undersökning av andningsuppehåll
Mätning av andningen är en undersökning som visar om du har andningsuppehåll när du sover, så kallad sömnapné. Mätningen gör du själv med utrustning som du får låna hem.
Läs mer om att mäta andningen när du sover.
Undersökning av dina sömnvanor
Vid en så kallad aktigrafisk sömnregistrering registreras dina rörelser. Med hjälp av undersökningen kan läkaren få information om hur du sover över dygnet. Du kan leva som vanligt under tiden men behöver komma till sömnlaboratoriet för att få utrustningen som behövs. Undersökningen tar upp till två veckor.
Så går det till
Du hämtar en apparat på sömnlaboratoriet. Den ser ut som en klocka som du har på armen. Du ska ha på dig apparaten hela tiden men du kan behöva ta av den när du ska duscha eller bada.
Apparaten har en knapp som du ska trycka på när du går och lägger dig, och när du vaknar för att stiga upp.
Under mätningen kan du även få fylla i en sömndagbok.
Undersökning av kvaliteten på din sömn
Med en så kallad polysomnografi kan läkaren få information om hur du sover under en natt. En del undersöks på ett sömnlaboratorium, andra kan undersökas hemma. Ibland filmas undersökningen för att till exempel se hur du rör dig när du sover.
Undersökningen kan till exempel visa
- hur lång tid det tar för dig att somna
- hur ofta du vaknar
- hur djupt du sover
- hur länge du sover.
När ett barn undersöks på sjukhus får en närstående sova på sjukhuset med barnet.
Om du ska undersökas hemma kommer du till sömnlaboratoriet först för att få hjälp med att sätta fast utrustningen.
Så går det till
Vårdpersonalen tejpar fast små elektroder på ditt huvud, vid hakan och runt ögonen. Ibland fästs även elektroder på benen. Elektroderna mäter din hjärnas elektriska aktivitet.
En del får också utrustning som mäter andningsuppehåll när du sover.
Du får inte duscha under tiden som undersökningen pågår. Du har på dig en mössa av till exempel ett tunt nät som håller fast elektroderna. Du behöver vara lite försiktig så att utrustningen inte lossnar.
När du är klar med undersökningen hjälper vårdpersonalen dig att ta bort utrustningen.
Undersökning om du har svårt att hålla dig vaken på dagen
Vid en så kallad MSLT-undersökning mäts det hur lång tid det tar för dig att somna på dagen och när du kommer in i olika sömnstadier, till exempel REM-sömn. Undersökningen görs på ett sömnlaboratorium. MSLT står för Multiple Sleep Latency Test.
Undersökningen tar en dag.
När ett barn undersöks får en närstående vara med hela dagen.
Förberedelser
Du kan behöva förbereda dig hemma. Du kan till exempel behöva pausa vissa läkemedel några veckor innan undersökningen. Du får mer information i god tid före.
Så går det till
Vårdpersonalen tejpar fast små elektroder på ditt huvud, vid hakan och runt ögonen. Du får försöka somna vid fyra till fem tillfällen under dagen. När du försöker somna mäts din hjärnas elektriska aktivitet och hur du rör kroppen och ögonen. Ibland filmas undersökningen.
När du är klar med undersökningen hjälper vårdpersonalen dig att ta bort utrustningen.
Så mår du efter en sömnundersökning
Du mår som vanligt efter en sömnundersökning.
När får jag svar på sömnundersökningen?
Du får svar på undersökningen av den läkare som beställde att du skulle undersökas.
Hur och när du får svaret kan variera. Prata med personalen om vad som gäller på mottagningen där du har blivit undersökt.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.