RYGG OCH NACKE

Ryggbesvär hos barn

Det är ovanligt att barn har ont i ryggen, men det är vanligare i puberteten när barnet växer mycket på längden. Ryggbesvär hos barn är för det mesta lindriga och går över av sig själv. Vid svårare tillstånd kan behandling med korsett eller operation behövas.

Det går ofta inte att hitta någon säker orsak till ryggbesvär, men hos barn som växer kommer värken oftast i samband med ovana ansträngande rörelser, till exempel vid tyngre kroppsaktiviteter. Långvarigt sittande kan också orsaka ryggont, framför allt om barnet sitter i framåtlutad ställning. I mer sällsynta fall kan orsaken vara diskbråck eller inflammatorisk ryggsjukdom.

Symtom

Ryggont är vanligast hos långa och smala tonåringar. Det brukar göra ont antingen i bröst- eller ländryggen, på ungefär samma sätt som hos vuxna. Besvären är oftast lindriga eller måttliga. De brukar komma i perioder och försvinner oftast av sig själv efter en tid.

När och var ska jag söka vård

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Barnet har så pass ont i ryggen att det undviker att röra sig.
  • Barnet har återkommande ryggbesvär eller har haft ont i flera veckor.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning om barnet har feber eller andfåddhet samband med ryggbesvären. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar

Du kan få träffa en läkare, sjukgymnast, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor som gör en kroppsundersökning av barnet. Ibland kan en läkare behöva röntga ryggen om barnet haft mycket ont under lång tid eller om hen hittar något avvikande vid kroppsundersökningen.

Behandling

Barnet brukar få rådet att undvika sådant som utlöser smärtan. Att vara i rörelse är i allmänhet bra för ryggen. Barnet kan delta i så mycket fysisk aktivitet som det kan utan att besvären blir värre. Att låta bli gymnastiken i skolan är ingen bra lösning på lång sikt. Fysioterapi kan behövas, det kan stärka barnets kondition och styrka i ryggmuskler och magmuskler. Simning kan vara en lämplig träningsform.

Tonåringar som tränar mycket, till exempel på gym eller i olika idrotter, får ofta ryggbesvär. De orsakas oftast av ett felaktigt och ibland för ambitiöst träningsprogram. Det är bra att försöka hitta en mer lagom nivå för idrottsaktiviteten om besvären inte blir bättre efter att träningsprogrammet har förändrats. Barnet bör undersökas om symtomen är svåra och långvariga.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Diskbråck

Mellan kotorna i ryggraden ligger så kallade diskar av brosk som är viktiga för ryggens rörlighet. De fungerar samtidigt som stötdämpare. Om en disk brister kan den bukta ut och trycka mot nervrötterna i ryggen. Diskbråck kan förekomma från tonåren och uppåt i åldrarna.

Symtom

Symtomen är oftast mer otydliga och svårtolkade hos barn än hos vuxna, och ibland tar det lång tid innan diagnosen ställs. Barnet kan ha smärtor i ländryggen som strålar ut till det ena eller båda benen. Ryggmuskulaturen är ofta väldigt spänd och ryggen kan vara sned. Ibland kan symtom på diskbråck visa sig genom att barnet går på ett annorlunda sätt, ofta med böjda knä- och höftleder. Barnet brukar inte längre ta ut stegen helt och hållet. 

Behandling

Diskbråck hos barn behandlas med fysioterapi.

Medfödd snedhet i halsryggen

Medfödd snedhet i halsryggen är ganska vanligt hos nyfödda och beror på stramhet i ena sidans halsmuskel. Stramheten gör så att huvudet böjs mot den sjuka sidan och vrids åt den friska sidan. Det drabbar oftast höger sida.

Symtom

Symtomen brukar upptäckas några dagar efter förlossningen. Muskeln på ena sidan av halsen kan vara svullen. Svullnaden är inte öm. Svullnaden blir större under några veckor och försvinner inom ett halvår. Felställningen och stramheten i muskeln kan bli kvar om tillståndet inte behandlas eller går tillbaka av sig självt.

Behandling

Medfödd snedhet i halsryggen behandlas med fysioterapi. Fysioterapeuten kan ge råd om tänjningar som går att göra själv hemma.

Du kan till exempel tänja den strama halsmuskeln flera gånger dagligen, till exempel i samband med blöjbyte. Det gör du genom att försiktigt böja barnets huvud mot den friska sidan och vrida ansiktet mot den sida där den strama muskeln sitter. Oftast ger dessa tänjningar ett bra resultat. Du kan också ha barnet vänt mot något intressant när det är vaket, så att det tittar mot den sida där den strama muskeln sitter.

Det kan bli nödvändigt med en operation om det inte går att komma tillrätta med besvären på egen hand. Då görs ett snitt i den strama muskeln som får den att bli längre.

Rundrygg

I samband med den snabba tillväxten under puberteten brukar en del tonåringar hänga med ryggen och föra ihop axlarna. Det är vanligast hos långa och smala barn och förekommer sällan hos korta barn med mer utvecklad muskulatur.

Behandling

Hållningen förbättras av sig själv i de flesta fall. Tillståndet gör inte ont och kräver ingen speciell behandling. Allmän fysisk aktivitet är bra för att träna upp muskulaturen i ryggen.

Ett problem för dessa barn kan vara att föräldrar och anhöriga tjatar på att de ska sträcka sig, vilket kan leda till konflikter. Om ryggen ser rak ut när barnet har sträckt på sig behöver du inte vara orolig för att något är fel eller att det får några konsekvenser i vuxen ålder.

Scheuermanns sjukdom

Scheuermanns sjukdom visar sig som en stel kutryggighet och genom att barnet inte kan räta på ryggen. Sjukdomen är ganska vanlig och förekommer oftast hos pojkar. Symtomen brukar visa sig mellan 12 och 17 års ålder i samband med puberteten.

Vad beror det på?

Barnet blir kutryggigt på grund av att några ryggkotor i bröstryggen blir kilformade på framsidan. Det gör att ryggen ändrar form och blir rundare. Orsaken till att kotkropparna blir kilformade på det här sättet är okänd, men det finns en viss ärftlighet. Förändringarna kan också finnas i ländryggen.

Symtom

De flesta är helt besvärsfria medan andra ibland periodvis känner lite trötthet och smärta i den del av ryggen där de kilformade ryggkotorna finns. Symtomen brukar vara vanligare under de första åren av sjukdomen och när sjukdomen sitter i ländryggen.

Behandling

De flesta behöver ingen behandling. Om barnet är mycket kutryggigt kan behandling med korsett bli aktuell. Korsetten ska i så fall bäras under minst ett till två års tid, dygnet runt. Operation kan behövas om barnet har mycket svåra besvär, men det är mycket sällsynt.

Skolios

Skolios är en krökning av ryggraden i sidled. Ryggraden kan samtidigt vara vriden. Alla barn i Sverige undersöks i skolhälsovården för att skolios ska upptäckas, oftast i fjärde klass vid tio till elva års ålder.

Läs mer om skolios.

Till toppen av sidan