Könsorgan

Könsstympning – omskärelse av flickors underliv

Att vara könsstympad innebär att du är en flicka eller kvinna som har fått delar av underlivet skadat eller bortskuret. Kvinnlig könsstympning kallas ibland också för omskärelse. Det finns inga medicinska skäl att könsstympa någon.

I Sverige är det olagligt att utföra all slags könsstympning. Det är också olagligt att planera, förbereda eller tillåta omskärelse på flickor eller kvinnor.

Omskärelse på pojkar sker på ett annat sätt och är lagligt i Sverige.

Olika typer av könsstympning

Modeller som visar olika slags könsstympningar.

Könsstympning kan se olika ut. Världshälsoorganisationen, WHO, delar in könsstympning i fyra olika typer. Det kan också vara en kombination av de olika typerna. Här är några exempel:

  • Typ 1: delar av klitoris har skurits bort.
  • Typ 2: blygdläpparna har helt eller delvis skurits bort.
  • Typ 3: blygdläpparna har skurits bort och fästs ihop så att slidöppningen har blivit mindre. Endast en liten öppning lämnas för att kiss och mensblod ska kunna komma ut.
  • Typ 4: könsorganet har skadats med ett vasst föremål på olika sätt. Det kan vara till exempel prickning, snittning eller skrapning

För en del leder en könsstympning till långvariga skador och komplikationer, för andra syns eller märks det inte fysiskt.

Du som har varit med om en kvinnlig omskärelse kan ha svåra minnen och må dåligt oavsett vilken typ du har varit med om.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en ungdomsmottagningvårdcentral eller gynekologisk mottagning om du är en flicka eller kvinna som har blivit omskuren. Där kan du få träffa någon att prata med. Du kan också få behandling om det behövs. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med vad du ska göra. Ibland går det att få hjälp på andra språk än svenska och engelska. Ring 0046 771-11 77 00 om du har en telefon med ett utländskt nummer. 

Särskilda mottagningar för omskurna kvinnor

På tre olika platser i Sverige finns särskilda mottagningar för personer som har blivit könsstympade. Där arbetar gynekologer, barnmorskor och kuratorer som kan hjälpa dig.

AMEL-mottagningen på Södersjukhuset

På Södersjukhuset i Stockholm finns AMEL-mottagningen. Där kan du få vård även om du inte bor Stockholm. Du behöver ingen remiss. En remiss är ett besked om att du behöver undersökas eller få vård någon annanstans.

Aminamottagningen på Akademiska sjukhuset

På Akademiska sjukhuset i Uppsala finns Aminamottagningen.

Där kan du få vård även om du inte bor i Uppsala. Du behöver ingen remiss.

Vulvamottagning på Angereds Närsjukhus

På Angereds Närsjukhus i Göteborg finns Vulvamottagningen.

Där kan du få vård även om du inte bor i Göteborg. Du behöver en remiss eller en så kallad egen vårdbegäran. En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård.

Så kan du påverkas av en könsstympning

En del flickor eller kvinnor har inga eller lindriga besvär efter en omskärelse, medan andra kan ha allvarliga fysiska eller psykiska besvär. Ibland kan en könsstympning leda till komplikationer under graviditetförlossning och gynekologisk cellprovtagning.

Det kan också bli svårt att sätta in en spiral om du skulle vilja ha en.

Det här är några av de komplikationer som kan uppstå i kroppen efter en könsstympning:

  • Det kan ta lång tid eller vara svårt att kissa.
  • Du kan få besvär när du har mens.
  • Du kan få en cysta på klitoris som kan växa och göra ont. En cysta är en vätskefylld blåsa eller böld.  
  • Det kan kännas trångt eller göra ont vid slidsamlag.
  • Du kan ha svårt att njuta av sex.

Du kan också må dåligt psykiskt efter att ha varit med om en könsstympning. Du kan till exempel uppleva något av det här: 

  • Du kan känna dig rädd och orolig.
  • Du kan drömma mardrömmar.
  • Du kan bli nedstämd eller deprimerad.

Det händer också att flickor dör i samband med könsstympningen. 

Om du mår dåligt efter en könsstympning

Det är bra att prata med någon om du mår dåligt. Kontakta en vårdcentral för att få någon att prata med. Det kan vara till exempel en kurator eller psykolog. Du som är 22 år eller yngre kan kontakta en ungdomsmottagning eller elevhälsan.

Behandling

Det finns olika behandlingar beroende på vilka besvär du har:

  • Om blygdläpparna har sytts ihop kan en operation öppna upp blygdläpparna igen. Det kallas öppningsoperation. En sådan kan göra det lättare att kissa, ha mens, ha slidsex och föda barn genom slidan.
  • Det går att operera bort cystor och bölder, som kan göra ont.
  • Du kan få samtalsstöd där du kan prata om det som har hänt och hur du mår.

Undersökningar

Läkaren eller barnmorskan som undersöker dig kan göra en gynekologisk undersökning  utan att använda fingrarna eller några instrument i slidan om du vill det. Prata med den som undersöker dig och berätta vad som känns bäst för dig.

Förlossning om du är omskuren

Prata med din barnmorska på mödravårdscentralen och berätta att du har blivit omskuren. Det kan kännas svårt att prata om det, men om du berättar kan du få hjälp inför förlossningen.

Då kan du få veta om du behöver en öppningsoperation för att kunna föda vaginalt. Du kan välja själv om du vill göra operationen under graviditeten eller under förlossningen. Oavsett när du väljer att genomgå en sådan operation finns det ingen risk att skada fostret i magen.

Vad säger lagen om kvinnlig könsstympning?

Enligt FN och Barnkonventionen ska alla personer i alla länder ha rätt till sin egen kropp. Kvinnlig könsstympning strider emot flickors och kvinnors mänskliga rättigheter.

Könsstympning är förbjudet i alla länder inom EU. Det är också förbjudet i flera av de länder där det ofta sker, till exempel Egypten och Somalia.

I Sverige kan den som gör eller planerar en könsstympning dömas till fängelse. Även om könsstympningen sker i ett annat land, kan en person som vanligtvis bor i Sverige dömas här. Om det skedde innan en migration till Sverige är det inte ett brott enligt svensk lag.  

Är du orolig för någon?

Är du orolig för att någon du känner har blivit könsstympad, eller kan bli det i framtiden? Kontakta socialtjänsten eller polisen där hen bor.

Du som arbetar med barn eller unga är skyldig enligt lag att anmäla.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Mer på 1177.se

Så fungerar det kvinnliga könsorganet

Könsorganen består av flera delar och har flera olika funktioner. Några delar sitter utanpå kroppen. En del sitter inuti kroppen.

Till toppen av sidan