Den här texten tar upp två vanliga typer av receptfria läkemedel som lindrar smärta och feber. De kan du köpa receptfritt:

• Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol.
• Läkemedel som också dämpar smärta och inflammation, så kallade NSAID eller cox-hämmare. I den här gruppen av läkemedel ingår olika verksamma ämnen, till exempel ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra. 

Samma verksamma ämne kan finnas i olika läkemedel 

Samma verksamma ämne kan finnas i läkemedel med olika namn. Det är viktigt att veta så att du inte av misstag tar läkemedel som innehåller samma verksamma ämne. Då kan du få i dig för mycket.

På läkemedlets förpackning står vilket eller vilka ämnen det innehåller. Du kan också läsa det i bipacksedeln som följer med förpackningen.

Du kan rådgöra med sjukvården eller fråga på ett apotek om du känner dig osäker på vilket läkemedel som passar dig.  

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen på telefon 0771-46 70 10 om du har frågor om läkemedel. 

Ofta spelar det ingen större roll vilket läkemedel du väljer, de flesta fungerar ungefär lika bra. Men vid vissa typer av smärta kan ett läkemedel passa bättre än ett annat. 

Huvudvärk och migrän

Alla läkemedlen kan användas vid huvudvärk. Brustabletter och munsönderfallande tabletter verkar ofta lite snabbare.

Vid migrän kan du ta NSAID som innehåller till exempel paracetamol, naproxen eller ibuprofen så snart du märker de första tecknen på ett migränanfall. Om NSAID eller paracetamol inte hjälper tillräckligt kan du ta läkemedel från gruppen triptaner när du har migrän. 

Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra kan fungera bra, särskilt om de kombineras med läkemedel som innehåller koffein. Koffeinet gör att kroppen tar upp acetylsalicylsyra snabbare och förstärker den smärtstillande effekten. 

Mensvärk

Du kan använda NSAID eller paracetamol vid mensvärk. Du får bäst effekt om du tar både paracetamol och NSAID som innehåller ibuprofen eller naproxen.  

Effekten av ibuprofen är kortare och varar omkring 6 timmar. Effekten av naproxen sitter i längre och varar cirka 12 timmar jämfört med cirka 6 timmar för ibuprofen. Det är bra att ta läkemedlen så tidigt som möjligt, så snart du känner att mensvärken är på väg. 

Barn under 12 år  

Tänk på att barn under 12 år som väger under 50 kilo inte ska använda läkemedel som innehåller naproxen.

Läs mer om behandling vid mensvärk.

Inflammatorisk smärta och hur den lindras  

Vid till exempel tandvärk eller värk i leder, muskler eller senfästen kan du även ha en inflammation. Då brukar läkemedel som NSAID hjälpa bättre än paracetamol. Tecken på inflammation är att området blir svullet, rött, varmt och ömt.  

Hjälper även mot feber

Receptfria läkemedel mot smärta sänker även feber. Du kan ta dem om du har hög feber vid en infektion, till exempel influensa.

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Därför behöver du inte alltid ta läkemedel om du bara har lätt eller måttlig feber.  

Barn får lätt feber, men det behöver inte betyda att de är särskilt sjuka. Behandla därför inte feber hos ett barn som mår bra i övrigt. Läs om när barn kan få behandling vid feber. 

Ibland kan ett visst läkemedel vara olämpligt. Det kan till exempel bero på följande:

• om du är gravid eller ammar
• din ålder
• om du har någon sjukdom 
• om du tar andra läkemedel.

Prata med en läkare eller fråga på ett apotek om du känner dig osäker.

Om du försöker bli gravid  

Ta inte NSAID om du försöker bli gravid. Läkemedlen kan tillfälligt påverka ägglossningen och göra det svårare att bli gravid.  

Graviditet och amning

NSAID är inte lämpliga att använda när du är gravid. Under de första sex månaderna av graviditeten bör du inte ta läkemedlen utan att först ha pratat med en läkare. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.  

Under de tre sista månaderna ska du inte ta NSAID alls. Då kan läkemedlen skada barnet, ge starkare värkar, göra att förlossningen tar längre tid och öka risken för blödningar.  

Om du råkat ta en enstaka dos när du är gravid behöver du inte vara orolig. Det är framför allt regelbunden eller upprepad användning du ska undvika.  

NSAID går över i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att det påverkar barn som ammas.  

Här kan du läsa om läkemedel vid graviditet och amning.

Om du är äldre än 75 år

Paracetamol ger sällan allvarliga biverkningar hos äldre och kan tas i samma dos som yngre personer.  

NSAID hos personer över 75 år – vad du bör veta  

Om du är äldre bör du vara försiktig med att ta NSAID. Risken för biverkningar som magsår, blödningar, hjärtsvikt och njursvikt ökar med åldern. Även ett fåtal tabletter kan i vissa fall ge biverkningar. Prata med en läkare innan du tar NSAID om du är över 75 år.  

Här kan du läsa mer om att ta läkemedel när du är äldre.

Undvik NSAID om du har lätt för att blöda

NSAID gör att blodet levrar sig långsammare. Det betyder att du kan blöda mer och längre om du skadar dig. Du bör inte ta NSAID om du har lätt för att blöda eller innan en operation.

Om du dricker alkohol ofta

När paracetamol bryts ner i kroppen bildas vissa ämnen, som kroppen tar hand om utan att de orsakar några problem. Men om du har druckit mycket alkohol under en längre tid och dessutom har ätit dåligt, får kroppen svårt att ta hand om dessa ämnen. Då kan paracetamol ge svåra leverskador, även om du tar den dos som anges på förpackningen. Undvik därför att ta läkemedel som innehåller paracetamol om du dricker mycket alkohol.

Alkohol och NSAID irriterar magslemhinnan  

Alkohol irriterar magslemhinnan, precis som NSAID gör. Därför bör du inte dricka alkohol samtidigt som du tar NSAID. Det gör att risken ökar för att det blir en blödning i magens slemhinna.

Här kan du läsa om läkemedel och alkohol.

Om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra

Du bör inte ta NSAID om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra, eftersom läkemedlen liknar varandra. Du kan få en kraftig reaktion med nässelutslag eller få svårt att andas om du är överkänslig. Sådana reaktioner är vanligare bland personer som har astma.

Om du har astma eller kronisk nästäppa

Prata alltid med en läkare innan du tar NSAID om du har astma eller kronisk nästäppa. Det är mycket ovanligt men läkemedlen kan göra att du får ett astmaanfall.  

Om du har eller har haft magsår

En del personer kan må illa, få halsbränna eller ont i magen av NSAID. Om du använder NSAID länge kan du få magsår eller en blödning i magen eftersom läkemedlen minskar skyddet i magslemhinnan. Risken för blödning ökar med åldern.  

Du bör inte ta NSAID om du har eller har haft magsår.

Här kan du läsa om läkemedel mot magsår.

Sjukdomar som kan påverka

Vissa sjukdomar påverkar vilka läkemedel du kan ta. Du bör inte ta NSAID utan att prata med en läkare om något av följande stämmer: 

• Du har besvär med njurarna eller levern.
• Du har sjukdomen SLE.
• Du har en inflammatorisk tarmsjukdom.  
• Du har hjärtsvikt. 
• Du har haft hjärtinfarkt eller stroke. 
• Du har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom på grund av högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller rökning.  

Om du tar andra läkemedel

Prata med din läkare innan du tar NSAID om du tar läkemedel mot depression och ångest, till exempel så kallade SSRI.

Detsamma gäller om du tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar. NSAID gör att blodet levrar sig sämre och risken för blödning ökar.

Går det att kombinera olika läkemedel?   

Du kan kombinera paracetamol med ett NSAID, till exempel ibuprofen eller naproxen om du behöver extra smärtlindring.

Däremot bör du inte kombinera andra smärtstillande läkemedel. Det gäller både om de är receptbelagda eller receptfria. Många smärtstillande läkemedel fungerar på liknande sätt och den totala dosen kan bli för hög. Det kan leda till allvarliga biverkningar.

Är du osäker, prata med din läkare eller fråga på ett apotek.

Ibland kan barn använda receptfria läkemedel mot smärta eller feber. Vilken dos och i vilken form beror på barnets ålder och vikt.  

Fråga en läkare eller på ett apotek om du är osäker på vilket läkemedel barnet kan använda.  

Ska inte alltid användas vid feber  

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra. Du kan ge receptfria febernedsättande läkemedel om barnet är gnälligt, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.  

När du ger läkemedel till små barn   

Kontakta alltid sjukvården innan du ger smärtstillande läkemedel till barn som är yngre än sex månader. Du kan till exempel ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning  eller kontakta en vårdcentral. 

Detta gäller:  

• Det finns receptfria läkemedel mot smärta och feber som är godkända för barn från 3 månader.   

• Det kan vara svårt att veta varför små barn har feber eller verkar ha ont.  Det är bra att först kontakta sjukvården innan du ger något läkemedel.  

Följ anvisningarna noga   

Använd läkemedel med paracetamol i första hand.  

Läs alltid noggrant de anvisningar som står på förpackningen eller i förpackningens bipacksedel. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med förpackningen.  

Det är viktigt att följa detta:  

• Ge exakt rätt dos och i högst det antal dagar som rekommenderas.   

• Dosen ska vara utifrån barnets vikt enligt bipacksedeln. Då blir dosen mer rätt än om du doserar efter ålder.   

Använd inte vissa receptfria läkemedel till barn eller ungdomar  

Detta gäller för alla barn:  

• Barn och unga under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber. Prata först med en läkare. Det finns en risk för en ovanlig men allvarlig sjukdom som kallas för Reyes syndrom. 

• Barn som har vattkoppor ska undvika läkemedel med ibuprofen och andra läkemedel som tillhör gruppen NSAID. Dessa läkemedel kan öka risken för ovanliga men allvarliga infektioner.  

• Barn under 12 år som väger under 50 kilo ska inte använda läkemedel som innehåller naproxen.   

Kombinera inte läkemedel till barn utan att först ha kontakt med sjukvården. 

Läkemedel i olika former  

Läkemedlen finns i olika former anpassat till barnets storlek och ålder.    

Små barn som har svårt att svälja tabletter kan ta läkemedel i flytande form. Det är också lättare att ge rätt dos med flytande läkemedel än genom att dela tabletter. Stolpiller kan också vara ett bra alternativ för barn.  

Här kan du läsa mer om att ge läkemedel till barn.  

Förvara läkemedel så att barn inte kommer åt dem  

Det är viktigt att förvara läkemedel så att barn inte kommer åt dem, helst i ett låst skåp eller i en låst låda. Detta gäller för alla åldrar, både barn och tonåringar.

Lämna aldrig läkemedel framme, inte ens en kort stund. Förvara inte läkemedel i handväskor eller väskor som barn kan komma åt. 

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.