Benbrott i armbågen och överarmen

Följande symtom är vanliga när du har brutit armbågen eller överarmen:

• Det gör ont att röra armen.
• Det finns ofta en svullnad där skadan är.

Om du har brutit överarmen kan skadan bryta igenom huden så att skelettet syns. Barn vill ofta inte använda armen och brukar försöka hålla den stilla med hjälp av sin andra arm.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ramlat, har ont och inte kan använda armen. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om skadan har brutit igenom huden och skelettet syns.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan låta armen vila i en så kallad mitella för att lindra smärtan. En mitella kan du göra själv genom att vika en sjal till en trekant och knyta den bakom nacken. Då kan underarmen vila i tyget strax ovanför midjan. Det viktigaste är att det känns bekvämt.

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Barn ska inte äta eller dricka

Barn som har skadat överarmen måste ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att de inte äter något innan. Om barnet nyligen ätit kan behandlingen behöva skjutas upp tills risken för kräkning är över.

Du kan ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, trots att barnet ska vara fastande. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten. 

Överarmsbenet är ett av kroppens största ben och har led mot axeln och underarmen.

Den vanligaste skadan för vuxna är att överarmsbenet går av nära axeln. 

Den vanligaste skadan i armbågen hos barn är att överarmsbenet går sönder alldeles intill armbågsleden. Det är en skada som vuxna sällan får. Ibland kan barnets armbåge gå ur led, eller så kan armbågsbenet gå sönder.

Pigluxation

Ibland kan barn få en skada när armbågens ben kommer lite snett, men inte hamnar helt ur led, så kallad pigluxation. Skadan uppstår när armen dras i sin längdriktning, till exempel om du drar barnet hastigt till dig genom att ta tag i underarmen och dra, eller om du håller barnet i handen och hen kastar sig åt sidan.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan skada armbågen. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

• Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barnet är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada i stället.
• På grund av att skelettet är mjukare så får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas precis som vanliga benbrott.
• Eftersom barn växer har de delar i skelettet som är mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Barnets skelett förändras när hen växer. Därför kan barn få felställningar efter armbrott och benbrott som inte behöver opereras eller läggas till rätta. Hos barn rättas felställningarna till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
• Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Dessutom kan axeln hoppa ur led ibland när vuxna skadar sig, medan det är ytterst ovanligt att det händer hos barn och ungdomar.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet sker genom att det bildas nytt, mjukare ben runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl på underbenet, men det ombildas så småningom till vanlig benvävnad.

Läs mer om skelett och leder.

Läkaren känner på överarmen för att undersöka var det gör ont, om armen är svullen och om du kan röra på armen. Det kan göra ont när läkaren böjer, sträcker eller känner på överarmen.

En röntgenundersökning av armen görs om läkaren misstänker att skelettet är skadat. Undersökningen visar också om det finns någon felställning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen, men du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandlingen av skador på överarmen beror på var skadan sitter och om benet är felställt.

Läker ofta av sig själv

Skador uppe vid axeln eller mitt på överarmen behöver sällan rättas till. De flesta benbrott i överarmen läker utan att det behövs en operation.

Du kan få ett förband som kallas ”collar and cuff”. Det tillverkas av ett mjukt material och består av ett armband och ett löst hängande halsband. Dessa knyts samman så att överarmen hänger fritt, medan handen blir fäst till halsbandet framför bröstkorgen. Då läker benbrottet i ett bra läge.

Om din axel har hoppat ur led kan den oftast läggas på plats igen på akutmottagningen efter att du fått smärtstillande läkemedel.

Det är ofta ganska lätt att rätta till skadan pigluxation, som innebär att ett av armbågens ben har kommit lite snett.

Du kan bli gipsad

Vid behov kan du bli gipsad eller få en typ av skena som kallas ortos. Den håller benbrottet på plats medan det läker. Du får göra en uppföljande kontroll med röntgen efter en till två veckor, för att se att benbitarna fortsätter ligga på plats.

Operation

Du kan behöva opereras om benbitarna behöver rättas till. Målet med operationen är att du ska kunna få tillbaka din vanliga rörelseförmåga.

Vid en operation kan det bli nödvändigt att sätta in till exempel en platta, skruvar, metallstift eller en så kallad märgspik för att hålla benet på plats. Vilket alternativ som läkaren väljer beror på flera saker, till exempel hur skadan ser ut, din ålder och eventuella andra sjukdomar.

Benbrott nära armbågen måste oftare opereras.

Barn kan behöva sövas

Ibland är skadan sådan att den behöver rättas till. Då brukar barn sövas innan operationen.

Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom som möjligt så att hen inte riskerar att kräkas under narkosen. Då finns en risk att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.

När barnet är sövd kan läkaren rätta till felställningen på det skadade stället. Därefter får barnet ett förband.

Barnet körs sedan i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

Barn kan vanligtvis åka hem från sjukhuset samma dag. Men om det gör mycket ont eller om barnet blivit sövd kan hen behöva stanna på sjukhus en natt. Benet röntgas efter gipsningen för att läkaren ska kunna se att det ligger rätt.

Efter behandlingen

När läkaren bedömer att skadan verkar läka som den ska och att benbrottet är stabilt tas ett eventuellt gips bort.

Det varierar hur lång tid det tar innan du kan röra armen som vanligt igen. Sådant som kan påverka är din ålder, hur skadan såg ut och vilken form du var i innan skadan.

Ett barn som har opererats i armbågen eller överarmen brukar kunna vara med på idrotten i skolan efter åtta till tio veckor.

Bra med fysioterapi

Både vuxna och barn har stor nytta av att träffa en fysioterapeut efter att ett benbrott på överarmen läkt, oavsett om man har varit gipsad eller opererad.

Det är svårt att förebygga skador som inträffar när barn leker. Men det kan även vara svårt för vuxna att förebygga denna typ av skador.

Du kan ha nytta av att minska risken för fall hemma om du är äldre.

Läs mer om barnsäkerhet.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Att undvika rökning och mycket alkohol bidrar också till ett starkare skelett. Du kan få hjälp att sluta röka och ändra alkoholvanor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.