Feber

Feber hos barn

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Barn får lätt feber, men det behöver inte betyda att de är särskilt sjuka. Det viktiga är hur barnet mår i övrigt.

Feber innebär att kroppens temperatur blir högre. Kroppstemperaturen kan variera något mellan olika barn. Det brukar räknas som feber om temperaturen är 38,0 grader Celsius eller högre.

Feber kan vara ett tecken på en allvarligare sjukdom, men det är ovanligt.

Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.

Så märks feber

Barnet får ett eller flera av dessa besvär:

  • Kroppen är varm.
  • Barnet är trött.
  • Barnet är ledsen och missnöjd.
  • Barnet sover mer eller mindre än vanligt.
  • Barnet vill inte äta eller dricka som vanligt.

Barnet kan frysa och darra när temperaturen ökar i kroppen. Hen kan också svettas.

Barnet kan bli förvirrad

En del barn kan bli tillfälligt förvirrade när de har feber. Det brukar kallas att de yrar. De kan se, höra och känna saker som inte finns i verkligheten eller uppfatta omgivningen på ett annorlunda sätt. Både du och barnet kan tycka att det är obehagligt, men förvirringen är inte skadlig och brukar gå över efter en stund.

Så tar du tempen

Använd en termometer som mäter temperaturen i kroppen.

Det säkraste resultatet får du om du mäter temperaturen i örat eller i rumpan. Mät i rumpan om barnet är yngre än ett år.

Här kan du läsa mer om att ta tempen. Det finns också en film om hur du tar tempen i örat.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får feber behöver inte söka vård. Febern i sig är inte skadlig, utan det är orsaken till febern som barnet kan behöva söka vård för. Feber hos barn bedöms lite olika beroende på hur gammal barnet är.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har feber i mer än fyra dagar. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer: 

  • Barnet har en temperatur på 41,0 grader eller högre.
  • Barnet har feber och verkar väldigt sjuk.
  • Barnet är yngre än tre månader och har feber.
  • Barnet är yngre än sex månader och har feber, men inte några förkylningssymtom alls.
  • Barnet har feber och verkar ha mycket ont någonstans eller gråter otröstligt.
  • Barnet har feber och vill inte dricka alls eller har tecken på uttorkning, till exempel är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt.
  • Barnet är eller har varit i ett tropiskt land och får feber och ont i huvudet eller kroppen.

Om det inte går att kontakta vårdcentralen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning. 

Får barnet kramper kan det vara feberkramper. Är det första gången barnet får dessa besvär bör du ringa 112.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur länge ska barn stanna hemma?

Barn som är sjuka ska stanna hemma. Det är för att inte smitta andra. De kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.

Det är bra om barn som nyss har haft feber väntar ett dygn efter att febern har gått ner. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka.

Vad kan jag göra själv för att hjälpa barnet?

Barn som har feber behöver få vila och återhämta sig. Här följer några råd:

  • Hjälp barnet att ta det lugnt. Men hen behöver inte ligga ner hela tiden. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket hen orkar vara uppe.
  • Håll barnet sällskap.
  • Se till att barnet dricker mer än vanligt. Annars kan hen lätt bli uttorkad.
  • Ge barnet sådant som hen tycker om att äta och dricka. Det är okej om barnet äter mindre än vanligt i några dagar
  • Klä av kläder eller ta bort täcken om barnet är för varm. Öppna eventuellt fönster.
  • Klä på mer kläder eller lägg på en filt om barnet fryser.

Ge läkemedel mot feber vid behov

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.

Du kan ge receptfria febernedsättande läkemedel om barnet är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.

Ring 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

  • Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. 
  • Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen. Ge inte ibuprofen vid vattkoppor på grund av risk för komplikationer.

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel i flytande form som barnet sväljer eller munsönderfallande tabletter. Fråga på ett apotek vad som passar för barnet.

Följ anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Undvik att ge vissa läkemedel

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.

Behöver barnet antibiotika?

Ibland kan barnet få antibiotika för att behandla den infektion som orsakar febern. Antibiotika kan hjälpa om infektionen orsakas av bakterier, men inte om den orsakas av virus.

Kan feber hos barn förebyggas?

Feber kan inte förebyggas men du kan minska risken för att barnet får infektioner. De smittar genom mycket små droppar i luften och vid kroppskontakt. Det är svårt att undvika att barn smittas, men det finns sätt att minska risken för att smittor sprids:

  • Tvätta dina egna och barnets händer ofta. Före och efter varje måltid och efter toalettbesök.
  • Lär barnet att nysa och hosta i armvecket.
  • Lär barnet att inte peta sig i näsan eller ögonen, eftersom virus lättast fastnar där.
  • Låt barnet vara utomhus så mycket som möjligt, även på vintern. Virus sprids lättare inomhus.

Tobaksrök ökar risken för infektioner i luftvägarna

Barn som är i miljöer där de andas in tobaksrök får oftare infektioner i luftvägarna än barn i rökfria miljöer. Tobaksrök kan påverka slemhinnan i luftvägarna så att en infektion lättare uppstår. Undvik miljöer där människor röker.

Små barn får ofta infektioner

Barn har lättast att få infektioner mellan sju och arton månaders ålder. Upp till sex månaders ålder har barn ett visst medfött skydd i form av antikroppar som de får från mamman under slutet av graviditeten.

Barn upp till cirka tre år kan ha upp till tolv virusinfektioner per år.

Läs mer om infektioner hos barn.

Undersökning för att hitta orsaken till febern

Barnet och du får berätta om hur det känns och hur barnet mår. Läkaren tittar sedan i halsen och öronen och lyssnar på hjärtat och lungorna. Det brukar gå bra att barnet sitter i ditt knä om hen vill medan läkaren gör undersökningen.

Läkaren känner även på halsen och nacken. Ibland får barnet ligga ner och läkaren känner på magen. Ibland undersöker läkaren också muskler och leder.

Ibland får barnet lämna prov

Läkaren kan ibland behöva ta prover för att undersöka vilken slags infektion barnet har. Ett prov i svalget kan visa om barnet har streptokocker, så kallade halsflussbakterier. Ibland får barnet lämna ett urinprov. Ibland tas ett blodprov genom stick i fingret eller i armvecket.  

Om det behövs får barnet remiss till en barnklinik, där det ibland görs fler undersökningar.

Så fungerar feber

Kroppen styr sin egen temperatur och fungerar bäst när den är mellan 36,0 och 38,0 grader. Kroppstemperaturen varierar över dygnet. Den är vanligtvis lägst på natten och högst på eftermiddagen.

Feber är kroppens reaktion på infektioner, som orsakas av virus eller bakterier. För att försvara sig mot virus och bakterier höjs kroppstemperaturen. Virus och bakterier förökar sig sämre i temperaturer över 37,0 grader.

Feber är vanligt vid virusinfektioner som förkylninghosta och ont i halsen.

Feberkramp är ovanligt

Det händer att barn får feberkramper när de har feber. De flesta barn får aldrig kramp. Det kan se obehagligt ut när barnet får kramp, men det är inte skadligt.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du eller barnet inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk vid en hörselnedsättning

Om det behövs hjälpmedel ska ni få information om vad som finns och hur ni får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård.

Texten finns översatt – Other languages

En kortare version av den här texten på lätt svenska finns översatt till språken nedan.

(arabiska) لعربية 

English (engelska)

Soomaali/Somaliska

Läs mer på 1177.se

Ta tempen på barn

Det finns olika sätt att mäta temperaturen på barn, för att se om de har feber. Två sätt som är pålitliga är att mäta tempen i örat eller stjärten.

Att vårda tillfälligt sjuka barn hemma

Små barn är ofta sjuka. Därför är det en naturlig del av livet som småbarnsförälder att ta hand om sina sjuka barn. Oftast handlar det om lindriga infektioner som går över av sig själv.

Att ge läkemedel till barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel. Det finns därför en del läkemedel som barn inte ska ta. För att läkemedlet ska fungera som det är tänkt är det viktigt att det används på rätt sätt och i rätt dos.

Så fungerar immunförsvaret

Kroppens immunförsvar skyddar oss från bakterier, virus och andra främmande ämnen. De vita blodkropparna är viktiga för immunförsvaret.

Kroppstemperaturen

Kroppstemperaturen är olika hos olika personer. Din ålder, hur du mår och vilken tid det är på dygnet kan påverka vilken kroppstemperatur du har.

Till toppen av sidan