Bristningar vid förlossning

Efter förlossningen brukar det göra ont i underlivet. Du kan känna dig öm och svullen.

Det kan göra ont i underlivet när du sitter.

När du kissar kan det svida och göra ont.

Det kan också kännas svårt att bajsa när underlivet är svullet och ömt. Första tiden efter förlossningen kan det vara svårt att hålla tillbaka pruttar. Det brukar bli bättre efter någon vecka. Men det kan ta upp till ett år innan det blir helt bra.

Du kan ha stygn i underlivet som skaver.

Du kan känna en tyngdkänsla i underlivet.

Hur lång tid tar läkningen?

Bristningen börjar läka direkt efter förlossningen. Det brukar kännas bättre för varje dag. Ytliga bristningar brukar läka på ett par veckor. Men det kan ta flera månader innan bristningar i muskler och vävnader har läkt ordentligt. Kroppen kan fortsätta läka och återhämta sig i upp till ett år efter förlossningen.

De flesta som får en bristning behöver inte söka vård.

Kontakta en förlossningsavdelning, en barnmorskemottagning, en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om ett eller flera symtom stämmer på dig:

• Du blir inte bättre i underlivet, utan i stället sämre.
• Såren i underlivet blir mer röda, svullna och börjar göra ont. Det kommer var ur såren och de luktar illa.
• Du får feber eller känner dig sjuk.
• Det gör ont när du ska bajsa och det är svårt att tömma tarmen. Du har försökt lindra förstoppning och eventuella hemorrojder men det hjälper inte.
• Du har stygn i underlivet som fortfarande besvärar dig två veckor efter förlossningen.
• Bristningen påverkar ditt liv, hur du mår och hur du orkar ta hand om barnet.
• Du misstänker att stygnen har släppt innan bristningen har läkt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

En del kan behöva söka vård flera gånger.

Sök vård trots att det har gått lång tid sedan förlossningen om du har besvär som du tror beror på en bristning.

Be gärna närstående om hjälp med praktiska saker så du får möjlighet att ta det lugnt och vila.

Det är bra för underlivet att träna bäckenbotten. Den första tiden efter förlossningen kan det vara svårt att knipa. Börja med bäckenbottenträningen så snart det inte gör ont i underlivet efter förlossningen.

Det här kan också underlätta läkningen:

• Underlivet läker bättre om du rör på dig. Promenader kan vara en lagom aktivitet. Undvik intensiv fysisk aktivitet som att hoppa, springa eller lyfta tungt. Var försiktig i början och öka aktiviteten när det känns bra.
• Lufta gärna underlivet och var utan underkläder när du kan.
• Du kan minska risken för infektion i bristningen. Det kan du göra genom att duscha i stället för att bada. Undvik mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
• Duscha utanpå slidan med ljummet vatten. Använd inte tvål eller kräm mellan blygdläpparna.
• Gnugga inte med handduken efter duschen, klappa försiktigt med handduken.

Det här kan underlätta om du har ont:

• Du kan ta receptfria läkemedel mot smärta.
• Det kan göra ont att sitta. Det går bra att vara uppe och röra på sig, men ligg ner och vila när det behövs.
• Prova att ligga ner när du matar barnet om du kan.
• Undvik att använda en så kallad sittring. Den kan göra så att du blir mer svullen.

Det här kan hjälpa om du har svårt att kissa och bajsa:

• Undvik att bli förstoppad. Drick ordentligt och använd receptfria läkemedel om det gör ont att bajsa.
• Du kan kissa i duschen om det svider. Duscha med ljummet vatten mot underlivet samtidigt som du kissar.

Bristningen behöver tid att läka. Det kan ta veckor eller månader. Det är olika hur lång tid det tar innan man vill ha sex. Vänta med samlag i slidan tills underlivet känns helt läkt.

Slemhinnan i slidan är extra känslig om du har fått en bristning. Den kan också bli torr och känslig av att hormonerna minskar när du ammar. Då hjälper behandling med östrogen som kräm eller slidpiller. Det finns receptfritt på apoteket. Glidmedel kan hjälpa om du vill ha sex i slidan utan obehag. Om det gör ont vid sex kan du söka hjälp hos en barnmorska eller läkare.

En del kan få en bristning i ändtarmens muskler. En sådan bristning behöver läka bra. Annars kan du få problem med avföringsinkontinens. Det ska kännas helt bra i underlivet och i ändtarmen innan du kan ha analsex.

Här kan du läsa mer om sex efter att du har fått barn.

Efter förlossningen får du komma till barnmorskemottagningen för en efterkontroll.

Då kan du prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns. Det är vanligt att prata om knipövningar och om du har problem med till exempel att kissa eller bajsa. Om du vill kan barnmorskan göra en gynekologisk undersökning. Barnmorskan kan titta på din bristning och undersöka din knipförmåga. Barnmorskan kan också remittera dig till en läkare eller en fysioterapeut om det behövs.

Efterkontrollen kostar ingenting för dig.

Fler undersökningar

Har du fortfarande besvär ett par månader efter förlossningen kan en läkare eller gynekolog göra flera undersökningar. Då kan du även bli undersökt med ultraljud eller röntgen. Du kan också få fylla i olika frågeformulär.

Barnmorskan brukar hålla emot vid mellangården när du krystar fram barnet. Mellangården är området mellan slidan och analöppningen. Men de flesta som föder barn får ändå någon bristning.

Det är när barnet tränger ut genom förlossningskanalen som det kan bli bristningar i vävnader och muskler.

Det kan också vara så att barnmorskan eller läkaren behöver göra ett klipp i slidöppningen för att göra plats för barnets huvud. I så fall får du bedövning först.

Olika grader av bristningar

Sjukvården brukar dela in bristningar beroende på hur omfattande de är:

Grad 1

Ytliga bristningar i slida och blygdläppar. De är vanliga och de flesta får sådana. De brukar läka fort utan att ge större besvär.

Grad 2

Här är det inte bara yttersta huden som har gått sönder, utan även muskler i slidan eller mellangården. Det är ganska vanligt med bristning av grad 2 när du föder barn för första gången.

Klipp

Ett klipp räknas som en bristning av grad 2. Klipp är när barnmorskan eller läkaren har behövt öppna för att ge plats åt barnet. Då har huden och de yttersta musklerna i slidans öppning delats.

Grad 3 och 4

Här har muskeln i ändtarmen blivit skadad. Väggen i ändtarmskanalen kan också ha blivit skadad. Sådana bristningar kallas också sfinkterskador.

Levatorskador

Musklerna i slidans väggar kallas levatormuskeln. När barnet föds genom slidan tänjs musklerna ut och det kan bli muskelbristningar. En sådan bristning brukar läka under det första året efter förlossningen. Men det händer att en levatorskada inte läker ordentligt.

Fråga om dina bristningar

Du kan be barnmorskan visa och berätta vad du har fått för bristning. Du kan be att få en tecknad bild av underlivet utskriven, där barnmorskan kan rita in var bristningen finns.

Ökad risk för större bristning

Det kan öka risken för större bristning om ett eller flera påståenden stämmer:

• Förlossningen avslutades med sugklocka eller tång.
• Barnet var stor vid födseln.
• Barnet föddes med ansiktet, pannan eller stjärten först.
• Det var första gången du födde barn genom slidan.
• Du är omskuren.
• Det gick snabbt att krysta fram barnet.
• Det tog över en timme att krysta fram barnet.

Bristningar sys direkt efter förlossningen. En mindre bristning syr barnmorskan på förlossningsavdelningen. Har du en större bristning får du komma till en operationsavdelning där en läkare syr.

Tråden som barnmorskan eller läkaren syr med är självupplösande och försvinner eller faller bort av sig själv.

En del kan behöva opereras igen om bristningen inte läker som den ska.

Prata med barnmorskan innan eller under förlossningen om du är orolig för bristningar. Du kan också skriva ner dina funderingar inför förlossningen i ett förlossningsbrev. 

Barnmorskan kan komma med förslag på olika ställningar som är bäst för dig under olika delar av förlossningen.

När barnet ska krystas fram hjälper barnmorskan dig så att barnet inte föds fram för snabbt. Du kan behöva hålla igen när kroppen vill krysta. I så fall kan du försöka andas i stället för att trycka på.

En del har problem långt efter förlossningen, även efter att såren har läkt.

Du kan få ett eller flera av följande besvär:

• Det läcker kiss, bajs eller pruttar.
• Du har svårt att bajsa. En del måste hålla med ett finger mot mellangården eller bakre slidväggen och trycka mot ändtarmen för att kunna få ut bajs.
• Du kan få besvär med att livmodern eller slidväggarna buktar ut genom slidöppningen. Det kan kallas för framfall.
• Du kan känna smärta och obehag vid samlag.
• Slidan kan kännas stor och öppen.
• Det gör ont i underlivet.
• Tamponger eller menskopp kan passa sämre än innan eller glida ur.
• Det kan komma in luft i slidan. När du rör på dig kan luften komma ut och det kan låta som om du pruttar.

Sök vård om du har något av problemen ovan. Det finns ofta hjälp att få, även om det har gått lång tid sedan du har fött barn.

Det är vanligt att må dåligt om man har besvär som fortsätter långt efter förlossningen. Ofta kan det vara känsligt att prata om besvären.

Det kan också vara svårt att få förståelse för sina besvär. Många får höra från olika håll att det är så här att föda barn, att underlivet förändras. Du kanske får höra att det är naturligt att kissa på sig. Eller att alla som har fött barn pruttar när de hostar. Men så behöver det inte vara.

För en del kan det vara en lättnad att äntligen få en diagnos och behandling. För andra kan det också väcka sorg, till exempel om du har gått länge med dina besvär och inte har fått hjälp tidigare.

De flesta blir bra eller bättre i sina symtom när de har berättat om sina besvär och fått bra vård och behandling.

Oftast går det bra att föda genom slidan igen. De flesta som har fått en svår bristning kan föda nästa barn genom slidan utan problem.

Planerat kejsarsnitt kan vara ett alternativ om du har besvär från ändtarmen eller slidan. Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen.

Det kan vara svårt att förstå hur det känns att ha besvär efter bristningar. Det brukar vara bra att prata om besvären. Fråga hur det känns och fråga vad som funkar och inte funkar till exempel vid sex.

Du kan känna dåligt samvete om ni har fått barnet tillsammans och den som födde barnet fick skador. Det kan kännas bättre om du stöder din partner. Du kan till exempel erbjuda dig att följa med på vårdbesöken.

Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.