Rehabiliteringsmedicin i Gävleborgs län

Hjärnrehabiliteringsteam

Innehållet gäller Gävleborg

Hjärnrehabteamet är en del av rehabiliteringsmedicin och finns på Sandvikens närsjukhus. Teamet erbjuder stöd och behandling i öppenvård för patienter med en förvärvad hjärnskada.

Teamet arbetar för att du som patient bättre ska kunna hantera dina besvär så att du lättare kan återanpassa dig till familjen, arbetslivet och samhället.

Tillsammans med dig som patient och din närstående gör teamet en individuell rehabiliteringsplan. I det fortsatta rehabiliteringsarbetet är du och din närstående en viktig del av teamet.

För att komma till hjärnrehabteamet behövs en remiss eller egen vårdbegäran som skickas in via 1177 Vårdguidens e-tjänst.

Verksamheten finansieras av Region Gävleborg, vilket innebär att du betalar patientavgift vid besök. Högkostnadsskydd gäller.

Målgrupp och arbetssätt

Målgrupp

Hjärnrehabiliteringsteamet tar emot vuxna patienter i yrkesför ålder med en förvärvad hjärnskada. Du som patient kan på grund av hjärnskadan uppleva besvär med minne, blir snabbt trött, fått förändrat beteende eller mår psykiskt dåligt. Du kan också uppleva besvär i familjelivet, vardagslivet eller med dina intressen.

Utredning görs även av patienter med oklara symtom vid misstänkt hjärnskada.

Teamet arbetar inte med patienter som har pågående alkohol- eller drogmissbruk. Teamet arbetar inte heller med personer som har betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Arbetssätt

Den första kontakten med hjärnrehabiliteringsteamet inleds med en första träff. Där får du som patient tillsammans med din närstående träffa personer ur teamet. Under denna träff kartläggs konsekvenserna av skadan och viktiga frågor för din rehabilitering utreds. Utifrån detta beslutar vi tillsammans med dig och din närstående om det är aktuellt med fortsatt kontakt.

Under rehabiliteringen är fokus på din närmiljö såsom i hemmet och på arbetet. Detta görs i samarbete med exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling, etc.

Exempel på insatser vid fortsatt kontakt:

  • Utredning av psykolog, arbetsterapeut, kurator och läkare.
  • Rådgivning och samordning av myndighetskontakter.
  • Utbildning och information om hjärnskadan och vilka konsekvenser den ger.
  • Psykologisk och medicinsk behandling.
  • Insatser för att återgå till arbetet eller sysselsättning.
  • Hjälp att hantera vardagssituationer.
  • Stöd till närstående.

När målen i rehabiliteringsplanen är uppfyllda eller när vi tillsammans med dig som patient och din närstående bedömer att målen inte kan uppfyllas avslutas kontakten med hjärnrehabiliteringsteamet.

Det kan till exempel vara när:

  • Du och din närstående har tillräcklig kunskap för att själva kunna analysera och hantera hjärnskaderelaterade problem.
  • Den ekonomiska situationen är kartlagd.
  • Familjesituationen är stabil.
  • Boendet fungerar.
  • Du klarar av att sköta vardagen själv eller med stöd.
  • Du och din närstående har ett fungerande nätverk med exempelvis din kommun, försäkringskassa eller arbetsförmedling. 

Vanliga besvär och konsekvenser efter hjärnskada

Hjärnskada kan ge olika besvär såsom kroppsliga, kognitiva och känslomässiga. Dessa kan påverka beteendet. Besvär efter hjärnskada påverkas av lokalisation, det vill säga var i hjärnan du fått din skada, hur omfattande skadan är och den du var innan skadan.

Här kan du läsa om exempel på vanliga besvär och konsekvenser efter hjärnskada. Graden av besvär och hur många av besvären du upplever varierar. Hur din livssituation ser ut och vilka miljöer du vistas i är sådant som påverkas. Likaså de krav som ställs på dig påverkar, det kan vara både dina egna och andras krav. 

Vissa av besvären som beskrivs nedan kan ha annan orsak än hjärnskada.

Kroppsliga besvär

Yrsel, påverkan på balans, känsel och motorik

Vissa kan få problem med balansen som i sin tur kan leda till yrsel. Yrsel kan även ha andra orsaker. Att ha nedsatt motorik och känsel i till exempel arm eller ben är vanligt. Du kan även få nedsatt munmotorik, vilket kan leda till att det är svårt att prata eller svälja.

Förändringarna kan innebära att aktiviteter som förr var självklara nu kan vara svåra eller omöjliga att utföra.

Huvudvärk

Huvudvärk är ett vanligt symtom efter hjärnskada och kan bero på många olika saker. Du kanske måste anstränga dig för att göra enkla saker såsom att läsa, se på tv, använda dator, använda mobiltelefon, följa med i ett samtal, med mera. En sådan ansträngning kan orsaka huvudvärk. Även trötthet och stress kan orsaka huvudvärk.

Sömnsvårigheter

För många som har fått en hjärnskada blir sömnen störd. Du får svårt att somna, vaknar tidigt eller kan inte somna om. Behovet av sömn och vila kan vara mycket större än tidigare, och många behöver vila eller sova även dagtid.

Hormonstörningar

Det är vanligt att exempelvis mensen uteblir en tid efter hjärnskada. Även trötthet och håglöshet kan bero på hormonbrist.

Kognitiva besvär

Hjärntrötthet, mental trötthet

Den som har fått en hjärnskada kan uppleva stor trötthet under en kortare eller längre tid. Det kallas ofta hjärntrötthet, mental trötthet eller fatigue.

Hjärntröttheten är en extrem energilöshet som uppkommer efter mental eller fysisk aktivitet. En omfattande trötthet kan komma mycket snabbt och det är då inte möjligt att fortsätta aktiviteten. Typiskt för hjärntrötthet är också att du behöver en lång återhämtning för att få tillbaka energin. Hjärntröttheten varierar och är ofta bättre på förmiddagen och sämre senare på dagen.

Hjärntröttheten är oftast en av de återstående besvär du har efter hjärnskada. Hjärnan behöver anstränga sig mer än tidigare.

Minnesproblem

Att det kan vara svårt att komma ihåg och att lära sig nya saker är mycket vanligt efter en hjärnskada. Oftast är det lättare att komma ihåg det som hänt innan hjärnskadan, men svårare att komma ihåg det du ska lära dig eller komma ihåg efter skadan.

Till exempel kan det vara svårt att komma ihåg namn, telefonnummer och vad du gjorde dagen innan, var bilen är parkerad, var du lagt saker, vad du ska göra härnäst och så vidare. Minnesproblem kan vara direkt orsakade av hjärnskadan, men kan även påverkas av andra problem såsom nedsatt koncentrationsförmåga, ökad stresskänslighet eller hjärntrötthet.

Koncentrationssvårigheter

Nedsatt koncentrationsförmåga är vanligt efter hjärnskada. Problem att koncentrera sig kan leda till att det är svårt att ”hålla tråden” i ett samtal, följa med i ett TV-program eller läsa en tidning. Du kan bli lätt distraherad och har svårt att hålla koncentrationen mer än några minuter. Det är ansträngande att vara koncentrerad en kortare eller längre tid.

Nedsatt simultankapacitet

Förmågan att ”hålla många bollar i luften” samtidigt kan ha försämrats efter skadan. Det kan till exempel vara svårt att prata med någon samtidigt som du kokar kaffe. Koncentrationen kan då brista i båda uppgifterna och inget blir rätt eller bra.

Perceptionspåverkan

Efter hjärnskada kan förmågan att tolka information från sinnena påverkas. Det kan exempelvis vara svårare att uppfatta föremål, delar av synfältet eller de talade och skrivna orden.

Känslighet för intryck

Efter hjärnskada kan förmågan att processa och ta in information från våra sinnen påverkas. Det är vanligt med en överkänslighet för ljud- och synintryck. Röriga, intrycksrika och ljudrika miljöer kan vara mycket ansträngande.

Nedsatt orienteringsförmåga

Det kan vara svårt att bedöma avstånd eller att hitta i både nya och välkända miljöer.

Planering, att kunna organisera sig

Att kunna planera dina aktiviteter och organisera de uppgifter du ska utföra kan vara nedsatt. Även tidsuppfattningen kan ha påverkats. Du kanske inte längre vet hur lång tid saker kan ta att genomföra, även sådant som du gjort tidigare.

Nedsatt mentalt tempo

Det är vanligt att du efter en hjärnskada behöver mer tid för att tänka, utföra uppgifter eller aktiviteter. Det gäller både i vardagslivet och i arbetslivet.

Nedsatt kommunikations- och språklig förmåga

En del kan ha svårt att kommunicera, att tala eller förstå vad andra säger. Det kan också vara svårt att läsa och skriva. Detta kan leda till problem i det sociala samspelet med andra människor.

Svårt med initiativ

Förmågan att ta initiativ kan påverkas. Det kan vara svårt att ta initiativ till aktiviteter trots att de är intressanta eller viktiga. Även enkla vardagliga sysslor kan vara svåra att komma igång med.

Emotionella (känslomässiga) besvär

Dåligt självförtroende, påverkan på självkänsla

De problem och svårigheter du kan få efter hjärnskada kan leda till försämrat självförtroende och självkänslan kan påverkas. Att inte längre kunna göra enkla saker som du tog för givet före hjärnskadan kan upplevas som svårt. Detta kan leda till känslor som att vara ”dålig”, inte vara ”lika bra” som tidigare eller att ”inte duga”. Det kan hända att du drar dig undan vilket kan leda till utanförskap.

Bristande insikt

Bristande insikt innebär att du har en nedsatt förmåga att förstå dina problem eller besvär och hur de påverkar. Du kanske försöker bagatellisera eller förneka problemen. Eller kanske du tycker att de problem som uppstår beror på omgivningen.

Bristande insikt kan leda till att du hamnar i situationer som du inte längre klarar av. Det kan även leda till att du har svårt att motivera dig inför olika aktiviteter eller uppgifter.

Nedstämdhet, depression

Att bli nedstämd är vanligt efter hjärnskada. Lusten att göra det som tidigare var lustfyllt kan minska eller försvinna helt. Det kan vara svårt att ta till sig de positiva saker som kanske ändå finns. Många upplever känslor av hopplöshet eller uppgivenhet och har negativa tankar om sig själv. För en del kan nedstämdheten leda till en depression som då oftast kräver behandling.

Ångest, oro, ökad stresskänslighet

Det är vanligt att du känner mer oro och ångest efter hjärnskada. Det kan bero på direkta effekter av hjärnskadan, men även av de förändringar som hjärnskadan för med sig. Många upplever att de reagerar med stress lättare eller snabbare efter hjärnskada. Ofta är det beroende på övriga besvär och vad det för med sig i vardagslivet och arbetslivet.

Humörsvängningar, impulsivitet

Ibland kan du ha svårt att kontrollera ditt humör. Att inte kunna kontrollera humöret kan leda till att du lätt blir arg, irriterad och ledsen. Det kan vara svårt att hämma impulser och att göra saker utan att tänka efter före. Ibland uppstår en reaktion utan att du själv eller andra förstår vad som kan ha orsakat den.

Påverkan på känsloliv

Hjärnskada kan ändra på hur du upplever och visar känslor. Det kan vara påfrestande för både dig som förändrats och för dina närstående.

Personlighetsförändring

Vissa kognitiva, kroppsliga och känslomässiga besvär kan leda till att en person uppfattas som personlighetsförändrad. Ibland är det en direkt effekt av skadan, ibland är det en konsekvens av hur vissa besvär samspelar och märks i olika situationer. 

Andra vanliga konsekvenser efter hjärnskada

Relationer, kontakt med andra

Relationerna till andra förändras efter en hjärnskada. Du kan bli mer eller mindre beroende av närstående och rollerna i relationerna kan förändras. De besvär du har påverkar på olika sätt i olika situationer. Till exempel kan du ha svårt att följa med i samtal där flera är involverade, det kan göra att du helst vill undvika att delta i större sammanhang såsom sociala sammankomster. För vissa kan hjärnskadan innebära att relationen till eventuell partner samt sexuallivet påverkas.

Arbetsliv och studier

Arbetsförmågan kan påverkas efter hjärnskada. När det är lämpligt att återgå till arbete eller skola varierar, beroende på i vilken grad du har återhämtat dig och vilket arbete du har. Det är viktigt att din omgivning informeras om vad som har hänt och vilka konsekvenser hjärnskadan har fört med sig.

Inför återgång till arbete eller studier bör en plan sättas upp. Försäkringskassan som beslutar om ersättning behöver informeras om planen. I det fall du inte har en arbetsgivare, alltså är arbetslös, kopplas arbetsförmedlingen in. Det är dock viktigt att du inte börjar på arbetet eller med studierna för tidigt efter hjärnskadan. Det är rekommenderat att du börjar arbeta eller studera högst ett par timmar om dagen för att eventuellt senare utöka arbetstiden.

Ekonomi

Långvarig sjukskrivning, många sjukresor, eventuella kostnader för medicin, hjälpmedel och rehabilitering kan göra att ekonomin blir ansträngd. Ovisshet och oro inför framtiden, funderingar om hur pass återställd du kan bli, om det finns möjlighet att återgå till arbete eller studier och ekonomiska frågor upplevs av många som påfrestande.

Till toppen av sidan