Atopisk dermatit – böjveckseksem

Skriv ut (ca 10 sidor)

Atopisk dermatit, eller atopiskt eksem, är en hudsjukdom som är vanlig hos små barn. Den visar sig som torra, röda och kliande utslag. Före ett års ålder brukar utslagen börja på kinderna och sedan komma på andra ställen. Från två års ålder brukar de sätta sig i armvecken eller knävecken. Därför kallas eksemet också för böjveckseksem.

Skriv ut

Sjukdomen kan även börja hos äldre barn och hos vuxna som inte har haft eksem som barn, men det är mer ovanligt. Atopisk dermatit smittar inte.

De flesta barn får bara lätta till måttliga besvär. Många växer ifrån sina böjveckseksem, men en del har eksem under hela livet. Eksemet kan vara bättre i perioder, för att sedan blir sämre igen.

Symtom

Symtom

  • Visar eksem i armveck på ljus hud

    Atopiskt eksem.

  • Visar eksem i armveck på mörk hud

    Atopiskt eksem.

  • Visar eksem på händer

    Atopiskt eksem på händer.

Vanliga symtom om du har atopisk dermatit är:

  • Huden är torr och kan fjälla.
  • Du får utslag som är röda, torra, fjällande, knottriga och som kliar.

Det röda syns bättre på ljus hud än på mörk hud. Det är inte säkert att det röda syns alls på mörk hud.

Det är ofta svårt att låta bli att klia. Därför blir huden lätt skadad och kan bli infekterad med bakterier som finns naturligt på huden. Om det blir en infektion kan det komma vätska ur eksemet.

Atopisk dermatit sitter på olika ställen på kroppen under olika åldrar.

Symtom hos barn upp till 2 års ålder

Hos nästan alla börjar eksemet under det första levnadsåret. Utslagen brukar först komma på kinderna för att sedan ofta sprida sig till andra delar av kroppen. Det kan till exempel vara halsen, bröstet, magen och blöjområdet. Eksemet kan också finnas på yttersidan av armar och ben.

Klådan brukar vara besvärlig, särskilt på natten. De allra yngsta barnen som inte kan klia sig blir ofta extra griniga och irriterade. Det är vanligt att barnen sover dåligt.

Symtom hos barn mellan 2 och 12 år

Från och med cirka två års ålder brukar eksemet sätta sig mer i böjvecken och då särskilt i knävecken, armvecken, handlederna och vristerna. Barnet kan också få handeksem.

Symtom hos tonåringar och vuxna

Hos tonåringar och vuxna kan eksemet fortfarande sitta i böjvecken, men har oftast en annorlunda utbredning. Det finns mest på händerna, halsen och i ansiktet. I ansiktet är det vanligt att ha utslag på ögonlocken, runt munnen, i pannan och i hårbotten.

Andra symtom kan förekomma

Den som har atopisk dermatit kan även ha andra symtom. Atopi är ett samlingsnamn för flera olika besvär, såsom astma, pollenallergi och eksem. Vissa har alla besvär, men en del har bara ett eller två av dem. Det är vanligt att de atopiska symtomen växlar under olika delar av livet.

Ofta har barn med atopisk dermatit också astmatisk luftrörskatarr, astma, pollenallergi eller någon annan överkänslighetssjukdom. Hälften av alla barn med atopisk dermatit kommer senare i livet att få pollenallergi eller astma.

Olika varianter av atopisk dermatit

Det finns flera varianter av atopisk dermatit som kan se ut på olika sätt:

  • Vid lindrig atopisk dermatit uppstår ibland ljusare fläckar i huden, oftast i ansiktet. Dessa kallas pityriasis alba. De brukar inte klia.
  • Vid atopisk dermatit är det vanligt att ha små knottror på överarmarnas utsidor. De kallas keratosis pilaris och kan ibland klia. De är vanligast under tonåren, sedan blir de mindre synliga.
  • Atopiska vinterfötter innebär att huden under fotsulorna och stortån fjällar rejält, och att huden spricker. Besvären är vanligast under vintern.
  • Så kallat toalettsitseksem, visar sig på och nedanför skinkorna och är vanligt hos barn med atopisk dermatit. Det beror inte på att barnet är känsligt för själva toalettsitsen.
  • Ett långvarigt eksem som du har kliat mycket på kan göra att huden blir tjock och fårad. Det kallas lichenifiering eller elefanthud.
Fäll ihop

Saker som gör eksemet sämre

Saker som gör eksemet sämre

Det finns flera olika saker som kan förvärra eksemet:

  • Svettning på grund av för varma kläder eller fysisk aktivitet.
  • Kemikalier som diskmedel och tvål.
  • Dammiga miljöer.
  • Vatten, särskilt klorerat vatten.
  • Torrt kallt vinterväder.
  • Minskad luftfuktighet inomhus när huset värms upp.
  • Stress.
  • Sjukdomar, till exempel förkylning eller en infektion i eksemet.

Eksem på läpparna och kring munnen blir ofta värre av att du ofta slickar runt munnen när det känns torrt.

Hos många barn blir klådan värre av citrusfrukter, tomater, jordgubbar, choklad och kiwi. Det beror inte på allergi, utan på att huden är extra känslig. Det kan vara bra att vara uppmärksam på om något i maten verkar få huden att bli sämre.

Allergi mot födoämnen kan göra eksemet värre hos små barn

Hos barn kan matallergi, även kallad födoämnesallergi, göra eksemet värre. Det är ovanligt hos vuxna. Särskilt under ett års ålder brukar det vara allergi mot komjölk och ibland mot hönsägg. Om barnet är allergiskt mot komjölk brukar det gå över före två till tre års ålder. Äggallergi försvinner vanligtvis före skolåldern. Det kan också vara allergi mot fisk, soja, olika sädesslag och jordnötter.

Spädbarn med födoämnesallergi har ofta nässelutslag i eksemet. Ofta har barnet också symtom från luftvägarna och besvär med magen.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Smörj regelbundet

Smörj huden regelbundet med exempelvis en kräm som är mjukgörande om du eller ditt barn har torr och känslig hud som lätt kliar. Då minskar risken för att eksem ska blossa upp.

Även om eksemet redan har blossat upp är det viktigt att smörja med mjukgörare.

Att smörja in huden lindrar klådan och hjälper huden att bevara sitt naturliga skydd mot yttre påverkan. Exempel på yttre påverkan kan vara att huden utsätts för vatten, nötning eller kemikalier som diskmedel och tvål.

Pröva receptfritt kortison

Eksem är en inflammation i huden som ofta kräver behandling med kortison, som dämpar inflammation och lindrar klåda. Du kan pröva att behandla med receptfri kräm eller salva med kortison i en vecka. Kortison ska inte användas till barn under två år utan läkares ordination.

Läs mer om kortison och mjukgörare i kapitlet Behandling.

Försök att inte klia

Det är svårt att låta bli att klia, och det blir snabbt ett invant beteende. Men att klia sig ger mer klåda och gör eksemet värre, så det är viktigt att försöka låta bli.

Om ett litet barn har klåda kan du försöka att få barnet att fokusera på något annat, exempelvis någon lek.

Låt barnet sova i hel pyjamas och strumpor. Bomullsvantar kan vara bra om barnet kliar sig mycket. Se till att naglarna är kortklippta.

Undvik det som du vet ger klåda

Genom att inte utsätta huden för mer påfrestning än nödvändigt kan du ofta hålla eksemet under kontroll.

Här är några råd som oftast minskar problemen:

  • Undvik överdriven tvätt med vatten och tvål. Många som har torr hud tål inte att bada eller duscha mer än varannan dag. Använd gärna en mild tvål och undvik alltför parfymerade produkter. På apotek finns tvättkräm och duscholja för torr och känslig hud. Hårsprej och hårgel kan göra att det kliar i hårbotten. Att ta svala bad kan hjälpa mot klådan.
  • Använd oparfymerat tvättmedel och undvik sköljmedel. Överdosera inte tvättmedel. Det är bra att ta reda på om vattnet är hårt eller mjukt där du bor för att veta hur du ska dosera. Du kan fråga hos din kommun eller söka på kommunens webbplats.
  • Sola försiktigt och undvik att bränna dig, eftersom eksemhud är extra känslig och lätt blir torr och tunn.
  • Försök att undvika torrt och varmt klimat inomhus, särskilt där du sover. Du kan till exempel ha svalt i sovrummet.
  • Undvik att klä dig för varmt eftersom svettning kan ge klåda. Yllekläder kan irritera och klia och syntetkläder kan göra att du svettas lättare. Använd helst bomullskläder närmast kroppen. Det finns också andra material som kan fungera bra, till exempel silke och bambu.

En del yrken är olämpliga om du har eksem

Du som har eller har haft eksem som barn bör inte välja vissa yrken. Även om eksemet försvinner när du bli äldre har du kvar ett sämre skydd i huden och en ökad känslighet för yttre påfrestningar. Det kan till exempel vara olämpligt att välja ett yrke där huden utsätts för irritation av till exempel vatten eller kemikalier.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av nedanstående stämmer:

  • Ditt barn under två år har svår klåda och daglig behandling med mjukgörare i två veckor har inte hjälpt.
  • Du eller ditt barn över två år har svår klåda och har inte blivit bättre efter en veckas behandling med receptfritt kortison.
  • Du eller ditt barn har eksem som snabbt blir sämre och ser annorlunda ut, till exempel vätskar sig eller får små gula blåsor.

Om barnet är yngre än sex år kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandling av eksem består i första hand av att smörja med mjukgörare och kortison. Även andra läkemedel och ljusbehandling kan ingå i behandlingen.

Det är bra att veta att det tar tid att behandla eksem.

Viktigt att använda mjukgörare

Vid atopisk dermatit är hudens normala skydd försämrat och huden saknar fett och fukt. Därför är det mycket viktigt att tillföra fett och fukt med hjälp av mjukgörare, som finns som kräm och emulsion. En emulsion är mer lättflytande än kräm, ungefär som en vanlig hudlotion.

Det finns många olika mjukgörare. De kan innehålla olika mängd fett och olika ämnen som bevarar fukten i huden.

Fuktighetsbevarande ämnen som finns i flera mjukgörare är propylenglykol eller karbamid. Propylenglykol har också en svag bakteriehämmande effekt. Mjukgörare som innehåller karbamid kan svida om du har mycket torr och sårig hud. De kan därför vara svåra att använda till små barn.

Du kan köpa mjukgörare receptfritt på apotek. De är receptfria även i stora förpackningar, men om du får dem på recept ingår de i högkostnadsskyddet.

Smörj ofta och rikligt

Det är viktigt att smörja regelbundet med mjukgörare. Det gäller även i perioder när eksemet är bättre, för att förebygga återfall.

Oftast behöver du smörja flera gånger varje dag. Smörj alltid efter att huden varit i kontakt med vatten. Du kan använda mjukgörare på hela kroppen.

Använd rikligt med mjukgörare. Ta en ordentlig klick och massera in i huden med hela handen.

Kortison dämpar inflammationen

Kortison är ett inflammationsdämpande läkemedel som minskar klådan. Det finns i olika former, till exempel kräm, salva och emulsion.

Genom att smörja regelbundet med kortison lindras oftast besvären av eksemet. Du ska bara smörja på själva eksemet.

Det är onödigt att smörja med mjukgörare på eksemet när du just har smort det med kortison. Men om du vill smörja med båda vid samma tillfälle ska du smörja med kortison först. Om du först smörjer med mjukgörare och sedan med kortison blir kortisonet i stort sett verkningslöst. Om eksemet blir torrt mellan kortison-behandlingarna är det bra att även smörja eksemet med mjukgörare.

Om din läkare har ordinerat att du ska smörja med kortison en gång per dag är det bra att smörja med mjukgörare på morgonen och kortison på kvällen.

Kortison finns i olika styrkor

Kortison-läkemedlen finns i fyra olika styrkor. De kallas milda (grupp I), medelstarka (grupp II), starka (grupp III) och extra starka (grupp IV). De milda kan du köpa receptfritt på apotek. De starkare är receptbelagda.

Läkemedlen innehåller olika verksamma ämnen. Det är själva ämnet som avgör om det är ett milt, medelstarkt, starkt eller extra starkt kortison. Den procentsiffra som står på förpackningen säger inget om hur starkt kortisonet är. Procentsiffran visar hur mycket av det verksamma ämnet som ingår. Till exempel kan en stark kräm vara på 0,01 procent medan en mild kräm kan vara på 1 procent.

Använd rätt styrka på kortisonet

Vilken styrka du ska använda beror på hur svårt eksemet är. Det är vanligt att börja med starkare kortison, som dämpar eksemet inom några dagar. Det viktigt att använda så svagt kortison som möjligt om du håller på med en längre tids behandling. Men det är också viktigt att det är tillräckligt starkt för att det ska hjälpa. Det kan ibland vara svårt att hitta den styrka som fungerar bäst och du kan få prova dig fram.

Det är viktigt att vara extra försiktig med starkt kortison när du behandlar ställen där huden är tunn och känslig, eftersom biverkningar som exempelvis blåmärken blir tydligare där. Tunn hud finns bland annat i ansiktet, i ljumskarna, under brösten och i underlivet.

Det är viktigt att du vet när du ska använda starkare kortison och hur du ska göra med nedtrappning. Prata med en läkare eller sjuksköterska på BVC eller vårdcentralen om du är osäker på hur du ska göra.

Smörj med kortison tills eksemet har läkt

Det är viktigt att fortsätta smörja med kortison tills eksemet är läkt och klådan har försvunnit för att det inte ska blossa upp igen. Sedan kan du trappa ner behandlingen genom att smörja mer sällan eller med svagare kortison.

Viktigt med rätt smörjteknik

Det är viktigt att du smörjer på rätt sätt. Du kan få information om rätt smörjteknik på vårdcentralen eller barnavårdscentralen. På en del ställen, till exempel vissa vårdcentraler, hudmottagningar och barnmottagningar finns smörjskola. Där får föräldrar och barn lära sig rätt smörjteknik.

Svårt att sova på grund av klåda

Barn som har mycket klåda på natten och får svårt att sova kan under korta perioder ha nytta av läkemedel som kallas antihistaminer. Antihistaminer har en bra effekt på klåda vid till exempel nässelutslag, men minskar inte klådan vid eksem. I stället utnyttjas den sömngivande effekten som vissa antihistaminer har. Barn som sover bra kliar sig mindre så att eksemet får vara ifred och kan läka bättre. Barnet kan få sömngivande antihistaminer på recept. Även vuxna kan vara hjälpta av sömngivande antihistamin.

Det är bra att veta att vissa barn kan reagera tvärtom och i stället bli oroliga och uppvarvade av antihistaminer. Andra kan bli trötta dagen efter.

Om eksemet blir infekterat

Om eksemet försämras snabbt och ser annorlunda ut kan det bero på att det har blivit infekterat. Ofta kan det märkas genom att eksemet inte blir bättre av den behandling som brukar hjälpa. Eksemet kan även vätska sig och små gula blåsor kan uppträda. Behandling med antibiotika brukar då behövas.

Ljusbehandling

Sol i måttliga mängder är bra för de flesta och gör att eksemet blir bättre. Därför används ibland så kallad medicinsk ljusbehandling som komplement. Då får du sola i ett särskilt medicinskt solarium. Medicinska solarier skiljer sig från de solarier som du kan sola i för att bli brun.

Immunhämmande läkemedel är ett alternativ till kortison

Immunhämmande läkemedel är alternativ till kortison. De är receptbelagda och exempel på sådana läkemedel är en salva som heter Protopic och en kräm som heter Elidel.

Dessa läkemedel gör att immunförsvaret i huden förändras, och blir mindre aktivt. Irritationen blir då mindre.

Immunhämmande läkemedel används endast när kortison inte har tillräckligt bra effekt eller om kortison av någon anledning är olämpligt. De ska inte användas till barn under två år.

Krämen eller salvan ska strykas på i ett tunt lager och ska inte användas regelbundet under lång tid.

Immunhämmande läkemedel i tablettform

Du som är vuxen och har mycket svårt eksem kan behöva immunhämmande medel i tablettform för att eksemet ska bli bättre. Den behandlingen sköts alltid av en hudspecialist.

Om eksemet inte läker

Om eksemet inte blir bättre trots att du smörjer varje dag beror det ofta på så kallad underbehandling. Det kan aningen vara att du smörjer för lite eller att kortisonet är för svagt, eller båda delarna. Det kan även bero på att eksemet blivit infekterat.

Du kan kontakta en hudklinik som har eksemskola. Där får du bland annat lära dig att smörja på rätt sätt, vilka krämer som är lämpliga och vilka faktorer som försämrar eksemet.

Du kan få bad med ämnet kaliumpermanganat som har en bakteriedödande, antiinflammatorisk och klådstillande effekt.

Om det är ett barn som har besvär kan ibland hela familjen läggas in på sjukhus några dagar för att i lugn och ro få ta hand om barnet och få hjälp.

Fäll ihop

Undersökning och utredning

Undersökning och utredning

När diagnosen ska ställas utgår läkaren från om huden kliar och om du har minst tre av följande symtom:

  • Du har någon gång haft eksem i böjvecken.
  • Du har haft astma eller pollenallergi.
  • Du har haft torr hud det senaste året.
  • Du har synliga eksem på typiska områden, till exempel i böjveck, eller för barn under fyra år på kinder och panna och utsidan av ben och armar.
  • Dina utslag har börjat före två års ålder.

Hos små barn kan eksemen ibland utlösas av allergi mot födoämnen och pälsdjur. Det kan utredas på en barnläkarmottagning.

Allergiutredning

Om du har lätta eller måttliga besvär av atopisk dermatit och den vanliga behandlingen fungerar bra görs oftast ingen utredning för att ta reda på om du har någon allergi.

Undantaget är barn under fem år där allergi kan vara en utlösande orsak till eksemet. Då kan barnet få en remiss till en barnmottagning eller hudmottagning för att göra en allergiutredning. Den visar om det finns allergi mot något födoämne, pälsdjur eller pollen. Barnets eller förälderns egen berättelse är också en viktig del av allergiutredningen.

Tester på äldre barn och vuxna kan visa allergi mot födoämnen eller andra ämnen i omgivningen, men oftast påverkas inte eksemet särskilt mycket av allergin.

Bakterieodling visar om eksemet är infekterat

Om eksemet har blivit värre och läkaren tror att det är en bakterie som har infekterat huden kan en bakterieodling göras. Läkaren tar då ett prov i eksemet med en bomullspinne. Provet skickas till ett laboratorium och du får svar inom högst fem dagar.

Fäll ihop

Vad beror atopisk dermatit på?

Vad beror atopisk dermatit på?

Varför vissa får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar roll. Du kan ärva en benägenhet att få torr hud och eksem, precis som pollenallergi och astma. Miljön kan påverka genom att du exempelvis har ett jobb som gör att du får eksem, eller bor där klimatet påfrestar huden mycket. I Sverige är luften väldigt torr under vintern, både utomhus och inomhus. Det kan vara en anledning till att eksem är vanligare här än i länder med varmare klimat.

En orsak till atopisk dermatit kan vara att balansen mellan olika ämnen i immunförsvaret är annorlunda. Immunförsvaret ska ta hand om infektioner, men vid en obalans riktar det sig i stället mot kroppens egna celler, till exempel hudcellerna.

Ibland har en allergi betydelse för att utlösa eksemet. Men mer än hälften av dem som har atopisk dermatit har ingen allergi eller överproduktion av antikroppar som utlöser allergi.

Hudens skydd blir sämre

Huden består av flera olika lager. Det yttersta hudlagret heter överhuden och där bildas det hela tiden nya hudceller som så småningom dör. Den översta delen av överhuden är hornlagret som består av dessa döda hudceller. Normalt tar det cirka fyra veckor för hudcellerna att nybildas och dö, men hos den som har atopisk dermatit går det fortare. Då hinner inte ett normalt hornlager bildas, vilket gör att hudens skydd blir sämre.

Hudens skydd blir också sämre av att hudens översta lager innehåller mindre av vissa fetter. Det gör att huden har svårare att binda vatten och därför lätt blir torr.

När hudens skydd blir sämre är huden inte lika tålig mot yttre påverkan. Exempel på yttre påverkan kan vara att huden utsätts för vatten, nötning, olika medel och annat som kan torka ut eller irritera.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-16
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Kristina Lewis, läkare, specialist i hud- och könssjukdomar, Cityakuten, Stockholm

Fotograf:

Niels Veien och Mats Bjellerup