För att ditt barn ska fungera bra är mat och mellanmål viktigt. Barnet kan känna sig trött, arg och ledsen för att det inte har ätit bra. Ditt barn klarar av psykiska påfrestningar lättare om det äter bra. Vid dåligt mående kan ditt barn dock bli mindre intresserat av att äta. 

• Ät på regelbundna tider. Frukost, lunch och middag med en till tre mellanmål. Läs också tips för att öka barnets matlust.
• Ät varierat och nyttigt. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
• Skapa en lugn och positiv matsituation.

Tips!

Fyll på energin hos dig och ditt barn innan den tar slut. Humör och ork påverkas av vilken energinivå vi har. Ta en frukt innan du åker från jobbet eller ta med en smörgås till barnet på väg hem från skolan. Laga maten tillsammans. Servera den mat som barnet äter. Är det svårt med frukost kan ett alternativ vara att ta med en smörgås till rasten. Att äta lite men oftare kan göra att aptiten ökar efter hand.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.

Eftersom ditt barn växer och utvecklas snabbt behöver det mycket och regelbunden sömn. Om ditt barn har sovit för lite under en period kan det bli ledset, irriterat, rastlöst eller mer impulsivt och utagerande. Minne, koncentration och inlärning kan påverkas negativt.

• Det är viktigt med tydliga rutiner för ditt barns sänggående. Läs mer om barn och sömn.
• Barn mellan 6 och 12 år behöver i genomsnitt 10 till 11 timmars sömn per dygn.
• Hjälp barnet att skilja på dag och natt. Var ute i dagsljus och ha det mörkt på natten.
• Använd inte sänggående som ett straff för något ditt barn har gjort.

Tips!
Underlätta för barnet att komma till ro i god tid före läggdags. Lyssna på musik tillsammans eller läs en bok. Undvik att boka in aktiviteter sent på kvällen. Undvik tv i barnets rum. Undvik tid framför tv, läsplatta, dator och mobiltelefon en timme före läggdags. Gör sängen till en mysig plats. Har ditt barn plötsligt börjat få svårt att sova? Fråga om barnet själv vet vad det kan bero på.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.

För att ditt barn ska må bra både fysiskt och psykiskt behöver det röra på sig. När barnet rör på sig regelbundet stärks den fysiska hälsan. Barnet får också lättare att koncentrera sig och lära sig nya saker. Det kan också bli lättare att hantera stress och känna tillit till sig själv. Att röra på sig kan minska besvär vid depression och ångest.

Läs mer om fysisk aktivitet och hur mycket barn behöver röra sig 

• Barn och unga mellan 6 och 17 år bör sammanlagt röra på sig minst 60 minuter per dag.
• Barnet behöver röra på sig så att det blir andfått och börjar svettas.
• Barnet behöver några gånger i veckan röra sig så att pulsen ökar ordentligt. Det är också bra med aktiviteter som stärker musklerna och skelettet.
• Barnet kan leka, springa och hoppa för att få den här typen av aktivitet.
• Barn som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning behöver röra sig utifrån sina egna förutsättningar. Du kan få råd om vad som passar av en fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska som barnet träffar.

Tips!
Skapa rutiner som gör att barnet rör på sig varje dag. Cykla eller gå till skolan. Ta en promenad tillsammans. Använd träningsappar. Testa mobilspel som underlättar rörelse och fysisk aktivitet. Barn gör som de vuxna gör. Var en god förebild. Rör på dig tillsammans med ditt barn. Testa olika idrotter.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.

Barn behöver mycket tid, uppmärksamhet och engagemang för att må bra och utvecklas. Det är lätt att det blir en period då mycket av tiden går åt till tillsägelser och tjat.

Kanske behöver du fundera på vilka förväntningar du har på barnet. Är förväntningarna rimliga och är de tydliga för barnet? Om barnet ofta är missnöjd, irriterad, arg eller verkar stressad, ledsen eller orolig så kan du som vuxen behöva tänka extra på att försöka skapa positiv tid tillsammans med barnet. 

Läs mer om barn som lätt får utbrott. 

Tips!

Erbjud en stund tid tillsammans varje dag. Lek, spela, baka eller rör på er tillsammans – gör sådant som barnet vill göra och visa att du uppskattar er tid ihop. Ge tid och lyssna när barnet vill berätta något. Var nyfiken och intresserad av det som är viktigt för barnet. Stanna upp, bekräfta och försök att vara med barnet i de känslor som hen ger uttryck för. Uppmärksamma det som fungerar och där barnet anstränger sig för att göra rätt. Barn gör ofta mer av det som du uppmärksammar.

Skärmtid

Skärmar är en del av många barns vardag. Men tiden framför skärmen bör inte ersätta annat som är viktigt, som till exempel sömn, rörelse och skolarbete. Som vuxen behöver du stötta ditt barn att lära sig använda skärm på ett sätt som hen mår bra av.

Läs mer om barn och skärmar

Ibland kan du behöva stöd och hjälp från vården. Då kan du kontakta En väg in.

En väg in vänder sig till barn och unga med psykisk ohälsa upp till och med 17 år, samt blivande föräldrar eller föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap med barn upp till 3 år.

En väg in vänder sig också till unga mellan 13 och 23 år som söker för relationsproblem och sexuell hälsa.

Så kontaktar du En väg in 

Gäller det ett livshotande tillstånd ring alltid 112!