Akuta råd – första hjälpen

Vanliga frågor om plötsligt hjärtstopp

Ett plötsligt hjärtstopp sker oftast utan förvarning. Man behöver hjälp direkt för att ha en möjlighet att överleva. Här får du veta vad du kan göra för att rädda liv och minska risken för plötsligt hjärtstopp. Du får också veta vad man kan behöva efter att ha överlevt ett hjärtstopp.

Texten är faktagranskad av Johan Brandt, professor i arytmologi och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund.

Hur vet jag om någon har fått plötsligt hjärtstopp?

Plötsligt hjärtstopp gör att man svimmar och andas konstigt. Det kan låta som om personen snarkar eller gurglar.

Hjärtstopp är inte samma sak som hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt är man oftast vaken.

Vad gör jag om någon får hjärtstopp?

Titta på bilden eller fortsätt att läsa under bilden.

Bilden visar hjärt-lungräddning för vuxna. Fortsätt med bröstkompressionerna och inblåsningarna tills ambulanspersonalen kan ta över.

Gör så här om någon svimmar och slutar andas eller andas konstigt:

  • Ropa på hjälp om det finns fler personer i närheten.
Leta efter den här symbolen. AED betyder hjärtstartare.

Om personen är vaken

Gör inte hjärt-lungräddning om personen är vaken.

Hur vet jag om jag håller på att få hjärtstopp?

De flesta har inga symtom innan de får hjärtstopp. Det kommer plötsligt. Men en del får ont i bröstet, känner sig yra eller får svårt att andas innan hjärtat stannar.

Vem kan få plötsligt hjärtstopp?

Alla kan råka ut för plötsligt hjärtstopp men en del saker ökar risken. Plötsligt hjärtstopp när man är upp till cirka 45 år kan bero på något av följande:

När man blir äldre ökar risken för hjärtstopp. Då är den vanligaste orsaken att en del av hjärtat får syrebrist på grund av en sjukdom i kranskärlen. Hur hög risken är kan bero på livsstilen, till exempel att:

Risken kan också bero på någon annan sjukdom, till exempel:

Vad händer på sjukhuset efter ett plötsligt hjärtstopp?

På sjukhuset blir du undersökt på olika sätt, till exempel så här:

  • Du får särskilda klisterlappar på bröstet så att vårdpersonalen kan mäta ditt EKG.
  • Läkaren håller ett instrument mot ditt bröst för att se hjärtat med ultraljud.
  • Du får lämna blodprov för att mäta nivån av olika ämnen som kan visa hur hjärtat mår.
  • Läkaren för in en tunn slang i ljumsken och vidare till hjärtat för att röntga hjärtats kranskärl.

Du behöver olika läkemedel. Du kan behöva vård på en intensivvårdsavdelning och få behandling i respirator.

Hur kan jag minska risken för plötsligt hjärtstopp?

Du kan göra mycket för att stärka hjärtat och minska risken för plötsligt hjärtstopp.

Se över din livsstil

Gör förändringar som stärker hjärtat, till exempel de här:

Det kan vara svårt att ändra en vana. Det är vanligt att behöva försöka flera gånger. Möjligheten att lyckas ökar om du förbereder dig och gör förändringen lite i taget. Det finns hjälp att få om du behöver. Klicka på länkarna i listan.

Var noga med din behandling

Var noga med behandlingar och uppföljningar som du behöver om du har en sjukdom som kan påverka hjärtat.

Håll koll på dina värden

Från ungefär 40 års ålder är det bra att då och då mäta blodtrycket och lämna blodprov som visar blodsockervärdet och blodfettvärdena. Gör något av följande:

  • Tacka ja om din region erbjuder dig ett riktat hälsosamtal. Det är gratis.
  • Prata med arbetsgivaren om du är anställd. Fråga om du kan få en hälsoundersökning via företagshälsovården. Det är gratis.
  • Kontakta en vårdcentral. Du får betala själv för undersökningarna.

Blodtrycket går även att mäta på en del apotek mot en kostnad, eller så köper du en blodtrycksmätare och lär dig att mäta blodtrycket själv. Mätare går att köpa till exempel på ett apotek.

Hur mår man efter ett hjärtstopp?

De flesta som överlever ett plötsligt hjärtstopp behöver mycket stöd för att livet ska kännas som vanligt igen. Den första tiden handlar det om att

  • återhämta sig efter vård på en intensivvårdsavdelning
  • få behandling som minskar risken för ett nytt hjärtstopp.

Behandlingen kan till exempel vara i form av olika läkemedel eller att få en hjärtstartare inopererad, så kallad ICD.

Vanligt att vara trött och orolig länge

Det är vanligt att

Hur kan jag få stöd?

Kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp med rehabilitering, till exempel:

  • samtalsstöd
  • uppföljning av hur behandlingen fungerar
  • hjälp med anpassad träning
  • råd om hur du kan orka det du vill och behöver göra fast du är mycket trött.

Det kan kännas bra att få lära sig mer om hjärtat och att träffa andra som är i en liknande situation. Så här kan du göra:

Påverka och delta i ditt barns vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Mer på 1177.se

Hjärt-lungräddning (HLR) på barn

Hjärt-lungräddning som brukar förkortas HLR är en första hjälpen-behandling. Den ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som har fått hjärtstopp. Ju tidigare inblåsningar och bröstkompressioner startas, desto större blir chansen att överleva ett hjärtstopp.

Olyckor & skador

Här får du veta mer om olika sorters skador och olyckor och hur du bäst hjälper någon som råkat göra sig illa. Läs om allt ifrån sår och blåmärken till brutna ben och hjärnskakning. Se filmer om hur du gör hjärt-lungräddning på vuxna och barn.

Till toppen av sidan