Målgrupp

Hjärnrehabiliteringsteamet tar emot vuxna personer i yrkesverksam ålder. Vi utreder och bedömer även personer med misstänkt hjärnskada.

Kontakten med hjärnrehabiliteringsteamet är frivillig.

Teamet arbetar inte med personer som har

• pågående alkohol- eller drogmissbruk
• betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Arbetssätt

Den första kontakten med hjärnrehabiliteringsteamet inleds med en första träff. Där får du som patient tillsammans med din närstående träffa personer ur teamet. Under träffen tittar vi på vilka besvär du har av skadan och vad som är viktigt för din rehabilitering. Vi beslutar tillsammans med dig, din närstående och övriga teammedlemmar om det är aktuellt med fortsatt kontakt.

Under rehabiliteringen är fokus på din närmiljö såsom livet hemma, ditt sociala liv och arbetslivet. Vi har nära samarbete med försäkringskassan och arbetsförmedlingen när det behövs.       

Exempel på vad du kan få hjälp med:

• Utredning av psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och läkare.
• Rådgivning och samordning med kontakter till myndigheter.
• Utbildning och information om hjärnskadan och de besvär du har.
• Psykologisk och medicinsk behandling.
• Hjälp för att gå tillbaka i arbetet eller annan sysselsättning.
• Hjälp att hantera situationer i vardagen.
• Stöd till närstående.

När målen i rehabiliteringsplanen är uppfyllda avslutas kontakten med hjärnrehabiliteringsteamet. Kontakakten avslutas också om vi tillsammans med dig bedömer att målen inte kan uppfyllas.

Det kan till exempel vara när:

• Du och din närstående har tillräcklig kunskap för att själva kunna analysera och hantera problem relaterade till hjärnskadan.
• När det är klarlagt vad du ska ha för ersättning, till exempel lönearbete eller ersättning från försäkringskassan.
• Familjesituationen är stabil.
• Boendet fungerar.
• Du klarar av att sköta vardagen själv eller med stöd.
• Du och din närstående har ett fungerande nätverk med exempelvis din kommun, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen.

En hjärnskada kan ge olika nedsättningar och besvär som är kopplade till dina förmågor, kroppen, känslor eller beteenden. Besvär efter hjärnskada påverkas av

• var i hjärnan du fått din skada
• hur omfattande skadan är
• de förmågor och begränsningar du hade innan skadan.

Nedan kan du läsa om vanliga besvär efter hjärnskada. Vissa av besvären som beskrivs kan även ha annan orsak än hjärnskadan.

Yrsel, påverkan på balans, känsel och motorik

Vissa kan få problem med balans och yrsel. Att ha nedsatt motorik och känsel i till exempel arm eller ben är vanligt. Du kan även få nedsatt munmotorik, vilket kan göra att det är svårt att prata eller svälja.

Förändringarna kan innebära att aktiviteter som förr var självklara nu kan vara svåra eller omöjliga att göra.

Huvudvärk

Huvudvärk är ett vanligt symtom efter hjärnskada och kan bero på många olika saker. Att få huvudvärk för att du behöver anstränga dig mer är vanligt. Du kan få huvudvärk när du till exempel läser, tittar på tv, följer med i ett samtal eller använder dator eller mobiltelefon. Även när du blir trött eller stressad kan göra att du får huvudvärk.

Svårt att sova

För den som har en hjärnskada kan sömnen bli störd. Du får svårt att somna, vaknar tidigt eller kan inte somna om. Behovet av sömn och vila kan vara mycket större än tidigare. Många med hjärnskada behöver vila eller sova även dagtid.

Hormonstörningar

Det är vanligt att exempelvis mensen inte kommer en tid efter du fått en hjärnskada. Du kan också känna dig trött och likgiltig på grund av hormonbrist.

Hjärntrötthet, mental trötthet

Hjärntrötthet eller mental trötthet är ett vanligt besvär efter hjärnskada. Du kan bli hjärntrött eftersom du behöver anstränga dig mer och aktiviteten blir då högre i hjärnan.

Hjärntrötthet är när du känner en extrem energilöshet som kommer efter att du har varit mentalt eller fysisk aktiv. Du kan bli trött mycket snabbt och det är då ofta inte möjligt att fortsätta aktiviteten. Du kan behöva lång tid för att återhämta dig och få tillbaka energin efter ansträngande aktiviteter.

Hjärntröttheten varierar även över tid. Den känns ofta mindre på förmiddagen och blir mer tydlig senare på dagen eller kvällen.

Problem med minnet

Det kan vara svårt att komma ihåg och att lära sig nya saker efter en hjärnskada. Det kan vara lättare att komma ihåg det som hänt innan hjärnskadan, men svårare att komma ihåg det du ska lära dig eller komma ihåg efter skadan.

Till exempel kan det vara svårt att komma ihåg namn, telefonnummer och vad du gjorde dagen innan. Du kan ha svårt att komma ihåg var bilen är parkerad, var du lagt saker och vad du ska göra.

Att få problem med minnet kan vara direkt orsakade av hjärnskadan. Det kan även påverkas av andra problem såsom nedsatt förmåga att koncentrera sig, ökad känslighet för stress eller hjärntrötthet.

Svårt att koncentrera sig

Att ha svårt att koncentrera sig är vanligt efter hjärnskada. Det kan göra att det är svårt att hålla tråden i ett samtal, följa med i ett tv-program eller läsa en tidning. Du kan lätt bli distraherad och ha svårt att vara koncentrerad i mer än några minuter. Det kan vara ansträngande att vara koncentrerad kortare eller längre tid.

Nedsatt simultankapacitet

Förmågan att ”hålla många bollar i luften” samtidigt kan bli sämre efter skadan. Det kan till exempel vara svårt att prata med någon samtidigt som du kokar kaffe. Koncentrationen kan då brista i båda uppgifterna och risken för att göra fel eller glömma något ökar.

Perceptionspåverkan

Efter hjärnskadan kan det vara svårt att tolka information från sinnena. Det kan exempelvis vara svårare att uppfatta detaljer, föremål samt tal och skift.

Känslighet för intryck

Efter hjärnskadan kan det vara svårt att bearbeta och ta in information från dina sinnen. Det är vanligt att bli känslig för ljud- och synintryck. Miljöer som är röriga och där det finns mycket ljud och intryck kan vara mycket ansträngande att vara i.

Svårt att orientera sig och bedöma avstånd

Det kan vara svårt att bedöma avstånd eller att hitta i både nya och välkända miljöer. Det kan också vara svårt att bedöma hur saker och ting förhåller sig till varandra eller var något finns placerat.

Svårt att planera och organisera

Det kan bli svårare att planera dina aktiviteter och organisera de uppgifter du ska göra. Även hur du uppfattar tiden kan ha blivit påverkat. Du kanske inte längre vet hur lång tid saker kan ta att göra, även sådant som du gjort tidigare. Det kan vara svårt att planera i flera steg.

Nedsatt mentalt tempo

Du kan efter en hjärnskada behöva mer tid för att tänka, göra en uppgift eller aktivitet. Det gäller både livet i vardagen och på arbetet.

Svårt att kommunicera

En del kan ha svårt att kommunicera. Det kan vara svårt att tala eller förstå vad andra säger. Det kan också vara svårt att läsa och skriva. Det kan göra att det blir problem i det sociala samspelet med andra människor.

Svårt med initiativ

Det kan vara svårt att ta initiativ till aktiviteter, trots att de är intressanta eller viktiga för dig. Även enkla vardagliga sysslor kan vara svåra att komma igång med.

Dåligt självförtroende, sämre självkänsla

De problem och svårigheter du kan få efter hjärnskadan kan göra att du får sämre  självförtroende och självkänslan. Att inte längre kunna göra enkla saker som du tog för givet före hjärnskadan kan upplevas som svårt. Du kan få känslor och tankar om att vara dålig, inte vara lika bra som tidigare eller att du inte duger.

Bristande insikt

Bristande insikt innebär att du har svårt att förstå dina problem eller besvär och hur de påverkar dig. Du kanske försöker bagatellisera eller neka att det finns problem. Eller så tycker du att de problem som uppstår beror på omgivningen.

Bristande insikt kan göra att du hamnar i situationer som du inte längre klarar av. Det kan även leda till att du har svårt att motivera dig till olika aktiviteter eller uppgifter.

Vara nedstämd eller deprimerad

Det är vanligt att känna sig nedstämd efter en hjärnskada. Lusten att göra det som tidigare kändes roligt kan minska eller försvinna helt. Det kan vara svårt att ta till sig de positiva saker som kanske ändå finns.

Många kan känna sig uppgiven eller känna en hopplöshet och ha negativa tankar om sig själva. För en del kan nedstämdheten göra att du blir deprimerad. Då kan du behöva hjälp.

Ångest, oro, ökad känslighet mot stress

Du kan känna mer oro och ångest efter en hjärnskada. Det kan bero på direkta effekter av hjärnskadan. Det kan också vara en följd av de förändringar som hjärnskadan för med sig.

Många upplever att de lättare blir stressad. Det kan bero på de besvär och de problem hjärnskadan för med sig i vardagen och arbetet.

Humörsvängningar, impulsivitet 

Ibland kan du ha svårt att kontrollera ditt humör. Att inte kunna kontrollera humöret kan göra att du lätt blir arg, irriterad eller ledsen. Det kan vara svårt att stoppa en impuls, du kan göra saker utan att tänka efter. Ibland kan du reagera på något utan att du själv eller andra förstår varför du reagerade.

Förändrade känslor

Hjärnskadan kan ändra på hur du upplever och visar känslor. Känslorna kan kännas större eller mindre jämfört med innan skadan. Det kan vara jobbigt för både dig som känner annorlunda och för dina närstående.

Personlighetsförändring

Det kan kännas som att din personlighet blivit förändrad. Det kan bero på besvär som är kopplade till dina förmågor, kroppen, känslor eller beteenden.

Andra problem som kan uppstå efter hjärnskada

Relationer, kontakt med andra

Relationerna till andra förändras efter en hjärnskada. Du kan bli mer eller mindre beroende av närstående och rollerna i relationerna kan förändras.

De besvär du har påverkar på olika sätt i olika situationer. Du kan till exempel ha svårt att följa med i samtal med flera personer. Det kan göra att du vill undvika att delta i större sammanhang, såsom sociala sammankomster. För vissa kan hjärnskadan göra att relationen till din partner påverkas, liksom ditt sexliv.

Arbetsliv och studier

Din förmåga till att arbeta kan bli påverkad efter hjärnskadan. När det passar att gå tillbaka till arbete eller skola varierar. Det beror på i vilken grad du har återhämtat dig och vilket arbete du har. Det är viktigt att din omgivning får information om vad som har hänt och vilka problem hjärnskadan har fört med sig.

När du ska gå tillbaka till arbete eller studier bör en plan sättas upp. Försäkringskassan som beslutar om ersättning behöver bli informerade om planen. Är du arbetslös och inte har en arbetsgivare kopplas arbetsförmedlingen in.

Det är viktigt att du inte börjar arbeta eller studera för tidigt efter hjärnskadan. Det är rekommenderat att du börjar arbeta eller studera högst ett par timmar om dagen, för att senare öka tiden.

Ekonomi

Din ekonomi kan bli ansträngd när du blir sjukskriven länge och har många sjukresor. Du kan ha extra kostnader för medicin, hjälpmedel och rehabilitering som också påverkar ekonomin.

Det kan vara påfrestande att känna ovisshet och oro för framtiden. Du kan ha tankar om hur pass återställd du kan bli, om det är möjligt att gå tillbaka till arbete eller studier och fundera över din ekonomi.

Hjärnrehabiliteringsteam