ÅNGEST

Fobier

Du kan ha vad som kallas fobi om du är så rädd för någonting att du gör allt för att undvika det. Det kan till exempel vara vissa djur, platser eller situationer. Om din fobi har börjat begränsa dig i livet kan du behöva söka hjälp. Det finns behandling som hjälper.

Den här artikeln handlar om fobier hos vuxna. Gäller det ångest och fobier hos barn och tonåringar kan du som är förälder eller vårdnadshavare läsa mer här.

Du som är 13 till 25 år kan läsa mer om ångest på UMO.se

Vad är en fobi?

De flesta har något de känner en väldigt stark rädsla för. Rädslan varierar från oro eller starkt obehag till panikartad rädsla och ångest. Fobier heter egentligen specifika fobier, eftersom rädslan ofta handlar om en specifik sak, plats eller företeelse.

Ofta står graden av rädsla inte i proportion till hur farligt det du är rädd för egentligen är. Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi.

Inte alla fobier behöver behandlas

Det är inte alla fobier som behöver behandlas. Du avgör själv om din fobi utgör ett hinder för dig att leva det liv du vill.

Ju mer du undviker det som skrämmer dig, desto starkare blir rädslan. Med tiden kan det göra att du börjar undvika vissa situationer eller platser. Har du hundfobi kan du till exempel börja undvika alla parker eller skogsområden av rädsla för att stöta på en hund.

Har du spruträdsla kan du känna så stort motstånd att du inte vågar söka vård av rädsla för att få sprutor eller behöva lämna blodprov. Då kan du behöva söka hjälp i vården.

Symtom på fobi

När du har en fobi får du starka symtom vid kontakt med det du är rädd för. Enbart tanken på det du är rädd för kan sätta igång symtom. Vilka symtom du får kan variera beroende på vilken fobi det är, och kan även skilja sig från person till person.

Du kan få något eller några av följande symtom, om du har en fobi och kommer i kontakt med det som du är rädd för:

  • Panikångest, alltså stark ångest som kommer plötsligt.
  • Hjärtklappning eller ett tryck över bröstet.
  • Svårt att andas.
  • Muntorrhet, illamående eller yrsel.
  • Svettningar, darrningar eller svaghet i musklerna.

Symtomen beror på att mer stresshormoner än vanligt kommer ut i blodet när du blir rädd, vilket gör att blodtrycket stiger. 

En speciell och annorlunda reaktion kan uppstå vid blodfobi. Vid kontakt med blod kan blodtrycket först öka för att sedan sjunka. När det sjunker kan du bli kallsvettig och du kan även svimma.

När ska jag söka vård?

Sök hjälp om du upplever en så stark rädsla för olika saker eller situationer att det påverkar och begränsar ditt liv. Det gäller också om du försöker lindra dina symtom med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in här.

Du som är ung

Du som är under 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning. Det kan variera vilken ålder som gäller beroende på var i landet du bor.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Barn och unga

Om du som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan du kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan du även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer du kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar du kan kontakta.

Vad kan jag göra själv?

Lär dig mer om ångest och fobier. Du kan till exempel läsa böcker, artiklar eller lyssna på poddar. Att lära sig mer kan också vara en förberedelse inför att söka hjälp.

Undvik inte det som du är rädd för, utan försök i stället att närma dig det gradvis. Att prata med någon du har förtroende för kan hjälpa.

Ibland kan man vilja prata med någon som man inte känner, eller behöver träffa i verkliga livet. Här finns en lista med chatt- och telefonjourer som du kan kontakta, anonymt om du vill och utan kostnad.

Fysisk träning och avslappning, till exempel övningar i mindfulness kan också hjälpa dig att må bättre och lättare hantera stress och ångest.

Behandling

Fobier brukar behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. I terapin får du närma dig det du är rädd för och på sikt bli av med din fobi. Metoden kallas exponering och är en viktig del i all behandling av ångest. 

Först sätter ni upp mål för behandlingen, till exempel att kunna hantera olika situationer som du är rädd för. Sedan kan behandlingen börja.

Öva på att stanna kvar i situationen

Först får du gradera dina nivåer av ångest. Oftast får du börja med en situation som du tycker är medelsvår att hantera. Efter hand ökar utmaningen, så att du får öva dig på att klara av allt svårare situationer. 

Behandlingen går ut på att du stegvis, och med stöd från behandlaren, försätter dig i de olika situationerna och övar dig på att stanna kvar. På så vis får du nya erfarenheter av situationen och lär dig att handskas med rädslan. 

Det varierar hur lång tid det tar att gå igenom behandlingen. Ibland kan det ta några månader, men det finns även korta behandlingar. Till exempel finns något som kallas 1-sessionsbehandling, som hjälper vid fobi. Efter ett bedömningssamtal sker behandlingen vid ett till tre tillfällen. Varje tillfälle pågår två till tre timmar.

Målet med behandlingen är att du inte längre upplever dig begränsad av rädslan. Du kan fortfarande känna dig spänd i kontakt med det som fobin handlade om, men inte så mycket att du känner dig tvungen att undvika rädslan.

Vad beror fobier på?

Du kan ha en viss medfödd känslighet som gör att du har större risk att utveckla fobi. En skrämmande händelse i samband med en viss sak kan sedan göra att du utvecklar en fobi mot det.

Det verkar vara lättare att utveckla fobier mot sådant som har varit en fara i alla tider, till exempel insekter, ormar och höga höjder. Däremot är det ovanligare att fobin gäller moderna, farliga saker som bilar eller vapen.

Som vuxen kan du oftast själv förstå att rädslan är oproportionerlig, men fobin kan ändå bli ett tydligt hinder i vardagen.

En annan förklaring är att det handlar om en inlärd rädsla. Genom att undvika det du är rädd för kvarstår rädslan, eftersom du inte får tillfälle att märka att det var ofarligt. Undvikandet gör att rädslan stannar kvar.

Ofta kan rädslor läras in indirekt genom att man ser hur andra beter sig. Ett vanligt exempel är när ett barn ser att föräldern blir rädd då hen till exempel ser en orm.

Råd till närstående

Som närstående till någon som har en fobi kan du känna oro eller frustration och inte veta vad du ska göra. Då kan det vara bra om du lär dig mer om fobier och vad som hjälper. Du kan till exempel läsa böcker eller artiklar, se filmer eller lyssna på poddar.

Du kan behöva uppmuntra den som har en fobi att söka vård. Du kan själv söka stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Ångestförbundet ÅSS, eller Anhörigas riksförbund.

Det kan vara stärkande att prata med andra som har liknande erfarenheter. Du kan också få värdefulla råd och tips om sådant som har hjälpt dem.

Till toppen av sidan