Läkemedel vid graviditet och amning

Skriv ut (ca 9 sidor)

Ibland kan du behöva använda läkemedel när du är gravid eller ammar. Många läkemedel är säkra att använda under graviditet och amning, men det är bra att alltid vara försiktig. Det gäller även receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Det är viktigt att ta reda på vad som gäller för de läkemedel du använder eller brukar ta vid tillfälliga besvär.

Skriv ut

Fostret påverkas oftast inte om du tar läkemedel någon enstaka gång. Många läkemedel kan du använda utan risk, men vissa kan göra så att fostret påverkas eller skadas och du ska därför inte använda dem när du är gravid. En del läkemedel passerar över i modersmjölken i sådan mängd att ett barn som ammas kan påverkas, medan andra läkemedel inte alls passerar över i modersmjölken.

Viktigt att fråga och berätta

Om du behöver receptfria läkemedel när du är gravid eller ammar bör du fråga barnmorska, läkare eller apotekspersonal om råd.

Vid läkarbesök och tandläkarbesök är det bra att berätta att du är gravid eller ammar, så att du inte får något läkemedel som kan vara skadligt för barnet.

Om du tar något läkemedel regelbundet är det bra att så snart som möjligt prata med din läkare när du blivit gravid eller om du planerar graviditet. Om det behövs kanske du kan få byta till ett annat läkemedel än det du brukar använda.

Viktigt att förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Läs mer om tolkning till andra språk och tolktjänster vid funktionsnedsättning.

Vad avgör om ett läkemedel är säkert?

Vad avgör om ett läkemedel är säkert?

Vissa läkemedel kan du köpa receptfritt. De kan användas för att behandla lättare besvär. Andra läkemedel kan du bara köpa om du har ett recept från till exempel en läkare eller barnmorska. Läkemedel är receptbelagda om de till exempel har komplicerade doseringar eller kan medföra allvarliga biverkningar även i rekommenderad dos.

Att ett läkemedel är receptfritt innebär inte alltid att det är säkert att använda vid graviditet och amning. Det är därför viktigt att alltid ta reda på vad som gäller innan du tar ett läkemedel.

Läkemedlets form har betydelse

Läkemedel finns i många olika former, till exempel tabletter, stolpiller, nässprej, inhalationspulver, kräm, plåster, ögondroppar och öronsalva.

I vilken form läkemedlet är har betydelse för hur mycket det påverkar både ett foster och ett barn som ammas. Om du till exempel smörjer med kräm på huden, sprejar i näsan eller andas in pulver får du inte så hög halt av läkemedlet i blodet som när du sväljer en tablett eller kapsel. Ju mer läkemedel du har i blodet desto mer kan också nå fostret eller ett barn som ammas via modersmjölken.

Begränsad kunskap om läkemedel vid graviditet och amning

Innan läkemedel kan bli godkända testas de på både djur och människor, men inte på gravida eller ammande kvinnor. För många läkemedel saknas därför forskningsresultat som visar på såväl risker som säkerhet. Ibland har fosterskador hos djur visat sig gälla även för människor. Men det går aldrig att vara säker på att resultat från djurförsök även gäller människor.

Först när ett läkemedel har funnits en längre tid och därmed har använts av många kvinnor, varav en del varit gravida eller ammat, går det att bedöma risken för att det ska påverka på foster och barn som ammas. I bipacksedeln, det informationsblad som följer med läkemedelsförpackningen framgår om läkemedlet är säkert att använda.

I FASS klassificeras läkemedel i olika kategorier eller grupper utifrån den risk de bedöms ha. Läkemedel som tillhör kategori A när det gäller graviditet har bedömts som säkra att använda. Läkemedel som tillhör grupp I och II har bedömts som säkra att använda vid amning.

Ibland anser läkare att ett läkemedel kan användas utan risk trots att de inte tillhör en säker kategori eller grupp i FASS. Det kan vara så att erfarenheten finns men att läkemedelsföretagen är försiktiga med att ändra sin information alltför snabbt.

På webbplatsen Janusinfo kan du söka upp ett läkemedel och läsa om hur det bedöms påverka ett foster eller ett barn som ammas. Janusinfo innehåller kommersiellt obunden läkemedelsinformation. Informationen baseras på vetenskapliga studier och granskas av experter. Läs mer på Janusinfo om Läkemedel och fosterpåverkan eller Läkemedel och amning.

Fäll ihop

Läkemedel och graviditet

Läkemedel och graviditet

Ta reda på vad som gäller innan du tar ett läkemedel när du är gravid. Om du har tagit läkemedel innan du vet att du är gravid är det oftast ingen fara. Om det har hänt och du känner dig orolig är det bra att prata med en läkare.

En del barn föds med missbildningar eller andra skador trots att mamman inte har tagit något läkemedel. Om mamman har tagit läkemedel under graviditeten kan det vara svårt att veta om det verkligen beror på läkemedlet.

Olika stadier i graviditeten spelar roll

En graviditet delas in i tre perioder om tre månader vardera, så kallade trimestrar. Vissa läkemedel är säkra att använda under en trimester, men inte under en annan. Det kan därför vara nödvändigt att byta läkemedel under graviditetens gång.

Graviditetens tre första månader är den känsligaste perioden. Då kan läkemedel påverka utvecklingen av fostrets organ och orsaka missbildningar. Mycket svåra skador kan leda till missfall.

Under andra trimestern, från fjärde till sjätte månaden, kan vissa läkemedel påverka fostrets tillväxt eller mognad. Användning av sådana läkemedel kan bland annat leda till låg födelsevikt. Andra medel kan påverka nervsystemets utveckling.

Under tredje trimestern sker förlossningen. Under denna period medför läkemedel som påverkar andningen efter födseln en stor risk för barnet. Några läkemedel kan också påverka livmoderns värkarbete så att det kommer igång för tidigt, fördröjs eller förlängs.

Läs mer om graviditeten vecka för vecka.

Läkemedel vid vanliga besvär när du är gravid

Vissa besvär är vanliga vid graviditet. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären. Men ibland kan du behöva ta läkemedel för att må bra. Här får du råd om vilka receptfria läkemedel som går bra att använda.

Om receptfria läkemedel inte hjälper kan en läkare ibland skriva ut läkemedel på recept.

Illamående

Många gravida kvinnor mår illa i början av graviditeten. Om du mår illa kan du pröva receptfria tabletter mot illamående som heter Postafen.

Halsbränna

Många som är gravida har besvär med halsbränna. Halsbränna orsakas av att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen. Magsaften består bland annat av saltsyra, som gör maginnehållet surt.

Det finns flera olika typer av läkemedel att köpa receptfritt.

I första hand kan du ta så kallade antacida som neutraliserar den sura magsaften, till exempel Novalucol, Novaluzid och Rennie. Läkemedel som innehåller alginsyra, till exempel Gaviscon och Galieve går också bra att använda. Alginsyra bildar en skummande gel, som lägger sig som ett lock ovanpå innehållet i magsäcken.

Även så kallade protonpumpshämmare anses vara säkra att använda, till exempel Losec och Omeprazol. De minskar produktionen av saltsyra som sker med hjälp av protonpumparna.

Förstoppning

Det är vanligt att bli förstoppad under graviditeten på grund av hormonförändringar. Vissa läkemedel, till exempel järnpreparat och läkemedel mot halsbränna, kan också orsaka förstoppning.

Om du misstänker att det är läkemedel som gör att du blir förstoppad bör du rådgöra med den läkare som skrev ut receptet. Tillsammans får ni väga besvären med förstoppning mot den nytta läkemedlet kan göra. Ibland kan läkaren ändra dos eller föreslå ett annat läkemedel, som kanske kan ge mindre besvär med förstoppning.

Det finns ett antal receptfria läkemedel mot förstoppning. De som kan användas vid graviditet är så kallade bulkmedel och osmotiskt verkande medel. Läkemedlen binder vatten och sväller i tjocktarmen, vilket ökar volymen på avföringen. Detta stimulerar tarmens rörelser och gör att tarmen arbetar bättre. Exempel på bulkmedel är Lunelax, Vi-Siblin och Inolaxol, som ska tas med riklig mängd vatten. Exempel på osmotiskt verkande medel är Laktulos, Importal Ex-Lax, Forlax och Movicol.

Hemorrojder

Det är vanligt med hemorrojder i samband med graviditet. Förstoppning kan göra att problemen med hemorrojder ökar.

Det finns flera receptfria läkemedel som lindrar besvären. Läkemedlen finns i två olika former, som stolpiller som förs in i ändtarmen och som salva som smörjs på hemorrojderna och runt ändtarmsöppningen. Exempel är Alcosanal, Scheriproct och Xyloproct.

Om det gör ont att tömma tarmen kan du pröva Xylocain salva som verkar bedövande.

Svampinfektion i underlivet

De vanligaste tecknen på underlivssvamp är klåda, svullnad, rodnad och irritation i underlivet. Ibland förekommer också en vit, kesoliknande flytning från slidan. Symtomen kan försvinna av sig själv, men om de ökar och blir mycket besvärliga kan behandling behövas.

Första gången du får symtom på svampinfektion ska du söka läkare. Om du har haft svamp tidigare och känner igen symtomen finns receptfria medel.

Vid svåra besvär under graviditet brukar läkare rekommendera läkemedel som förs in i slidan, till exempel Canesten eller Pevaryl. Läkemedlen finns som slidpiller, vagitorium eller kräm. Vid graviditet är det bäst att använda slidpiller eller vagitorier eftersom de kan föras in med fingrarna.

Nästäppa

Det är vanligt med nästäppa på grund av graviditet. Vid svåra besvär kan avsvällande nässprej eller näsdroppar, till exempel Otrivin eller Nezeril, ge lindring för stunden. Men de ska inte användas mer än tio dagar i rad, vare sig du är gravid eller inte. Användning under längre tid ökar risken för nästäppa så fort du slutar. Om du medicinerat i tio dagar bör du göra ett uppehåll på minst tio dagar.

Om du behöver lindra nästäppan under längre tid kan du använda nässprej med kortison, till exempel Rhinocort Aqua. Du kan rådgöra med barnmorska eller läkare om du behöver använda läkemedlet mer än tillfälligt.

Värk och feber

Under en så lång tid som en graviditet kan det hända att du någon gång får ont, till exempel huvudvärk eller tandvärk. Du kan få feber, till exempel i samband med en förkylning.

Det är bra att undvika värkmedicin om du kan. Om det inte går kan du i första hand ta receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol. Exempel är Alvedon och Panodil.

Under de första sex månaderna av graviditeten bör du inte använda vanliga antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som till exempel Ipren, Ibumetin eller Aspirin utan att ha rådgjort med läkare. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Under graviditetens sista tre månader ska du inte använda läkemedlen alls.

Pollenallergi

Om du har pollenallergi finns många olika receptfria läkemedel du kan använda.

Om du har besvär från näsan kan du ta nässprej med kortison, till exempel Rhinocort Aqua. Det är bra att rådgöra med barnmorska eller läkare om du behöver använda läkemedlet mer än tillfälligt. Du kan också använda nässprej mot allergi, till exempel Lomudal Nasal och Livostin.

Om du har ögonbesvär kan du använda ögondroppar mot allergi, till exempel Lomudal och Livostin.

Erfarenheten visar att det går bra att använda antihistamintabletter som innehåller loratadin, till exempel Clarityn och Loratadin, vid graviditet. I bipacksedlarna rekommenderas inte användning under graviditet på grund av begränsad erfarenhet. Men numera har loratadin använts av ett stort antal gravida kvinnor och inget tyder på att läkemedlet skulle skada fostret. Om du känner dig osäker kan du rådgöra med läkare eller barnmorska.

Om du behandlas för en sjukdom och blir gravid

Vissa sjukdomar gör att du måste ta läkemedel regelbundet under en längre tid. Det kan till exempel handla om läkemedel vid depression, epilepsi, diabetes, högt blodtryck eller astma.

En del sjukdomar som inte behandlas kan innebära en risk både för dig som är gravid och för fostret. Då måste läkaren göra en bedömning av nyttan med läkemedlet och risken för fostret. Vid till exempel epilepsi finns risk för att läkemedlet påverkar fostret, men epilepsianfallen är en större risk. Ett annat exempel är autoimmuna sjukdomar.

Om du blir gravid eller planerar att bli gravid bör du prata med din läkare så snart som möjligt. Om du behöver behandlas, kan din läkare välja det läkemedel som är mest lämpligt. Dosen kan behöva ändras eftersom kroppen förändras när du är gravid.

För att både du och barnet ska må bra är det viktigt att se till att din behandling fungerar så bra som möjligt före graviditeten eller så tidigt som möjligt om graviditeten är oplanerad.

Fostret kan påverkas även efter en behandling

En del läkemedel stannar kvar länge i kroppen och kan påverka fostret även om det var länge sedan du tog det. Då är det viktigt att inte bli gravid förrän det har gått en viss tid efter att du avslutat behandlingen. Det gäller till exempel Isotretinoin, som används vid akne, och Neotigason, som används vid psoriasis. Det gäller också läkemedel som innehåller metotrexat, som används vid bland annat ledgångsreumatism. Begränsningen vid behandling med metotrexat gäller även män eftersom läkemedlet påverkar spermierna.

Om ett läkemedel kan påverka fostret även efter det att du har slutat att ta det så står det i bipacksedeln. Där står också hur lång tid det ska gå efter avslutad behandling innan du blir gravid.

Fäll ihop

Läkemedel och amning

Läkemedel och amning

För att ett läkemedel ska påverka ett barn som ammas måste det föras över i bröstmjölken. En del läkemedel förs inte över till bröstmjölken och kan därför användas när du ammar. Många läkemedel förs över, men ofta är mängden läkemedel i mjölken för liten för att påverka barnet. Om du inte tar högre doser än rekommenderat eller bara tar enstaka doser är det ofta inte något problem.

Vissa läkemedel kan ge biverkningar hos barnet. Till exempel kan lugnande medel göra barnet dåsigt och orsaka andningsproblem.

Det finns sällan någon anledning att avstå från amning på grund av läkemedelsbehandling, men det finns vissa läkemedel som inte ska användas alls. Ta därför reda på vad som gäller innan tar ett läkemedel när du ammar.

Läkemedel vid vanliga besvär när du ammar

Vissa besvär är vanliga vid amning. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären. Men ibland kan du behöva ta läkemedel för att må bra. Här får du råd om vilka receptfria läkemedel som går bra att använda.

Om inte receptfria läkemedel hjälper finns det receptbelagda läkemedel som läkare kan skriva ut.

Bröstbesvär

Det är vanligt att få besvär från brösten i samband med amning. Det kan till exempel vara såriga bröstvårtor, mjölkstockning eller bröstinflammation.

Vid en svampinfektion på bröstvårtorna får du en svidande brännande smärta och klåda. Bröstvårtorna blir rosa, uppluckrade och irriterade. Vårtgården kan bli svullen, glansig, den kan fjälla och vätska. Ibland kan det finnas vita fläckar eller flagig röd irriterad hud på vårtgården.

En svampinfektion på bröstvårtorna innebär ofta att barnet också har svampinfektion i munnen, så kallad torsk. Barnet har då en vitaktig beläggning på framför allt insidan av läpparna och kinderna och kan behöva behandling.

Om besvären är lindriga kan de ibland gå över av sig själv, men ibland kan du behöva smörja bröstvårtorna med en kräm mot svamp. Exempel är Canesten eller Daktar.

Värk och feber

Du kan ta receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, om du ammar och får till exempel ont i brösten, huvudvärk, tandvärk eller feber.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel du kan ta är till exempel Ipren, Ibumetin eller Aspirin.

Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Pollenallergi

Om du har pollenallergi finns många olika receptfria läkemedel du kan använda.

Om du har besvär från näsan kan du ta nässprej med kortison, till exempel Rhinocort Aqua. Prata med barnmorska eller läkare om du behöver använda läkemedlet mer än tillfälligt. Du kan också använda nässprej mot allergi, till exempel Lomudal Nasal och Livostin.

Om du har ögonbesvär kan du använda ögondroppar mot allergi, till exempel Lomudal och Livostin.

Erfarenheten visar att det går bra att använda antihistamintabletter som innehåller loratadin, till exempel Clarityn och Loratadin, vid amning. I bipacksedlarna rekommenderas inte användning under amning på grund av begränsad erfarenhet. Men numera har loratadin använts av ett stort antal kvinnor och inget tyder på att läkemedlet skulle skada barnet. Om du känner dig osäker kan du rådgöra med läkare eller barnmorska.

Skydd mot graviditet

Amning minskar möjligheten att bli gravid, men det är inget säkert preventivmedel.

Det finns flera preventivmedel  som fungerar bra om du ammar. Kondom, minipiller, p-stav, kopparspiral och hormonspiral är preventivmedel som många väljer att använda. Om du ammar ska du inte använda preventivmedel som innehåller östrogen, till exempel kombinerade p-piller, under de första sex veckorna efter förlossningen. Det beror på att det då finns en ökad risk för blodpropp. 

Om du behandlas för en sjukdom och vill amma

Vissa sjukdomar gör att du måste ta läkemedel regelbundet under en längre tid. Det kan till exempel handla om läkemedel vid depression, epilepsi, diabetes, högt blodtryck eller astma.

Om du vill amma bör du prata med din läkare. Läkaren gör en bedömning av nyttan med behandlingen och riskerna för barnet. Om du behöver fortsätta behandlingen, kan du kanske få byta till ett annat läkemedel som är mer lämpligt. Om du behandlas med ett läkemedel där det är oklart om barnet påverkas, kan en läkare noga kontrollera att barnet mår bra.

Om behandling med ett läkemedel som kan påverka barnet är mycket viktig finns alltid möjligheten att välja bort amningen.

Om det är möjligt kan du amma när mängden läkemedel i kroppen är så låg som möjligt, vilket är strax före nästa dos.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2015-10-16
Redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Liselott Andersson, läkare, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet