Diarré hos barn

Skriv ut (ca 8 sidor)

Diarré hos barn kan bero på olika saker. Vanligast är att barnet har fått en virusinfektion i form av en magsjuka. Diarré kan också bero på vad barnet äter. Det är viktigt att barnet får i sig mer vätska än vanligt när barnet har diarré.

Skriv ut

Diarré kan se olika ut

Diarré kan se olika ut

Diarré innebär att bajset är löst, och barnet bajsar ofta flera gånger om dagen. Konsistensen kan vara som vatten, välling eller tunn gröt. Ibland finns det fasta delar i bajset. Bajset kan innehålla slem och ibland också blod.

Barn som äter bröstmjölk har löst bajs

Barn under ett år som äter mest bröstmjölk har ofta löst eller grynigt bajs, utan att det är diarré. Färgen är gul och ibland grönaktig. Barn som äter bröstmjölk kan också bajsa sju till åtta gånger om dagen eller efter varje måltid.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

  • Ett barn blir matad med sked

    Ge barnet små mängder ofta. Ibland kan det vara lättast att ge dryck med sked.

De flesta barn som får diarré kan oftast vårdas hemma. Men det är viktigt att tänka på några saker.

Ge barnet dricka ofta

Ett barn som har diarré behöver få i sig mer vätska än vanligt. Ge därför barnet att dricka, gärna så snart barnet har fått diarré. Det gäller särskilt om barnet också kräks.

Barnet bör dricka ofta och lite i taget. Du kan ge barnet vätska med en tesked om barnet har svårt att dricka själv.

I texten Magsjuka hos små barn kan du läsa fler råd om vad du kan göra för att få barnet att behålla vätskan. Texten handlar om magsjuka hos barn upp till sex år. Barn över sex år kan i princip följa samma råd som vuxna som har magsjuka. Råden kan hjälpa, även om barnet har diarré utan att ha magsjuka.

Barnet kan behöva få vätskeersättning

Du kan behöva ge barnet vätskeersättning, om barnet har kraftiga diarréer. Vätskeersättning hjälper till att återställa kroppens vätskebalans och saltbalans.

Du kan köpa vätskeersättning på ett apotek, eller så kan du blanda till det själv.

Smörj barnets rumpa om huden är irriterad

Det lösa bajset kan göra huden i rumpan röd och irriterad. För att undvika det kan du göra följande:

  • Byt blöja så snart som möjligt efter att barnet har bajsat, om barnet använder blöja.
  • Låt barnet vara utan blöja eller underkläder, så att rumpan luftas.
  • Smörj huden med en fet salva, om huden är röd och irriterad.

Vad kan barnet äta?

Vad barnet kan äta beror på varför barnet har diarré. Oftast går det bra att ge vanlig mat, om barnet är över ett år och har måttliga diarréer. Du kan tänka på följande när du ger barnet mat:

  • Ge barnet små mängder mat åt gången.
  • Pröva att ge barnet blåbärssoppa eller morotssoppa. De har en stoppande effekt på diarréer. Morotssoppa kan du göra själv genom att blanda morotspuré och vatten.
  • Blanda gärna i lite extra fett i maten.
  • Undvik att ge barnet fullkornsvälling. Det kan göra att barnet får mer diarré.
  • Undvik att ge barnet light-drycker, eftersom de kan ge mer diarré.

Du kan läsa mer om bra mat för barn i artiklarna Barnets mat upp till ett år och Barnets mat 1–6 år.

Om barnet har diarré en längre tid

Blanda extra fett i maten om barnet har så kallad småbarnsdiarré. Du kan till exempel ha en extra klick smör eller olja i maten. Det är också bra att ge barnet mild välling istället för fullkornsvälling.

Du kan läsa mer om småbarnsdiarré längre ner i texten.

Ge barnet att äta det som barnet tycker om vid magsjuka

Vid magsjuka är det vanligt att barnet slutar kräkas men att diarréerna fortsätter ett tag till. Vad du kan ge barnet att äta beror på barnets ålder. Oftast går det bra att ge barnet det som barnet vill äta.

Läkemedel mot diarré rekommenderas inte

Det finns receptfria läkemedel mot diarré till vuxna och barn över 12 år. Läkemedlen kan användas om diarrén behöver stoppas tillfälligt, till exempel vid en flygresa. Annars bör barn över tolv år inte använda läkemedel som stoppar upp diarrén. Barn under 12 år ska inte använda sådana läkemedel alls. Läkemedlen kan göra att det tar längre tid för diarrén att läka ut, om det beror på en magsjuka.

Medicinskt kol har ingen effekt vid diarré.

Fäll ihop

Vad kan diarrén bero på?

Vad kan diarrén bero på?

Det finns många orsaker till att ett barn får diarré.

Magsjuka

Den vanligaste orsaken till diarré hos barn är magsjuka. Då brukar barnet också kräkas. Kräkningarna brukar gå över efter några dygn, men diarrén kan fortsätta i en vecka.

Oftast beror magsjuka på calicivirus. Magsjukan kallas då för vinterkräksjuka.

Ett annat virus som kan orsaka magsjuka är rotavirus. Det är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Det finns vaccin mot rotavirus.

Överkänslighet mot ett födoämne

Diarré som inte går över kan vara ett tecken på att barnet har en överkänslighet mot ett födoämne. Ibland har barnet också andra symtom, som ont i magen och eksem.

Barnet kan till exempel reagera mot något av följande födoämnen:

Antibiotika

Att behandlas med antibiotika kan leda till att barnet får diarré. Det beror på att antibiotika även tar bort de bra bakterierna som finns i tarmen.

Diarrén går oftast över två veckor efter att behandlingen avslutats.

Andra infektioner

Barn kan ibland få diarré av infektioner, till exempel om barnet har en förkylning, urinvägsinfektion eller lunginflammation.

Småbarnsdiarré

Barn mellan sex månader och tre år kan ibland ha diarré i två veckor eller längre, utan att det finns en orsak till det. Bajset kan också innehålla obearbetade rester av frukter och grönsaker. Barnet mår ändå bra och växer som hen ska.

Den här typen av diarré kallas för småbarnsdiarré. Diarrén brukar ofta gå över när barnet är mellan två och tre år.

Småbarnsdiarré smittar inte. Det kan vara bra att berätta för personalen på barnets förskola att barnet har småbarnsdiarré, och att det inte smittar.

Bröstmjölksersättning som blandats fel

Det är ovanligt, men barn kan får diarré om de äter bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring som inte blandats rätt.  

Ovanliga orsaker till diarré

Barn kan få diarré av andra, mer ovanliga orsaker. Det kan till exempel vara följande:

  • Bakterien salmonella och andra bakterier kan orsaka magsjuka. Det finns också bakterier som kan bilda gift i mat. Barnet kan då få magsjuka av bakteriens gift, så kallad matförgiftning. Du kan läsa om bakterier och matförgiftning i texten Magsjuka – diarré och kräkningar
  • Giardia är en parasit som kan ge diarré.
  • Sjukdomen cystisk fibros. Bajset är då ofta fettglänsande och svårt att spola ner. Barnet växer inte heller som hen ska.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Det är ovanligt att barn under tio år får inflammatorisk tarmsjukdom. Andra symtom är att barnet har blod och slem i bajset, ont i magen och kanske inte växer som hen ska.
  • Att barnet ätit något giftigt.
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta barn som har diarré på grund av en magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Men om barnet har mycket diarré och kräks ökar risken för vätskebrist. Det kan leda till att barnet blir uttorkat. Det är ett allvarligt tillstånd. Ju yngre barnet är, desto känsligare är hen.

Här kan du läsa mer om vätskebrist och uttorkning hos barn.

Ring en vårdcentral, barnläkarmottagning eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på barnet:

  • Barnet är yngre än två månader.
  • Barnet har rikliga eller vattentunna diarréer i några dagar, utan att diarréerna avtar.
  • Du är osäker på om barnet inte får i sig tillräckligt med vätska.
  • Det finns blod eller slem i bajset.
  • Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker på om barnet behöver vård.
  • Barnet verkar friskt, men bajset fortsätter att vara löst i mer än två veckor efter en magsjuka.

När du ringer 1177 kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har diarré, och en eller flera av följande punkter nedan stämmer in på barnet:

  • Barnet är under ett år och får inte i sig tillräckligt med vätska, eller kissar mycket mindre än vanligt.
  • Barnet är under ett år och skriker på ett annat sätt än vad hen brukar.
  • Barnet är trött, orkar inte leka och är ointresserad av omgivningen.
  • Barnet har hög feber och inte verkar må bra.
  • Barnet har mycket ont i magen.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Oftast får du och barnet först träffa en sjuksköterska. Hen väger och mäter barnet. Ni får också bland annat berätta följande för sjuksköterskan:

  • Hur länge barnet har haft diarré.
  • Hur mycket vätska barnet har fått och när barnet kissade sist.
  • Om barnet har andra symtom eller besvär.

Sedan undersöker en läkare barnet. Läkaren mäter barnets puls och lyssnar på barnets hjärta och lungor. Läkaren brukar även undersöka barnets slemhinnor i munnen.

Ibland kan barnet behöva lämna blodprov och urinprov.

Fler undersökningar kan behövas

Läkaren kan vilja att barnet lämnar avföringsprov och fler blodprover. Det kan vara om läkaren misstänker att diarrén beror på något annat än en virusinfektion. Ibland kan barnets mage och tarm behöva undersökas med röntgen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Diarré uppstår i kroppen på två olika sätt.

Tarmens celler skadas

Vid till exempel en magsjuka fungerar inte cellerna i tarmen som de ska. Det leder till att tarmen inte kan ta upp lika mycket vätska som den brukar göra. Kroppen gör sig av med vätskan genom att barnet kräks och får diarréer.

Vid magsjuka blir tarmens rörelser också snabbare. Det gör att innehållet i tarmen rör sig snabbare framåt. Då minskar möjligheten för tarmen att ta upp vätska från tarminnehållet ännu mer. En fördel med att tarmens rörelser blir snabbare är att kroppen gör sig av snabbare med smittämnena. Det är därför läkemedel som stoppar upp diarré inte ska användas mer än vid enstaka tillfällen.

En frisk tarm tar upp ungefär två till tre liter vätska per dygn från det du äter och dricker.

Tarminnehållet drar åt sig vätska

Vid diarrésjukdomar som inte går över skadas tarmens slemhinna. Maten kan då inte brytas ner som den ska och näringen blir kvar i tarmen. Näringen drar åt sig vatten från kroppen, vilket leder till att barnet får diarré. Glutenintolerans är ett exempel på en sådan diarrésjukdom.

Samma sak kan hända i tarmen om barnet får bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring som inte blandats rätt.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

De flesta diarréer som beror på magsjuka som orsakas av virus går över av sig själv. Vård behövs sällan, så länge barnet dricker tillräckligt.

Det är mycket sällan som barn som har magsjuka behöver behandlas med antibiotika. Det är om magsjukan beror på vissa bakterier eller parasiter.

Antibiotika kan göra att det tar längre tid för diarrén att läka ut. Bakterierna kan dessutom bli motståndskraftiga mot antibiotika om det används i onödan.

Om diarrén beror på överkänslighet mot ett födoämne

Behandlingen består av att barnet får sluta äta eller dricka det födoämne som hen är överkänslig mot, till exempel mjöl och mjölk. Här kan du läsa mer om behandling vid matallergi, om behandling vid glutenintolerans och om behandling vid laktosintolerans.

Fäll ihop

Hur länge ska barn stanna hemma?

Hur länge ska barn stanna hemma?

Barn som går på förskola eller familjedaghem komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått två dygn utan att de har haft diarré eller kräkts, om diarrén beror på magsjuka. 

Barn som går i skolan ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska.

Hur länge barnet ska vara hemma beror på barnets ålder och mognad. Risken att smitta minskar om barnet kan ta hand om sin egen hygien, till exempel gå på toaletten själv och tvätta händerna efteråt. Det är därför rekommendationerna skiljer sig åt.

Personer i samma hushåll som är friska behöver inte stanna hemma i förebyggande syfte. Men det är viktigt att tvätta händerna noga och att gå hem direkt om man får symtom.

Fäll ihop

Påverka och delta i vården

Påverka och delta i vården

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det. Här kan du läsa mer om barns rättigheter i vården.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-26
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Petter Malmborg, barnläkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm