Efter en transplantation är det extra viktigt att du skyddar dig mot infektioner.

Följ dessa råd:

• Tvätta händerna noggrant, till exempel innan du lagar mat eller ska äta och efter toalettbesök.
• Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka, om de till exempel är förkylda eller har magsjuka.
• Undvik trånga miljöer inomhus med mycket folk under de första tre månaderna efter du har fått ett nytt hjärta, en ny lever eller en ny njure. Några exempel på sådana miljöer är bio, köpcentrum och kollektivtrafik. Om du har fått nya lungor gäller detta de första sex månader.
• När dosen av immundämpande läkemedel har minskats kan du börja åka kollektivt och vistas i miljöer där fler människor rör sig. Det brukar vara efter ungefär tre månader om du har fått en ny lever, ett nytt hjärta eller en ny njure. Om du har fått nya lungor gäller detta ungefär sex månader.

Det är viktigt att följa din läkares eller sjuksköterskas råd och anvisningar.

Dina läkemedel gör dig mer känslig för infektioner

De läkemedel du behöver ta för att kroppen inte ska stöta bort det nya organet dämpar kroppens immunförsvar. Det gör dig mer känslig och mottaglig för infektioner.

Läkemedlen kallas immundämpande läkemedel. Läs mer om behandling med immundämpande läkemedel.

Du får även läkemedel för att minska risken för vissa infektioner.

Ät hälsosamt och näringsrikt.

Var noggrann när du hanterar mat

Det är viktigt att vara noggrann med hur maten hanteras. Det är för att du inte ska bli sjuk av bakterier eller parasiter som kan finnas i maten. Det gäller särskilt under den första tiden efter transplantationen.

Var extra försiktig denna tid:

• De första tre månader för dig som har fått en ny njure, lever eller ett nytt hjärta.
• De första sex månaderna för dig som har fått en lungtransplantation.

Efter det minskar risken, men du har en viss ökad känslighet resten av livet.

Ibland kan du få hjälp av en dietist med vad du kan äta under den första tiden.

Du som har fått nya lungor behöver vara försiktig resten av livet med livsmedel som kan innehålla bakterien Listeria.

Så minskar du risken för infektioner via mat

Följ dessa råd:

• Tvätta händerna noggrant innan du lagar mat och innan du äter.
• Undvik mat som har hanterats av många, till exempel på bufféer.
• Se till att maten är genomvarm. Den ska vara minst 72 grader, varm så att den ryker.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats:

• Hygien när du lagar mat
• Listeria monocytogenes
• Toxoplasma

Mat och dryck som du ska undvika helt

Vissa livsmedel bör du undvika helt. De kan påverka kroppen eller göra att dina läkemedel inte fungerar som de ska.

Detta gäller:

• Ät aldrig grapefrukt eller liknande frukter som pomelo, sweetie och ugly. De kan kraftigt påverka hur dina läkemedel fungerar.
• Drick inte heller juice som innehåller grapefrukt eller liknande frukter som pomelo, sweetie och ugly.
• Ät inte stjärnfrukt eftersom den kan vara skadlig för njurarna.

Även inom andra områden finns en ökad risk för infektioner.

Undvik miljöer där det finns mögelsporer

I en del miljöer kan det finnas mögelsporer som kan orsaka allvarlig lunginflammation.

De tre första månaderna bör du undvika detta:

• Miljöer där det finns mycket byggdamm, till exempel vid rivning av väggar eller golv.
• Hantering av hö och halm.

Använd munskydd om du måste vistas i sådana miljöer.

För dig som är lungtransplanterad gäller dessa råd livet ut.

Varmvattnet måste vara tillräckligt varmt

I svalt och stillastående vatten kan det finnas legionellabakterier, som kan orsaka lunginflammation.

De här råden gäller för varmvatten:

• Varmvattnet i kranen bör vara minst 50 grader varmt.
• Varmvattenberedaren bör hålla minst 60 grader.
• Spola i kranen en stund om vattnet inte har använts på ett tag.

Det är olika vem som ansvarar för att vattnet är tillräckligt varmt:

• I flerbostadshus ansvarar fastighetsägaren.
• I radhus eller villa har du själv ansvaret.
• Om du har egen brunn får du själv kontrollera vattenkvaliteten. Kommunens miljöavdelning har information om hur du gör detta.

Husdjur

Dessa råd gäller för husdjur:

• Vänta tre till sex månader efter transplantationen med att skaffa ett nytt husdjur.
• Det går oftast bra att behålla husdjur som du redan har.
• Var noggrann med att tvätta händerna när du umgås med eller hanterar husdjur.
• Använd handskar när du hanterar en kattsandlåda. Helst ska någon annan tömma lådan. I kattens avföring kan det finnas toxoplasma, en parasit som kan ge allvarlig sjukdom.

Husdjur om du är lungtransplanterad

Du som är lungtransplanterad behöver vara särskilt försiktig. Då gäller också detta:

• Vänta minst sex månader med att skaffa nya husdjur.
• Reptiler kan sprida salmonella och ska därför hanteras försiktig. Tvätta händerna noga.
• Fåglar, fågelbajs och damm från fjädrar kan sprida flera olika sjukdomar. Du bör därför undvika att ha kontakt med eller sköta om fåglar. Prata med din läkare eller sjuksköterska för att få råd.

Du behöver ta hand om din kropp.

Om du får sår

Du kan behöva behandling med antibiotika om du får ett större och kraftigare rivsår eller om du blir biten av ett djur. Kontakta den mottagning där du går på uppföljning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Var noga med att få i dig vätska

Du behöver dricka cirka 1,5–2 liter per dag. Undvik vätskebrist. Om du förlorar mycket vätska är det viktigt att dricka. Det gäller till exempel om du har diarré, kräks eller svettas mycket.

Drick både före och efter träningspasset om du tränar eller motionerar.

Gå på regelbunden provtagning för cancer

Risken för cancer ökar med den immundämpande behandlingen.

Det är viktigt att du går på provtagning för cancer, till exempel mammografi och cellprovtagning.

Du som är 50 år eller äldre ska kallas oftare på provtagning när det gäller HPV och cellförändringar i livmoderhalsen jämfört med personer som inte är transplanterade.

Du är mer känslig för sol

Risken för hudcancer är högre på grund av den immundämpande behandlingen.

Det är viktigt att du regelbundet undersöker huden och söker vård om du ser förändringar.

Läs om hur du skyddar dig mot solen.

Att bada och simma

Du kan bada i hav och sjöar när såret från operationen har läkt och eventuella slangar eller katetrar har tagits bort.

Du kan bada och simma i simhallar när dosen av de immundämpande läkemedlen har minskats:

• Om du har fått ett nytt hjärta eller nya lungor är detta efter cirka sex till åtta månader.
• Om du har fått en ny lever eller en ny njure är detta oftast efter cirka tre månader.

Att bada i bubbelpool eller badtunna innebär en högre risk för infektioner. Du som har fått nya lungor ska inte bada i bubbelpool eller badtunna.

Vikten

Om du snabbt ökar i vikt kan det betyda att kroppen samlar på sig vätska. Väg dig därför flera gånger i veckan under de första månaderna efter transplantationen.

Det är vanligt att aptiten ökar efter en transplantation. Försök att hålla en hälsosam vikt.
Läs mer om hälsosamma matvanor.

Tänderna och munnen

Immundämpande läkemedel kan göra att du får muntorrhet. Det kan i sin tur öka risken för att få karies, svampinfektioner och problem med tandköttet.

Följ dessa råd:

• Borsta och gör rent tänderna.
• Undvik rutinundersökningar och behandlingar hos tandvården de första tre månaderna, på grund av du har ökad risk för infektioner.
• Du som är lungtransplanterad ska undvika rutinundersökningar och behandlingar de första sex månaderna.
• Du ska alltid söka hjälp direkt om du får akuta besvär, oavsett hur lång tid det har gått efter transplantationen.

Gå sedan regelbundet till tandvården.

Berätta för din tandläkare att du är transplanterad och vilka läkemedel du använder. Ibland behövs antibiotika före behandling.

Du har rätt till ett särskilt tandvårdsbidrag. Din läkare på transplantationsmottagningen kan hjälpa dig att ansöka om detta.

Tatueringar och piercingar

Vänta minst sex månader efter transplantationen innan du gör någon behandling som innebär hål i huden. Låt till exempel bli att tatuera dig, ta hål i öronen eller pierca dig.

Om du sedan vill tatuera eller pierca dig är det viktigt den som utför detta är utbildad och använder sterila instrument.

Prata alltid med personalen på den mottagning där du följs upp innan du vaccinerar dig.

Det är olika vilka vaccin du behöver och kan få:

• Du behöver ta vaccin mot influensa och covid-19 varje höst.
• Du behöver följa rekommendationerna från myndigheter om andra vaccinationer som behövs.
• Du kan inte ta en del vaccin, till exempel vaccin mot mässling eller gula febern.

Du kan behöva vänta med vaccinationer tills du har börjat använda en lägre dos läkemedel. Ibland kan du ändå behöva vaccineras på grund av att det råder stor smitta, enligt rekommendation från myndigheterna.

Det finns vaccin mot bältros som du kan ta. I en del regioner behöver du betala själv.

Berätta för personalen där du ska vaccineras att du är transplanerad och om vilka läkemedel du använder.

Läs mer om vaccinationer.

Att röra på sig är bra för hela kroppen. Du behöver inte vara rädd för att bli andfådd.

För att lättare komma i gång med träningen kan du få fysisk aktivitet på recept, så kallat FaR.

Att träna och röra sig är bra på flera sätt:

• Det gör skelettet, musklerna, hjärtat och lederna starkare.
• Det hjälper till att hålla en hälsosam vikt och kan sänka blodtrycket.
• Det minskar risken för biverkningar av immundämpande läkemedel.
• Det förebygger blodproppar, lunginflammation och förstoppning.

Kom i gång direkt efter transplantationen

Det är viktigt att komma i gång med fysisk aktivitet direkt efter transplantationen. Börja gärna med vardagsmotion som promenader så snart du orkar. Styrketräning kan du också göra, men prata med en fysioterapeut om vad som är lämpligt för dig.

Undvik denna träning i början

Det här är viktigt:

• Undvik de första två månaderna: Aktiviteter som gör ont i operationsområdet, till exempel magen eller bröstkorgen.
• Undvik de första tre-sex månaderna: Snabba eller ryckiga rörelser som löpning och bollsporter. Behandlingen med kortison gör hälsenorna känsligare.

Läs mer om rörelse i vardagen, vardagsmotion.

Lämna inte blodprov direkt efter träning

Lämna inte blodprov direkt efter du har tränat eftersom träning kan påverka olika värden i blodet.

Träna inte där det finns många människor

Träna gärna hemma, utomhus eller på rehabiliteringsmottagning. Undvik gym och träningsanläggningar på grund av risken för infektioner.

Råden gäller så här länge:

• Efter en lungtransplantation gäller detta de första sex månaderna
• Efter övriga transplantationer gäller detta de första tre månaderna.

Prata med din läkare eller sjuksköterska innan du börjar träna där det finns många människor.

Alkohol och droger kan påverka ditt omdöme och öka risken att du glömmer att ta dina läkemedel. Det kan också öka risken att du kräks upp läkemedlen.

Om du inte tar dina immundämpande läkemedel ökar risken för avstötning.

Undvik alkohol

Undvik alkohol, eller drick mycket lite. Det finns ingen nedre gräns för vilken mängd alkohol som är hälsomässigt säker.

Tillsammans med vissa läkemedel kan alkohol öka risken för besvär med magen, såsom magkatarr och magsår.

Om du har fått en ny lever på grund av en alkoholrelaterad leversjukdom ska du inte alls dricka alkohol.

Hjälp för att låta bli att dricka alkohol

Kontakta den mottagning där du går på uppföljning om du behöver stöd i att låta bli att dricka alkohol. Du kan också få stöd via en beroendemottagning.

Använd inte tobak och nikotin

Använd inte cigaretter, snus, e-cigaretter och andra nikotinprodukter.

Du minskar risken för komplikationer efter transplantationen om du slutar med nikotin. Att sluta gör exempelvis att sår läker bättre och att du minskar risken för lunginflammation.

Rökning, e-cigaretter och andra nikotinprodukter gör blodcirkulationen sämre. Det kan skada det transplanterade organet.

Om du är lungtransplanterad är det särskilt viktigt att inte röka eller använda e-cigaretter. Rökning och e-cigaretter orsakar kronisk avstötning av dina nya lungor. Det ökar också kraftigt risken för cancer och för att inte överleva.

Du kan få hjälp att sluta med nikotin. Du kan kontakta en vårdcentral eller Sluta-röka-linjen på telefon 020–84 00 00.

Använd inte droger

Använd inte droger, till exempel cannabis, kokain eller ecstasy. Droger påverkar ditt omdöme och ökar risken för uttorkning som kan vara farligt för kroppen.

En transplantation innebär oftast att du mår mycket bättre än tidigare, även om du får fortsätta ta läkemedel och gå på regelbundna läkarkontroller. Det blir bland annat lättare att planera för till exempel studier, yrkesliv, resor och ditt sociala liv.

En stor omställning i livet

En transplantation innebär en stor omställning. Det är vanligt att ha funderingar om liv och död. Du kan känna tacksamhet, men ibland också skuldkänslor gentemot den som har donerat organet.

Du kan också känna dig pressad av nya förväntningar och krav, både från dig själv och från omgivningen. Det kan till exempel handla om en förväntan om att vara frisk och klara allt, eller att det kan vara svårt med nya läkemedel och att vara så infektionskänslig.

Många beskriver det som omvälvande att gå från att leva med svår sjukdom till att bli transplanterad. Det är vanligt att känna att det är mycket nytt att ta in och anpassa sig till. Att hitta ett nytt sätt att leva kan ta tid och kännas utmanande.

Det är naturligt att reagera känslomässigt när stora förändringar sker i livet. Många upplever perioder av oro, nedstämdhet eller osäkerhet. Ibland kan man behöva extra stöd och någon att prata med.

Du kan få samtalsstöd

Du kan bli tillfälligt nedstämd även om transplantationen har gått bra. Ibland kan de immunhämmande läkemedlen göra så att du känner dig nedstämd.

Berätta för din läkare eller sjuksköterska om du inte mår bra psykiskt. Du kan ofta få samtalsstöd av en kurator eller psykolog.

Om du har ångest eller känner dig mycket nedstämd kan de skriva en remiss så att du får stöd via en vårdcentral.

En transplantation påverkar inte möjligheten att ha sex. Att ha sex påverkar inte ditt nya organ på något sätt.

Det är vanligt att den sexuella lusten ökar när kroppen börjar må bättre. Samtidigt kan en del av läkemedlen som du behöver ta påverka både lusten och hur du kan ha sex. Prata i så fall med din läkare eller sjuksköterska på mottagningen. Det finns hjälp att få och läkemedel som kan hjälpa.

Använd kondom för att skydda dig mot sexuellt överförbara sjukdomar.

Din sjukdom som är orsak till transplantationen kan ibland innebära att mensen upphör. Efter transplantationen kommer mensen oftast tillbaka inom några veckor till några månader.

Tänk på följande:

• Använd preventivmedel för att undvika graviditet.
• Vänta minst ett år med att bli gravid efter en transplantation av njure, hjärta eller lever. Det nya organet ska fungera och du ska må bra.
• Prata alltid med den läkare som har hand om uppföljningen efter transplantationen om du planerar att bli gravid.
• Dina läkemedel behöver ofta ändras för att minska risken för skador på fostret. Det gäller både för dig som kvinna och man.

Du som har fått nya lungor

Graviditet efter en lungtransplantation kan ge allvarliga risker och bör därför undvikas helt. Riskerna för dig och fostret är stora.

Täta kontroller

Att bli gravid efter en transplantation innebär alltid en viss risk för både dig och fostret. Därför får du gå på täta kontroller på specialistmödravården.

Din hälsa måste vara stabil innan du reser till ett annat land.

Dessa rekommendationer gäller:

• För resor till Norge, Danmark och Finland ska du vänta cirka tre månader.
• För resor inom övriga Europa ska du vänta minst sex månader.
• För resor utanför Europa ska du vänta minst tolv månader.

Resa utomlands om du är lungtransplanterad

Vänta minst tolv månader innan du reser till ett annat land.

Innan du reser

Du behöver göra detta innan du reser:

• Prata med en sjuksköterska eller läkare på den mottagning där du går på uppföljning.
• Be läkaren om ett intyg på engelska som visar hur du mår och vilka läkemedel du tar. Ibland får du betala för intyget.
• Beställ ett europeiskt sjukförsäkringskortfrån Försäkringskassan. Det ger dig rätt till gratis akutsjukvård inom EU.
• Ta reda på vilken sjukvård som finns dit där du ska resa.
• Kolla upp reseförsäkring. Det är vanligt att det ingår en reseförsäkring i hemförsäkringar.
• Ta reda på om du behöver läkemedel före resan, till exempel mot malaria.
• Anpassa ditt immundämpande läkemedel om du ska resa till en annan tidszon.

Läs mer om att resa med läkemedel.

Efter transplantationen blir du sjukskriven på heltid.

Det är olika hur länge man behöver vara sjukskriven. Det bestäms av detta:

• Vilket organ du har fått.
• Hur du mår.
• Vilket arbete du har eller vad du studerar.

Hur länge är man sjukskriven?

Så här länge är det vanligt att vara heltidssjukskriven:

• Njurtransplantation och levertransplantation, cirka tre till fyra månader.
• Hjärttransplantation och lungtransplantation, mellan sex och tolv månader.

Sedan fortsätter de flesta att vara sjukskrivna på deltid, och tiden som du arbetar eller studerar trappas upp allt eftersom.

Rehabiliteringsplan

Kontakta dina arbetsgivare om du har varit sjukskriven en lång tid innan transplantationen. Ni behöver göra en rehabiliteringsplan. På vissa vårdcentraler finns rehabkoordinatorer som hjälper när man ska komma tillbaka i arbete.

Är du arbetssökande behöver du vara inskriven på Arbetsförmedlingen.

Har du frågor eller funderingar kan du prata med en kurator på den mottagning där du följs upp.

Läs mer om sjukskrivning och rehabilitering.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Om du studerar

Även du som studerar kan få en rehabiliteringsplan på skolan. Kontakta studenthälsan på din skola för mer information.

Du får komma på regelbundna kontroller på den mottagning där du följs upp efter transplantationen. Det är för att läkaren och annan personal i teamet ska veta hur du mår, hur din vardag fungerar och hur det nya organet fungerar.

Den första tiden går du på besök ofta. Efter första året blir de färre och du går sedan på kontroller några gånger om året resten av livet.

Du får veta vem du ska kontakta om du har frågor eller blir sjuk.

Det kan ibland uppstå komplikationer efter en transplantation. Det kan till exempel hända att kroppen försöker stöta bort det nya organet, eller att du får olika infektioner. Du kan också utveckla sjukdomar på grund av de läkemedel du måste ta.

Läs mer om komplikationer och biverkningar efter transplantationen.

Kontakta den mottagning där du går på uppföljning om något av följande stämmer:

• Du har feber 38 grader eller mer.
• Du har symtom som kan vara tecken på en infektion. Det kan till exempel vara att du känner dig sjuk, förkyld, har hosta eller att det svider när du kissar.
• Du kräks eller har diarré flera gånger på ett dygn.
• Såret efter transplantationen läker inte som det ska. Det kan till exempel vara varmt eller svullet, eller att det kommer var från såret.

Om den mottagning som följer upp dig är stängd, ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ring genast 112 om du mår mycket dåligt.

Berätta alltid att du har ett nytt organ och använder läkemedel

När du söker vård är det viktigt att du informerar om att du är transplanterad och använder immundämpande läkemedel.

Du som är närstående påverkas av att någon är svårt sjuk och har behövt en transplantation. Du är och har varit viktig känslomässigt och praktiskt. Det är vanligt att känna oro och trötthet, också när transplantationen har gått bra.

Det är en stor förändring också för dig. Kanske behöva du hantera nya läkemedel, följa med på återbesök eller vara uppmärksam på tecken på infektion. Du kan också behöva följa råd för att undvika infektioner.

Ta hand om dig själv

Glöm inte att ta hand om dig själv. Försök att behålla dina egna rutiner och intressen.

Träffa personer och gör saker som får dig att må bra och ger dig energi

Det är bra att äta hälsosamt, sova tillräckligt och röra på dig.

Om du behöver stöd

Du kan få stöd av patientföreningar som också riktar sig till närstående.

Du kan också kontakta en vårdcentral om du mår dåligt eller behöver stöd.

Det är extra viktigt om du till exempel börjar känna dig nedstämd eller får ångest.

Barn som närstående till någon som har fått en transplantation

Barn behöver få ställa frågor och få svar om den närståendes sjukdom. De behöver också få prata om hur de har det och vad de tycker, tänker och känner. Barn undrar ofta om andra saker än vuxna.

Läs mer om att prata med barn när någon är allvarligt sjuk.

Här kan du få mer information om transplantationer:

• Jontefonden: En stiftelse som ger stöd åt barn och ungdomar som väntar på eller har genomgått en organtransplantation, och deras familjer.
• Njurförbundet: En organisation som ger stöd till personer som har njursjukdomar eller har fått en ny njure.
• MOD, Mer Organdonation: En organisation som arbetar för att öka kunskapen om organdonation och transplantation.
• Viking: en förening för personer som väntar på transplantation av hjärta eller lungor, och deras närstående.