P-plåster

Du kan kontakta en barnmorskemottagning, en gynekolog eller en mottagning för sexuell hälsa för att få hjälp. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Dit kan du oftast gå ända tills du fyller 26 år men det kan variera beroende på var du bor.

Vid besöket kommer du bland annat att få svara på frågor om din hälsa, din mens och om det finns någon i din familj som har haft en blodpropp eller hjärtinfarkt. Den du träffar kommer att mäta ditt blodtryck. Ibland får du även väga dig och mäta dig.

Vad kostar p-plåster?

Kostnaden kan skilja sig beroende på var du bor.

De flesta preventivmedel är gratis för dig som är under 21. Det gäller i hela landet. I en del regioner är det billigare med preventivmedel ända tills du fyller 26 år. Kolla vad som gäller där du bor.

Själva plåstret är tunt, beigefärgat och cirka fem gånger fem centimeter stort. Du sätter själv plåstret någonstans på huden.

När plåstret sitter på plats avger det hela tiden hormoner som går via huden direkt ut i kroppen. Det gör att kroppen får ett jämnt upptag av hormoner.

Byte av plåster

Plåstret ska sitta kvar i en vecka, sen byter du plåster. När du har haft p-plåster i tre veckor ska du vara utan p-plåster i fyra till sju dagar. Under den tiden får du en mensliknande blödning. Du är skyddad mot graviditet även de dagar du inte har något p-plåster.

Du kan sätta på ett nytt p-plåster när det gått 4 dagar sedan du tog av det förra plåstret. Du måste sätta på ett nytt p-plåster innan det har gått 7 dagar. Du kan själv välja när du vill sätta på plåstret under de dagarna. Du kan sätta på ett nytt p-plåster även om du fortfarande blöder.

Om du glömt att sätta på ett nytt p-plåster

Du måste skydda dig på något annat sätt under den följande veckan om du missat att sätta på ett nytt p-plåster och inte vill bli gravid.

Om ditt plåster har lossnat från huden

Om ditt plåster lossnat från huden ska du sätta på ett nytt plåster så fort som möjligt. Har det gått mer än 24 timmar ska du använda kondom i sju dagar om du har slidsamlag.

Så gör du om du vill skjuta på blödningar

Du kan fortsätta att sätta på nya p-plåster efter tre veckor om du vill slippa ha en blödning varje månad. Det kallas långcykelanvändning.

Om du får en blödning ändå, ska du ta av plåstret och vara utan det i fyra till sju dagar, på samma sätt som när du byter p-plåster. Du kan därefter fortsätta att skjuta på blödningarna om du vill.

Att använda p-plåster så här är inte farligt och gör att du slipper ha blödningar så ofta.

Vid långcykelanvändning av p-plåster kan du få mellanblödningar. 

Använd klart det p-plåster som du har på och sätt inte på något nytt.

Du kan ta av plåstret närsomhelst, men då kan du få lite oregelbundna blödningar. Det är viktigt att du direkt börjar använda något annat skydd mot graviditet om du inte vill bli gravid.

Det är olika hur snabbt mensen kommer i gång efter att du har slutat med p-plåster. En del får regelbunden mens direkt. För andra kan det ta flera månader. Det vanligaste är att mensen kommer tillbaka efter en till två månader.

P-plåster passar bra om du vill slippa tänka på att ta en tablett varje dag. P-plåster gör ofta att mensen minskar, blir mer regelbunden och du kan få mindre mensvärk. Vid långcykelanvändning kan du också slippa blöda helt.

Fördelar med p-plåster:

• Risken få PMS minskar.
• P-plåster minskar risken för cancer i äggstockarna, livmodern och tjocktarmen.
• Skyddet från p-plåster påverkas inte om du kräks eller får diarré.

P-plåster innehåller östrogen som kan ge en liten ökad risk för blodpropp. Risken är som högst under de första tre till sex månaderna. Därefter sjunker risken till nästan samma nivå som om du inte har ett preventivmedel med östrogen.

Risken för blodpropp ökar om något av följande stämmer in på dig:

• någon av dina genetiska föräldrar eller syskon har haft en blodpropp
• du själv har haft en blodpropp tidigare.

Du rekommenderas att välja något östrogenfritt skydd mot graviditet, till exempel P-stav, hormonspiral och kopparspiral eller mellanpiller och minipiller om något av detta stämmer in på dig.

Berätta även för den som skriver ut ditt p-plåster om du eller någon av dina genetiska föräldrar eller syskon har haft stroke eller hjärtinfarkt eftersom det också kan påverka.

Du ska också undvika p-plåster om något av följande stämmer in på dig

• du har migrän med så kallad aura.
• du är över 35 år och röker.
• du har en kraftig övervikt.

Nackdelar med p-plåster:

• P-plåster skyddar inte mot könssjukdomar.
• Hormonerna kan göra att du får ont i huvudet, finnar, känner dig nedstämd eller får minskad sexlust.
• Plåstret kan lossna om du svettas mycket eller om du har kläder som skaver mot plåstret.
• P-plåstret kan orsaka irritation på huden.
• Du kan få oregelbundna blödningar eller sluta blöda helt. P-plåster passar därför inte dig som vill blöda regelbundet.

För alla preventivmedel som innehåller hormoner kan kroppen behöva lite tid att vänja sig. Det gör att du i början kan få besvär som senare försvinner.

Du kan till exempel få spända bröst, småblödningar och må lite illa. En del får ont i huvudet, akne, minskad sexlust eller känner sig nedstämda. Oftast går detta över. 

Pröva ett annat skydd om besvären inte har gått över inom tre månader. Det är viktigt att du trivs och mår bra med det skydd du använder.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Läs mer om dina rättigheter i vården enligt patientlagen.

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och fråga om läkemedel – hur de fungerar, hur de ska användas och förvaras. Du kan även diskutera risker och biverkningar eller andra frågor kring användning av läkemedel.

Du kan ringa 0771-46 70 10 helgfria vardagar mellan 8.00 och 17.00.

Du kan alltid kontakta ett apotek om du har frågor om läkemedel.